Herr talman! Dagens debatt får väl anses vara en
förpostfäktning inför den kommande riksdagsbe-
handlingen av villkoren för public service-företagen
under nästa tillståndsperiod. De nuvarande tillstånden
löper till den 31 december nästa år. Den särskilde
utredaren Anders Ljunggren arbetar och ska enligt
sina direktiv redovisa sitt uppdrag före utgången av
maj i år. Det ska sedan ligga till grund för arbetet i en
beredningsgrupp där samtliga riksdagspartier avses
vara företrädda.
Med tanke på spännvidden i utredningsdirektiven
- de handlar om allt från public service-uppdragets
innehåll till hur reglerna för att göra reklam för radio-
program i TV eller omvänt ska utformas - kommer
med säkerhet merparten av de motionsyrkanden som
vi i dag behandlar att i en eller annan form beröras av
utredaren. Med förhoppning om att riksdagsproto-
kollet kommer att ingå i underlagsmaterialet för ut-
redningen kommer jag i mitt inlägg att klargöra den
moderata inställningen till de viktigaste frågorna.
Herr talman! Yttrandefriheten och tryckfriheten är
centrala värden i det fria samhället. Inom ramen för
dagens tekniska begränsningar ska det vara läsarna,
lyssnarna, tittarna och användarna som genom sina
val avgör vilka medier som ska finnas. Statens ansvar
är att slå vakt om yttrande- och etableringsfriheten.
Därmed uppnås en mångfald på publikens villkor. För
ett vitalt kultursamhälle är det av stor vikt att det
finns så många forum för skapande som möjligt, så
många kanaler för att nå publiken som tekniken med-
ger och så många alternativ att välja mellan som det
finns intresse att sända och som publiken efterfrågar.
Gränserna mellan olika medier är på väg att luck-
ras upp. Det är redan i dag naturligt att se Internet,
television och radio som olika mediefunktioner. En
konsekvens av medieutvecklingen är att lagar och
regler som är teknikbundna snabbt kommer att bli
både otidsenliga och motverka sina egna syften. Vi
välkomnar den tekniska utvecklingen och vill att
Sverige ska kunna bli internationellt ledande på detta
område. Det ankommer på riksdagen att ange de
allmänna förutsättningarna för medierna att verka i
den nya miljön. Staten ska inte utöva sin makt för att
styra och dominera medieutbudet.
Det är, herr talman, i denna nya miljö som man
finner skälen till det moderata förslaget att ge public
service-uppdraget en inriktning som innebär att det
ska ses som en del av det samlade programutbud som
publiken möter. Uppgiften bör vara att erbjuda pro-
gram som annars inte skulle sändas och att inrikta
verksamheten mot kvalitet och fördjupning. Public
service-företagen bör vända sig till hela svenska fol-
ket och skapa nya och större förutsättningar för
svensk produktion och kulturellt skapande. Samhälls-
debatt och långsiktiga perspektiv bör prägla den all-
männa samhällsbevakningen. Jag yrkar därför bifall
till reservation 1 under hemställanspunkt 1.
Riksdagen beslutade våren 1995, när man be-
handlade frågan om anslagsvillkoren för SVT under
innevarande tillståndsperiod, att företaget skulle ha
två självständiga nyhetsredaktioner. Även text-TV-
verksamheten skulle ha separat nyhetsredaktion.
Regeringen har så sent som i december förra året
fattat motsvarande beslut. Syftet med de angivna
reglerna är att de ska skapa förutsättningar för mång-
fald och för att programmen ska präglas av olika
perspektiv. Det är därför förvånande att ledningen för
SVT, när man bygger upp en ny organisation, agerar
på ett sätt som verkar stå i strid med dessa beslut. Vi
har i ett särskilt yttrande pekat på detta förhållande
och anser att villkoren ska fortsätta att gälla under
hela tillståndsperioden.
I våra övriga reservationer tar vi upp frågor som
på olika sätt bygger vidare på den grundinställning
som jag har redogjort för. Först vill jag ta upp frågan
om hur många kanaler SVT och SR ska disponera.
Jag är medveten om att jag då delvis motsäger vad jag
tidigare sagt om teknikoberoende lagar och regler,
men så länge den nuvarande analoga distributions-
formen dominerar och innebär begränsningar i det
tillgängliga sändningsutrymmet fasthåller vi uppfatt-
ningen att vi bör privatisera en av SVT:s nationella
kanaler och två av SR:s nationella radiokanaler.
Jag påminner också om vad nuvarande socialmi-
nistern föreslog i DUKOM-utredningen om UR:s
ställning, dels när det gällde programmen, dels när
det gällde förlagsverksamheten. Vi anser att han har
gett oss starka argument för uppfattningen att UR inte
behöver vara ett eget public service-företag utan kan
säljas. Låt mig då också slå fast att vi självklart menar
att program med motsvarande kvalitet och inriktning
fortsatt har en given plats inom både SVT och SR.
Herr talman! Vi beklagar att utredningsdirektiven
när det gäller tillgängligheten för funktionshindrade
har fått en så oprecis skrivning. "En utgångspunkt bör
vara att radio- och TV-programmens tillgänglighet
för funktionshindrade skall öka. Utredaren skall un-
dersöka om det behöver ställas ytterligare krav på
programföretagen för att uppnå ökad tillgänglighet
och föreslå hur sådana krav i så fall skall utformas."
I de motioner som ligger till grund för reservatio-
nerna 5 och 6 finns talrika exempel på att det redan
står helt klart att det behöver ställas ytterligare krav.
Visserligen ger den tekniska utvecklingen nya möj-
ligheter, men det skadar nog inte om den komplette-
ras med en tydligt utsagd viljeinriktning också. Där-
för står vi bakom dessa två reservationer.
Jag vill också säga att vi ställt oss bakom folkpar-
tikonstaterandet att den svenska marknaden ännu inte
är mogen att ta emot digitala marksändningar av
SVT:s och SR:s program. Jag utgår från att Lennart
Kollmats i sitt anförande närmare kommer att ut-
veckla konsekvenserna av denna iakttagelse.
Herr talman! Jag vill också ta upp några frågor
som på olika sätt hänger samman med den tekniska
utvecklingen. För att kunna ta del av SVT:s digitala
försökssändningar i marknätet krävs att man, utöver
att man redan erlagt sin TV-avgift, också skaffar ett
programkort att stoppa in i den hyrda eller köpta
dekodern för digitala marksändningar. Ett sådant kort
får SVT enligt sina anslagsvillkor ta betalt för. Det
anser vi vara fel.
Vi säger dessutom nej till att Teracom ska ha en-
samrätt till distribution av marksänd TV. Dessutom
anser vi att det av sändningsvillkoren ska framgå att
det åligger SVT att utan kostnad erbjuda sina pro-
gram till de företag som via satellit vänder sig till den
svenska marknaden med sina sändningar.
Låt mig också apropå finansiering notera att utre-
daren ska arbeta utifrån förutsättningen att TV-
avgiftsmedel även i fortsättningen bör vara den helt
dominerande finansieringskällan, men att han ska
överväga vilka konsekvenser det skulle få om även
andra finansieringsformer skulle utnyttjas i större
omfattning än för närvarande.
Vi har i vår reservation 1 aktualiserat möjligheten
till skattefinansiering. Enligt uppgift har Nederlän-
derna bestämt sig för att övergå till skattefinansiering
av public service-verksamheten. Det finns anledning
för utredaren att ta del av de erfarenheter man gör där
och se om de har relevans även för vår del.
Herr talman! Till sist bara en kort kommentar till
en fråga som jag tror kommer att belysas av senare
talare i denna debatt: Nog borde de nordiska rege-
ringarna kunna lösa de problem som finns för att vi i
alla de nordiska länderna ska kunna ta del av varand-
ras TV-sändningar. Även här står vi bakom flerparti-
reservationen på denna punkt.