Herr talman! Ja, så har nu utskottet avstyrkt alla
motioner med synpunkter och förslag om förbättring-
ar vad avser radio och TV. Motivet är det vanliga: att
public service-avtalet ska utvärderas. Men vissa saker
bör diskuteras och åtgärdas under resans gång, tycker
vi i Miljöpartiet. Det är inte bara vart fjärde år som
förändringar ska ske.
Vi kan först titta på den icke kommersiella TV:n.
Här har vi ett exempel på en åtgärd som kan ske nu,
och det är att uppmana regeringen att återkomma med
ett förslag till hur den icke kommersiellt drivna Öpp-
na kanalen kan få ekonomiskt statsstöd. Öppna kana-
lens verksamhet är unik i sitt slag. Den är icke-
kommersiell och som sådan har den stor betydelse för
grundläggande demokratiska värden som yttrandefri-
het, informationsfrihet och jämställdhet. Öppna ka-
nalen kan i dag ses av drygt 1 miljon människor.
Lokalt producerade program och direktsända EU-
debatter varvas.
Det är främst de större kommunerna som har råd
att ge pengar till de olika föreningar som driver Öpp-
na kanalen. Det här ger en regional obalans som inte
är acceptabel. Oavsett var man bor i landet ska man
ha tillgång till fria medier. Det har regeringarna i
Tyskland och Danmark för länge sedan insett. Det är
hög tid också för den svenska regeringen att ta sitt
regionala ansvar även i den här frågan. Därför yrkar
vi bifall till reservation 20 under mom. 23.
Sedan har vi mångfalden. Vi tycker att det är en
typisk avtalsperiodsutvärderingsfråga just om Sveri-
ges Television i dag tillhandahåller TV-program som
speglar den kulturella mångfalden i landet och om de
utländska programutbuden speglar olika kulturkret-
sar. Så står det i gällande avtal. Denna fråga och
många andra frågor om bredd, kvalitet och fördjup-
ning tar vi upp just vid utvärderingen.
En stafettpinne gäller frågan om en filmfond. Det
här en liten följetong, och detta kommer vi tillsam-
mans med Folkpartiet att envist fortsätta att upprepa.
Det gäller behovet av att upprätta en fri utvecklings-
fond. Under de fem år som jag varit riksdagsledamot
har frågan beretts men någon gång ska väl beredning-
en vara klar.
Film är den konstform som näst efter musiken når
flest människor. Dvd-formatet har gjort det praktiskt
möjligt att se film på vanliga hemdatorer. Med de
digitala sändningarna över marknätet kommer det
tillgängliga utbudet av film på TV att öka väsentligt. I
det sammanhanget ser vi det som viktigt att möjlig-
heten för fria filmare att söka bidrag för sina produk-
tioner ökar.
Med detta yrkar jag bifall till reservation 19 under
mom. 22.
Vidare har vi grannlands-TV. I måndags och tis-
dags var jag m.fl. i denna kammare med Nordiska
rådet i Köpenhamn. På kvällen och på morgonen
kunde vi se danska, norska och svenska program. Det
var endast de norska nyheterna som beskrev orolig-
heterna i San Sebastian inför deras val.
Vi är nu, uppriktigt sagt, trötta på den svenska re-
geringens oförmåga att inte ge den svenska TV-
publiken möjlighet att se grannlands-TV. Jag tycker
att det är svagt av utskottet att inte enhetligt kunna
markera till regeringen att man nu skyndsamt måste
lösa de ekonomiska, juridiska och tekniska problem
som hör ihop med distribution av nordiska TV-
kanaler i Sverige. Det är helt sanslöst att just vårt land
ska ha så speciella problem när det går alldeles ut-
märkt att se grannlands-TV i Danmark och Norge.
Här har vi en gemensam reservation med Vänsterpar-
tiet och Moderaterna.
Sedan gäller det barnen och avsaknaden av forsk-
ning om hur sexualiserat våld i olika medieformer
påverkar barn. Utskottsmajoriteten menar att frågan
är värd stor uppmärksamhet - man tackar! - och att
forskningen är fri, så därför ska vi inte ha fler syn-
punkter utöver att frågan ska uppmärksammas.
Ja, så är det och så ska det förbli - forskningen är
fri. Men det som är frihet för en är ofrihet för en an-
nan. Miljöpartiet menar att när vi som beslutsfattare
behöver underlag för att se om lagar behöver föränd-
ras, så går det inte i detta avseende därför att det inte
finns något underlag - det saknas forskning.
Vad regeringen omedelbart kan göra är att öka an-
slagen till Nordicom nu när Unesco tagit bort sitt
bidrag. Generellt sett har en kvantitativ nedgång skett
inom forskning i Sverige rörande barn och medier.
Det har skett sedan Sveriges Radios program- och
publikforskning lades ned år 1993. Vi får alltså finna
andra vägar i dag, för vägarna är tydligen icke riktigt
funna ännu. Vår tidigare internationellt framträdande
roll inom barnforskningsområdet behöver alltså åter-
upprättas.
Sedan vill jag säga lite grann om nyheterna. Det
finns i dag en oro kring hur det kommer att bli med
nyhetsbevakningen framöver. Den nyligen beslutade
omorganisationen på Sveriges Television bidrar till
den ökade oron. I public service-avtalet står det ut-
tryckligen att det ska finnas två separata nyhetsre-
daktioner men i dagens hastiga tempo med mer fast
food än näring att växa av vill vi lyfta fram nödvän-
digheten av att Sveriges Televisions nyhetsförmed-
ling även framdeles ska kännetecknas av både djup
och bredd. I en globaliserad värld behöver också den
internationella nyhetsbevakningen fördjupas och
nyanseras. Vi anser att den utredare som nu förbere-
der arbetet för den kommande parlamentariska kom-
mitté som ska utvärdera public service-avtalet borde
ha fått ett tilläggsdirektiv om att extra se över nyhets-
förmedlingens roll i samhällsbygget.
Nu ansåg inte utskottsmajoriteten att det var nöd-
vändigt. Man kan kolla extra på detta, sade man,
precis som man sade om handikappades, hörsel- och
synskadades möjligheter att se och höra public ser-
vice. Visst kan så ske utan tilläggsdirektiv. Nu får vi
se om det blir så.
Till slut, herr talman, om kvalitetsmedel. Vi har
alltså tre olika programbolag: SVT, SR och UR, och
alla tre bör hänga med och helst gå lite före, tycker vi
i Miljöpartiet, i den digitala utvecklingen. Det vill vi i
Miljöpartiet därför att vi vill ha en stark och konkur-
renskraftig public service, men det är viktigt och ett
måste att teknikutvecklingen inte går ut över pro-
gramkvaliteten. Kvalitet är konkurrensmedel nummer
ett. Därför bör samtliga tre programbolag ges ett
ekonomiskt kvalitetstillskott. I dag haltar det ekono-
miska stödet. Tack!