Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Laxfiske m.m.

MAGGI MIKAELSSON (v), 1996-01-31 (riksmöte 1995/96).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Frågan om laxen är ett återkomman-

de ämne i kammaren. Jag vill använda mina minuter

till att prata om vad vi måste göra i Sverige för att

rädda den naturlekande och naturreproducerande

laxen. Det handlar om reservation 2 i det betänkande

om laxfiske som vi diskuterar just nu.

Vi kräver i reservationen tillsammans med Miljö-

partiet att Sverige måste gå före och införa ett stopp

för laxfiske i Östersjön. Att minska laxfisket i Öster-

sjön är enligt en samstämmig forskarkår det enda

sättet att rädda den vilda laxen. Ett viktigt skäl till att

Sverige skall gå före i det här sammanhanget och

införa ett svenskt fiskestopp är att av de återstående

älvar som har vilda laxstammar finns de allra flesta

längs Norrbottens- och Västerbottenskusten. Sverige

har också förbundit sig att leva upp till konventionen

om biologisk mångfald och vi har skrivit på EU:s art-

och habitatdirektiv. Där fastslås att vi måste ha ett

skydd och se till att laxstammarna bevaras.

Det har skett en kraftig minskning över åren. Tidi-

gare fanns det naturreproducerande lax i ett sjuttiotal

älvar runt hela Östersjön. Nu finns det lax i bara några

få av dem. Som jag sade finns de flesta av älvarna

längs Norrlandskusten. Populationerna är så små att

den genetiska variationen är begränsad in till utrot-

ningens gräns, enligt samstämmiga forskaruppgifter.

Som tidigare har sagts är det överfisket på lax som

är en orsak. Den andra orsaken är sjukdomen M 74.

Den drabbar laxyngel. I odlade bestånd har man kon-

staterat en överdödlighet på 75-90 % av stammarna.

Det är mycket allvarligt.

Man kan konstatera att det finns nya uppgifter som

visar en intressant men kanske också skrämmande

koppling till M 74:s utbredning och laxfiskens diet. I

Östersjön pågår nämligen överfiske inte bara av lax

utan också av sill. Det betyder att skarpsillen ökar på

bekostnad av sillen och också som ett inslag i laxens

diet. Uppgifterna visar att det just i skarpsillen finns

enzymer och andra miljögifter som försvårar laxens

upptagning av b-vitaminer. Det visar hur viktigt det är

att det finns balans i hela näringskedjan och hur svårt

det är för oss att återställa det som vi redan har för-

stört.

I en rapport från universitetet i Umeå föreslås -

tvärtemot vad Fiskeriverket har föreslagit - att yrkes-

fisket efter lax borde flyttas till älvmynningarna i

stället för man bedriver det mer storskaliga Östersjö-

fisket.

Naturligtvis måste man se till att freda älvar och

älvmynningar under den tid då det finns lekmogen

fisk som söker lekplatser. Men att, som Fiskeriverket

har gjort, besluta att avlysa allt laxfiske i de älvar som

har vild lax samtidigt som man tillåter de kvoter som

Sverige har fått i förhandlingarna med Warszawa-

kommissionen är ologiskt. Det är ett slag i luften.

Det är inte det kustnära fisket längs Norrlandskus-

ten eller älvfisket i några Norrlandsälvar som är hotet

mot vildlax. Det är överfisket i Östersjön som är ho-

tet. Det är där man måste sätta in de stora åtgärderna.

Samma slutsatser dras i en rapport från finska

Jord- och skogsbruksministeriet. Man skriver: Över-

fisket av lax inom havsområdet utgör ett fortlöpande

hinder för att tillräckliga mängder fisk skall nå sina

lekälvar. Därför föreslås att havsfisket begränsas i

väsentligt högre grad än för närvarande. Som en följd

av det fortsatta överfisket har naturlaxstammarnas

genetiska diversitet redan under flera år decimerats,

men den är trots det fortfarande större än den genetis-

ka diversiteten hos fiskodlingsanstalternas moder-

fiskstim.

Man drar också slutsatsen att Finland, förutom att

vara pådrivande för att uppnå en minskning av laxfis-

ket i internationella förhandlingar, också bör föregå

med gott exempel. Här finns ett utmärkt tillfälle att i

ett samnordiskt projekt göra gemensam sak med Fin-

land och se till att vi fredar laxen för åtminstone det

svenska och finska laxfisket.

Självklart innebär det att Sverige ändå måste fort-

sätta att driva på, för en minskning av totalkvoterna i

Warszawakommissionen. Det utgör inget hinder för

oss i Sverige att gå före och ta vårt ansvar för den

naturreproducerande laxen.

Härmed vill jag, herr talman, yrka bifall för reser-

vation 2 i betänkandet.

Debatten

Hämtad sida: 22

22 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

MAGGI MIKAELSSON (v): Laxfiske m.m. (1996-01-31) — PRESS0