Herr talman! I norra Sverige är intresset för regio-
nala nyhetssändningar mycket stort. Nordnytt ses av
28 %. Mittnytt ses av 27 % av befolkningen. Det är
de högsta tittarsiffrorna för regionala nyhetsprogram i
hela landet. Vad kan vi lära oss av det? Jo, att befolk-
ningen tycker att det som händer i närområdet där
man bor är viktigt. Det är viktigt för den lokala de-
batten, och dessutom är det en viktig demokratifråga.
Var du än bor har du rätt att få lokal information och
inte bara Stockholmsinriktade nyheter. Därför tycker
vi i Centerpartiet att det är viktigt att public service-
verksamhetens nyhetsförmedling kännetecknas av
djup och bredd.
Utskottet har också i betänkandet lyft fram vikten
av att händelser i hela landet ska speglas i nyhetsrap-
porteringen. Men i dag ser vi dessvärre att antalet
journalister som ska bevaka händelser runtom i landet
minskar. Jag fortsätter med exempel från Norrland,
som ju faktiskt är två tredjedelar av Sveriges yta.
Ekot har en person, som arbetar från Storuman, som
ska bevaka vad som händer i Norrland. Det är ett
omänskligt uppdrag. Visserligen är tekniken välut-
vecklad, och man kan naturligtvis mycket väl bo i
Storuman och bevaka. Men det är ett för stort områ-
de.
Dessvärre är det inte bara Sveriges Radio som
drar ned på journalisterna, utan det gör även SVT.
Rapport och Aktuellt har tre personer som bevakar
nyheter utanför Stockholmsområdet, nämligen i
Malmö, Göteborg och Umeå. Tidigare har vi sett att
andra medier, t.ex. TT, har skurit ned på bevakningen
av nyheter i Norrland. Människor som bor utanför
storstadsregionerna upplever att det bara är sådant
som händer i storstäder som är viktigt.
Herr talman! Samtidigt som antalet nyhetsjourna-
lister minskar så ökar kraven på att den lokala radion
och de regionala TV-kanalerna ska ha större bered-
skap för riksnyheter. Tanken med det är att de lokalt
och regionalt arbetande nyhetsjournalisterna ska
arbeta även för riksmedierna. Det är bra, tycker vi i
Centerpartiet. Men då behövs det också mer resurser
för det och inte mindre. Det hoppas jag att regeringen
inser och tänker på inför vårpropositionen.
Den regionala utredningen som beräknas bli klar i
april aviserar inte höjda bidrag till de lokala och de
regionala kanalerna, enligt initierade personer. För att
få budgeten att gå ihop kommer det i stället att ske på
bekostnad av att man får kortare sändningstider i de
regionala kanalerna och minskade möjligheter för
lokalradion att bearbeta sitt material, så att det blir
intressant för rikssändningar.
Herr talman! Jag ska övergå till att tala lite grann
om funktionshindrades möjligheter att ta del av pro-
gram i radio och TV, vilket även de andra talarna har
varit inne på tidigare. Jag börjar med att yrka bifall
till reservationerna 5 och 6.
Synskadade har samma rätt som oss seende att ta
del av TV-program. Den digitala tekniken kommer att
göra det möjligt att införa nya tjänster, och det kom-
mer att leda till att synskadade får en förbättrad möj-
lighet att ta del av textade program i TV genom att
texten kan avlyssnas. Men för att det ska bli möjligt
måste utredaren som ser över digitala sändningar få i
uppdrag att se över möjligheterna inför kommande
tillståndsperiod.
Fram till dess att digitala sändningar fungerar över
hela landet, och dessutom att alla analoga sändningar
har upphört, är det viktigt att synskadade får möjlig-
het att utnyttja annan teknik för att kunna ta del av
textremsan. Det finns i dag mottagare som kan kopp-
las till TV:n som gör att man kan höra den upplästa
textremsan och dessutom få en målande verbal bild
av vad som händer i rutan. En sådan mottagare är
t.ex. Auditel som redan används i ett EU-projekt.
Även personer med dyslexi och afasi kan ha glädje av
en sådan mottagare.
Herr talman! Hörselskadade behöver också få
bättre möjligheter att ta del av public service-
sändningar i radio och TV. De har samma rätt som
hörande att ta del av det som händer. Därför måste vi
se till att alla TV-program textas första gången som
de sänds och inte först i reprissändningarna. Det är en
rimlig begäran att de ska kunna ta del av alla sänd-
ningar i TV, oavsett om det är filmer, nyheter, doku-
mentärer eller debatter. Hörselskadade har också rätt
att kunna diskutera TV-programmen dagen efter att
de har sänts och inte först när de har gått i repris.
Beträffande radiosändningar kan det tyckas att det
är svårt att erbjuda hörselskadade möjlighet att ta del
av sändningarna. Men att de inte kan höra sändning-
arna bör i dagens tekniska samhälle inte vara något
problem. Radiosändningar kan läggas ut på webben,
och därmed kan hörselskadade läsa det som sänds i
radion. För att klara det behövs det naturligtvis mer
resurser. Redan i dag lägger en del radiostationer ut
sina nyheter på webben därför att de inser värdet av
att alltid vara uppdaterade med färska nyheter. Men
de som gör det har egentligen inte resurser till det. De
gör det av intresse för att få ut information och även
för att stödja speciellt hörselskadade.
Slutligen, herr talman, vet vi alla att våldet, och då
även det sexualiserade våldet, har ökat i samhället
och att det har ökat långt ned i åldrarna. Barn och
ungdomar får i dag leva med att okvädinsord kastas i
ansiktet på dem redan vid låga åldrar. Hur reagerar
de? Vi har ju nyligen haft en debatt i kammaren om
sex och våldsporr. Låt oss därför ta lärdom av det
som föranledde den debatten.
Vi behöver veta mer om hur sexualiserat våld i
olika medieformer påverkar människan. Det saknas
forskning i dag om hur speciellt små barn påverkas av
det. Tidigare hade Sveriges Radio en publik- och
programforskning som lades ned 1993. Visserligen
sker det forskning i andra länder, men vi kan ju inte
lita på andra länders forskning och att den stämmer in
på våra tittare. Vi har ju olika kulturer i olika länder,
och vi sänder dessutom olika program i olika länder.
Därför bör vi från statens sida uppmana till ökad
forskning för att man ska få reda på hur barn påverkas
av det sexualiserade våldet.
Herr talman! Vi i Centerpartiet yrkar därför bifall
till reservation 10 och som jag tidigare sade även till
reservationerna 5 och 6.