Herr talman! Mediepolitik handlar om vad som
ska speglas och vem som påverkar både opinion och
innehåll i medierna. Mediepolitik handlar alltså om
makt. TV-mediets stora genomslagskraft är alla parti-
er i utskottet överens om. Därför är det viktigt vilket
innehåll som finns i TV-mediet.
Jag anser att allmänhetens radio och TV får en allt
viktigare uppgift att fylla. Public service - alltså en
radio och TV i allmänhetens tjänst - har det gemen-
sammas bästa som mål. Här finns folkbildningsmålet,
att det ska finnas program av intresse för alla grupper
i samhället, att programmen ska vara tillgängliga för
alla samt att innehållet ska vara opartiskt och spegla
samhälls- och kulturlivet i hela landet. Kort och gott:
En radio och TV med och för alla.
Jag anser att reservationerna 5 och 6, som tar upp
synskadade och hörselskadade, väl är tillgodosedda i
betänkandet. Därför har vi inte yrkat bifall till dem.
Vänsterpartiet ser public service som ett led i att
värna yttrandefrihet och de demokratiska värdena.
Public service-företagen bör därför fortsätta att ut-
veckla sin verksamhet med hjälp av den nya tekniken,
t.ex. genom bättre tillgänglighet för funktionshindra-
de. Vi skulle vilja se en utbildningskanal. Vi skulle
också vilja se nya tjänster av olika slag och också
större möjligheter för allmänheten att komma till tals.
Det är bara public service som kan klara av det
här. De privata alternativen sätter vinstintressen före
innehåll. De som gör det kan aldrig klara mångfald,
kvalitet och tillgänglighet även för små grupper.
Vänsterpartiet har således en totalt motsatt bild av
den här frågan till den som moderaterna har. Vi anser
att public service ska stå på egna ben. Det ska vara ett
brett och varierat utbud med en god kvalitet. Det
räcker inte med att visa bara det som de kommersiella
aktörerna inte gör.
Vi anser att licensen även fortsättningsvis ska vara
den inkomstkälla som public service ska ha. En direkt
finansiering via statsbudgeten, som moderaterna
föreslår, skulle ju bli den stats-TV som de så ofta
kritiserar.
Vi ser moderaternas förslag om utförsäljning av
en kanal och utförsäljning av Utbildningsradion som
ett hot mot yttrandefrihet och demokratiska värden.
Det är också så att den nya tekniken kommer. Vad är
det för vits med att sälja ut de analoga TV-kanalerna
när den digitala tekniken kommer? Vem är det egent-
ligen som skulle vara intresserad av det? Det kan man
fråga sig.
Vi anser att radiokoncessionsaktioner och privata
TV-kanaler inte har bidragit till den mångfald som vi
vill ha i TV-mediet och radiomediet, utan tvärtom har
en enfald i medierna brett ut sig. Därför avvisar vi
moderaternas yrkande om utförsäljning av en TV-
kanal och av Utbildningsradion.
Herr talman! Det krävs ett gemensamt samhäll-
sansvar på medieområdet för att den nya tekniken ska
bidra till jämlikhet och jämställdhet mellan könen och
också för att bidra till demokrati och en humanistisk
samhällsutveckling.
Vänsterpartiet önskar ett samhälle där människor
finner gemenskap och känner engagemang för var-
andra. Ett samhälle enbart uppbyggt av kommersiella
aktörer klarar inte av det här på egen hand. Det är
därför viktigt att staten har en medieinfrastruktur som
fungerar. Därför är just public service, en radio och
TV i allmänhetens tjänst, så viktig i dag. Den behöver
förbättras, demokratiseras och öppnas, inte stympas.
Tittarmätningar har också visat att folk väljer det
egenproducerade framför utländska såpoperor och
våldsfilmer. Vi kan alltså konstatera att det är public
service som folk vill ha.
TV-mediet har utvecklats med en rasande fart.
Alla minns vi att SVT kom 1956 - ja, kanske inte jag
som inte var född då, men ni andra i salen. 1969 kom
TV 2, 1980 kom videon och 1987 kom den första
reklamkanalen som sände över satellit. Man hade
alltså sin egen distributionsform. 1987 kom också
datorn och TV-spelen, och 1992 kom den första
markbundna reklamkanalen, alltså TV 4. Sedan kom
Internet och bredband, och nu har vi den digitala
marksända TV:n. Det har alltså skett en stor utveck-
ling på kort tid på det här området.
Vi vet att TV-mediet och, kan man också säga,
bildskärmen på datorn kan stimulera barn till imita-
tion och identifikation. Om det är våld som visas kan
barnets beteende bli aggressivt. Våldsbilder kan ock-
så leda till rädsla och felaktiga föreställningar. Alltför
mycket TV-tittande kan dessutom leda till tillvänj-
ning och avtrubbning, i och för sig inte bara hos barn
utan också hos ungdomar och vuxna. Just därför är
det så viktigt att vi har public service, en TV i all-
mänhetens tjänst, och att den fylls med ett gott inne-
håll.
Men vi måste också ha forskning och regler vad
gäller video- och TV-spel och också globala överens-
kommelser för att skydda oss själva och våra barn
från att fara illa av de bilder som kommer in i våra
vardagsrum och datorer.
Herr talman! Det är en mängd reservationer och
särskilda yttranden som har fogats till detta betänkan-
de. Man kan därför tro att utskottet är djupt oense om
hur public service ska se ut, men så är det inte. Man
kan väl säga att de som skiljer ut sig i den här frågan
är just moderaterna. Det finns alltså en betryggande
majoritet för att värna public service. Den stora reser-
vationsmängden kan i stället förklaras med att det
kommer att tillsättas en parlamentarisk utredning för
kommande års public service-avtal. Man kan väl säga
att vi nu här i talarstolen försöker vässa våra argu-
ment inför den beredningen.
Jag vill med anledning av detta bara lyfta fram två
av Vänsterpartiets reservationer, först reservation 3.
Vi föreslår att frekvensutrymmet för public service
ska utökas, vilket möjliggörs genom att nytt fre-
kvensutrymme tas i bruk i den digitala tekniken. Vi
skulle vilja se allemans-TV - en kanal där vanligt
folk, ideella föreningar och folkrörelser kan komma
till tals. Vi skulle vilja ha en sportkanal och en ut-
bildningskanal i public service-regi.
Den andra reservationen som jag vill lyfta fram är
flerpartireservation nr 18 om nordiska TV-
sändningar. Det är, precis som Jan Backman sade,
oförklarligt att vi i Sverige inte kan se nordisk public
service-TV. Svensk public service kan man ju se i de
flesta nordiska länder.
På en nordisk konferens i förrgår sade Bertel Ha-
arder, vice ordförande i Europaparlamentet, så här:
Pippi Långstrump har gjort mer för språkförståelse,
samsyn, identitetskapande och integration i Norden
än vad Nordiska rådet har gjort.
Jag tycker att det ligger väldigt mycket i detta. De
tekniska förutsättningarna finns, och viljan finns, så
låt oss då få se grannlands-TV.
Jag yrkar bifall till reservationerna 3 och 18.