Herr talman! Som sagts tidigare var det inte så
länge sedan som vi diskuterade TV i kammaren. Det
gällde då utbudet av våldsporrfilm i några av de
kommersiella TV-kanalerna. Jag tror att de insatser
som bl.a. s-kvinnor har gjort har skapat en ökad med-
vetenhet och kanske också gett en del kommersiella
TV-bolags ägare en rejäl tankeställare.
Jag kan konstatera att den aktuella debatten om de
kommersiella TV-kanalerna och våldet alltså inte
handlar om public service i första hand. När det gäller
över huvud taget våldsskildringar i TV kommer de,
som utskottet också påpekar, från i första hand andra
programkanaler än SVT. Det public service-bokslut
som precis har kommit från Sveriges Television visar
för övrigt att man har en väldigt bra utveckling när
det gäller våldsskildringar i TV. Det är ganska så
starkt reglerat för deras del. Det vill jag säga med
anledning av de inlägg som varit här tidigare. Det
hindrar inte att den kommande beredningen får an-
ledning att titta ytterligare på detta.
Regeringen har genom den särskilda utredaren
Anders Ljunggren lämnat ut ett uppdrag att lägga
fram ett underlag för den här beredningen om villko-
ren för radio och TV i allmänhetens tjänst under nästa
avtalsperiod, som startar år 2002.
Utskottet räknar för sin del i betänkandet upp ett
antal punkter som är vägledande för public service:
redaktionell självständighet, opartiskhet, saklighet,
mångfald, decentralisering. Där vill jag säga till Bir-
gitta Sellén att decentralisering innebär att 55 % av
utbudet ska vara producerat utanför Stockholm. Det
finns självklart anledning att titta vidare på detta. Det
handlar om hög kvalitet i programmen och om kultu-
ransvar. Naturligtvis kan public service-företagen
utvecklas ytterligare. Det är också det som bered-
ningen just nu handlar om inför det nya tillståndet.
Jag vill alltså konstatera att public service i dag i
hög grad lever upp till de krav som vi hittills har
ställt. Nu får vi se hur vi ska kunna gå vidare. Om
detta råder det en ganska bred enighet.
Moderaterna har som vanligt en annan uppfatt-
ning. De har minst en reservation som i vart fall jag
inte blir klok på. De föreslår att public service ska
ägna sig åt kvalitet och fördjupning. I moderaternas
vision ingår vidare att Sveriges Television och Sveri-
ges Radio ska bli en nyskapande kraft i det svenska
kultursamhället. Moderaterna har också synpunkter
på nyhetsförmedlingen. Partiet tycker att den ska ha
"en redaktionellt fri och oberoende ställning". Jag
måste erkänna att jag har svårt att ta den moderata
reservationen på allvar. Jag tror också att företrädare
för andra partier som i likhet med oss socialdemo-
krater har en positiv syn på public service ställer sig
frågande till reservationen.
Moderaterna ger intrycket att det i dag är eländigt
ställt inom Sveriges Radio och Sveriges Television.
Men med de åtgärder som moderaterna föreslår ska
allting bli bra. I själva verket utmärks verksamheten
redan i dag i stor utsträckning av det som moderater-
na påstår sig vilja skapa. Jag tycker också att den
vrångbild som moderaterna ger public service är
mycket orättvis mot personalen vid Sveriges Radio,
Utbildningsradion och Sveriges Television.
Jag ska kommentera ytterligare en punkt i mode-
raternas reservation. De förändringar moderaterna
föreslår gör att "en statligt kontrollerad medieverk-
samhet inte kommer i konflikt med yttrandefrihetens
och tryckfrihetens principer". Jag har ställt frågan i
tidigare debatter och måste upprepa den: Är det inte
dags att moderaterna slutar att insinuera att Sverige
har en av staten hårt kontrollerad och styrd radio och
TV? Jag är medveten om att moderaterna i likhet med
de flesta högerpartier i Europa kämpar i motvind.
Men jag betvivlar att vulgärargument av det här sla-
get är rätta sättet att vända utvecklingen. Om inte
annat borde moderaterna kunna visa så pass mycket
respekt för de anställda vid Sveriges Radio, Utbild-
ningsradion och Sveriges Television att de inte be-
skriver dem som lydiga marionetter.
Jag noterar också att moderaterna som vanligt ba-
ra är bekymrade över statliga monopol. Jag gillar inte
heller monopol, och det har vi som bekant inte i Sve-
rige. Däremot är jag bekymrad över att vi får allt
mäktigare privata monopol. Detta är ett växande
problem både i Sverige och ännu mer i ett internatio-
nellt sammanhang. Om detta förs det en seriös debatt
i vårt land och i många andra länder. Men denna
viktiga debatt tycks ha gått moderaterna helt spårlöst
förbi. För dem är det bara svenska staten och social-
demokratin som är ett problem. Man kan undra hur
inskränkt man kan bli i sin analys av de här frågorna.
Jag tror när det gäller det fortsatta beredningsar-
betet inför den nya avtalsperioden att det finns goda
förutsättningar att skapa en bred enighet om att Sve-
rige ska ha public service genom ett brett utbud av
hög kvalitet som kan tillgodose många olika smak-
riktningar. Public service ska vara ett slagkraftigt
alternativ till de kommersiella kanalerna, som själv-
klart också har en viktig plats i utbudet. Ska public
service kunna vara detta slagkraftiga alternativ går
det naturligtvis inte att göra som moderaterna före-
slår, att sälja ut en TV-kanal och två radiokanaler och
dessutom snäva in den programverksamhet som pub-
lic service ska ägna sig åt och dessutom bjuda de
kommersiella satellitkanalerna på att vara gratisbolag
i deras programbukett.
Det är ganska fantastiskt att moderaterna anklagar
oss socialdemokrater för att styra Sveriges Radio och
Sveriges Television samtidigt som partiet föreslår att
vi politiker ska tala om vilka program som de ska få
syssla med. Vi ska inte få sända i Sveriges Television
program som t.ex. kommersiella bolag lika väl kan
sända.
Jag hoppas och tror att den fortsatta beredningen
av framtiden för public service kan samla en bred
majoritet, och moderaterna får väl fortsätta sin öken-
vandring.
Jag ska kort kommentera några av inläggen och
reservationerna. Ett genomgående tema för många
har varit vikten av att funktionshindrade får bättre
tillgång till SVT:s program. Jag instämmer. Jan
Backman har tidigare citerat direktiven. Direktiven
till Anders Ljunggren är klara. Man ska öka tillgäng-
ligheten. Ser vi bakåt vad som har hänt under perio-
den 1996-1999 kan vi se att t.ex. antalet TV-textade
timmar ökat med 32 %. Det är alltså en ökning med
714 timmar. Jag är inte nöjd. Jag tycker att vi kan gå
längre när det gäller att stödja hörsel- och synskada-
de. Det får vi anledning att titta på i det fortsatta be-
redningsarbetet. Också här redovisar public service-
bokslutet mycket intressant statistik som jag tycker
att vi alla politiker borde titta närmare på.
Våldsinslagen i SVT:s program tas upp. Inger
Davidson hade uppe det i sitt anförande. Jag vill bara
konstatera att Sveriges Television för sin del har
mycket strikta regler för detta. Jag ska gärna åter-
komma i replik och närmare redogöra för hur det ser
ut för närvarande.
De 20 reservationerna med 23 yrkanden totalt ser
jag som att man i allmänhet känner omsorg om verk-
samheten i public service.
Men som jag konstaterade finns det t.ex. våldsin-
slag, som är betydligt allvarligare problem i andra
TV-kanaler än i Sveriges Television.
Lennart Kollmats ska få göra en kommentar. Han
har av någon anledning lierat sig med moderaterna i
reservationen om tekniken. Han tycker inte att Sveri-
ges Television eller public service ska gå i spetsen på
något sätt. Jag tycker att det är väldigt viktigt och bra
att man ligger långt framme i Sveriges Television och
Sveriges Radio med de terrestra digitala sändningar-
na. Nu sker ju också en successiv utveckling på den
här sidan. Jag kan förstå att moderaterna inte vill att
public service ska ligga i täten på detta område heller,
men jag är lite förvånad över att Lennart Kollmats har
lierat sig med dem. Jag vill gärna att han ska få till-
fälle att utveckla detta.
Till sist vill jag kommentera de nordiska TV-
sändningarna. Jag delar uppfattningen att det har gått
för trögt och för sakta med detta. Vi måste se till att
det sker någonting så att man kan överföra de nordis-
ka public service-företagens sändningar till grannlän-
derna. Jag tog själv initiativet vid Nordiska rådets
Stockholmssession till en diskussion om det här. Jag
förväntar mig att ministerrådet i Nordiska rådet ger en
avrapportering i juni, vid sammanträdet i Oslo, om
vad som har hänt.
Dessutom kan jag tillägga att generalsekreteraren
i Föreningen Norden, Anders Ljunggren, faktiskt är
den som tittar på förberedelserna av hela processen
inför det nya avtalet. Jag kan försäkra att jag i Nor-
diska rådet ska göra vad jag kan för att fortsätta att
driva frågan.
Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till ut-
skottets hemställan på samtliga punkter.