Herr talman! Frågan om laxen är ett återkomman-
de ämne i kammaren. Jag vill använda mina minuter
till att prata om vad vi måste göra i Sverige för att
rädda den naturlekande och naturreproducerande
laxen. Det handlar om reservation 2 i det betänkande
om laxfiske som vi diskuterar just nu.
Vi kräver i reservationen tillsammans med Miljö-
partiet att Sverige måste gå före och införa ett stopp
för laxfiske i Östersjön. Att minska laxfisket i Öster-
sjön är enligt en samstämmig forskarkår det enda
sättet att rädda den vilda laxen. Ett viktigt skäl till att
Sverige skall gå före i det här sammanhanget och
införa ett svenskt fiskestopp är att av de återstående
älvar som har vilda laxstammar finns de allra flesta
längs Norrbottens- och Västerbottenskusten. Sverige
har också förbundit sig att leva upp till konventionen
om biologisk mångfald och vi har skrivit på EU:s art-
och habitatdirektiv. Där fastslås att vi måste ha ett
skydd och se till att laxstammarna bevaras.
Det har skett en kraftig minskning över åren. Tidi-
gare fanns det naturreproducerande lax i ett sjuttiotal
älvar runt hela Östersjön. Nu finns det lax i bara några
få av dem. Som jag sade finns de flesta av älvarna
längs Norrlandskusten. Populationerna är så små att
den genetiska variationen är begränsad in till utrot-
ningens gräns, enligt samstämmiga forskaruppgifter.
Som tidigare har sagts är det överfisket på lax som
är en orsak. Den andra orsaken är sjukdomen M 74.
Den drabbar laxyngel. I odlade bestånd har man kon-
staterat en överdödlighet på 75-90 % av stammarna.
Det är mycket allvarligt.
Man kan konstatera att det finns nya uppgifter som
visar en intressant men kanske också skrämmande
koppling till M 74:s utbredning och laxfiskens diet. I
Östersjön pågår nämligen överfiske inte bara av lax
utan också av sill. Det betyder att skarpsillen ökar på
bekostnad av sillen och också som ett inslag i laxens
diet. Uppgifterna visar att det just i skarpsillen finns
enzymer och andra miljögifter som försvårar laxens
upptagning av b-vitaminer. Det visar hur viktigt det är
att det finns balans i hela näringskedjan och hur svårt
det är för oss att återställa det som vi redan har för-
stört.
I en rapport från universitetet i Umeå föreslås -
tvärtemot vad Fiskeriverket har föreslagit - att yrkes-
fisket efter lax borde flyttas till älvmynningarna i
stället för man bedriver det mer storskaliga Östersjö-
fisket.
Naturligtvis måste man se till att freda älvar och
älvmynningar under den tid då det finns lekmogen
fisk som söker lekplatser. Men att, som Fiskeriverket
har gjort, besluta att avlysa allt laxfiske i de älvar som
har vild lax samtidigt som man tillåter de kvoter som
Sverige har fått i förhandlingarna med Warszawa-
kommissionen är ologiskt. Det är ett slag i luften.
Det är inte det kustnära fisket längs Norrlandskus-
ten eller älvfisket i några Norrlandsälvar som är hotet
mot vildlax. Det är överfisket i Östersjön som är ho-
tet. Det är där man måste sätta in de stora åtgärderna.
Samma slutsatser dras i en rapport från finska
Jord- och skogsbruksministeriet. Man skriver: Över-
fisket av lax inom havsområdet utgör ett fortlöpande
hinder för att tillräckliga mängder fisk skall nå sina
lekälvar. Därför föreslås att havsfisket begränsas i
väsentligt högre grad än för närvarande. Som en följd
av det fortsatta överfisket har naturlaxstammarnas
genetiska diversitet redan under flera år decimerats,
men den är trots det fortfarande större än den genetis-
ka diversiteten hos fiskodlingsanstalternas moder-
fiskstim.
Man drar också slutsatsen att Finland, förutom att
vara pådrivande för att uppnå en minskning av laxfis-
ket i internationella förhandlingar, också bör föregå
med gott exempel. Här finns ett utmärkt tillfälle att i
ett samnordiskt projekt göra gemensam sak med Fin-
land och se till att vi fredar laxen för åtminstone det
svenska och finska laxfisket.
Självklart innebär det att Sverige ändå måste fort-
sätta att driva på, för en minskning av totalkvoterna i
Warszawakommissionen. Det utgör inget hinder för
oss i Sverige att gå före och ta vårt ansvar för den
naturreproducerande laxen.
Härmed vill jag, herr talman, yrka bifall för reser-
vation 2 i betänkandet.