Fru talman! Det är i och för sig viktiga frågor som
Per Unckel har rest - på ett grälsjukt sätt - i sin inter-
pellation. Men det tråkiga är ju att moderaterna sak-
nar alternativ. Där tror jag att jag är överens med
arbetsmarknadsministern. Jag vill dock ta upp några
saker.
LO har givit ut en serie skrifter. Jag läste i ett
pressmeddelande från Margareta Winberg att hon i
stort sett är överens med LO:s Arbetsmarknadspolitik
för ökad sysselsättning och de rapporterna. Det skulle
glädja mig väldigt mycket om det var så, för det är i
stort sett samma politik som jag har förordat under en
lång tid. Men jag är inte så säker på det, med tanke på
de starka varningar för urvattning av arbetsmarknads-
politiken som LO riktar. Det gäller då vad vi kan kalla
kommunaliseringen av arbetsmarknadspolitiken.
Jag vill resa några konkreta frågor. Vakanstiderna
skall hållas korta. Det är ett mål. Vakanstiderna har
ökat, med de mätmetoder man nu har, varje år under
fem års tid. Vilka förklaringar ser arbetsmarknadsmi-
nistern till detta?
Nu blir det flaskhalsar. Hoppsan, då blir det artil-
lerield från Per Unckel och företagen klagar. Men hur
kommer det sig att företagen inte själva ser om sitt
hus? Hur kommer det sig att man över huvud taget
inte klarar rekryteringen i god tid? Varför plockar
man in praktik annat än för att få gratispengar från
länsarbetsnämnderna? Hur kommer det sig att man
inte satsar tillräckligt på internutbildning? Denna har
faktiskt minskat under de senaste två åren, enligt
statistiken. Och naturligtvis är det så att LO-
grupperna får sämst, TCO-grupperna därefter och
SACO-grupperna bäst internutbildning. Men den har
alltså minskat. De som har fått del av internutbildning
utgör 38 % i 1997 års statistik.
När kommer förslag, Margareta Winberg, om att
företagen själva måste ta sitt ansvar för kompetensut-
veckling? När kommer förslag om det vi har kallat för
avtalade praktikplatser? Det innebär att man ställer
krav på företag att utifrån storlek och konjunktur
garantera praktikplatser som inrättas med utbild-
ningsinnehåll och under praktikantavtal mellan par-
terna. Då får vi ett arbetsliv som i sig genererar fram-
tida utbildning och framtida rekrytering. Det må väl
vara det enda rimliga.
Slutligen: Vi har nu höga volymkrav. Vi har en
mängd detaljregler. När Margareta Winberg säger att
hon har liberaliserat det hela håller jag inte med. Jag
har ställt krav på att man skulle avveckla en serie
detaljregler i arbetsmarknadspolitiken, ta bort volym-
kraven men ha kvar de operationella målen. Då skulle
vi ha en situation där vi verkligen hade möjlighet att
lokalt anpassa arbetsmarknadspolitiken, även om den
i och för sig skall styras efter de nationella målen.
Margareta Winberg kör den andra modellen: Håll
kvar volymkraven, håll kvar detaljreglerna. Sedan
öppnar vi luckan och säger: Det går bra med flexibel
användning av a-kassan. Det går bra med frizoner,
frikommuner och frilän. Jag såg just att sju skogslän
nu har kommit in med frilänskrav. Skåne vill också bli
frilän, liksom Västsverige. Vi har en svensk arbets-
marknadspolitik som är totalreglerad, och sedan ger
vi vartenda län möjlighet att befrias.
Detta är en utveckling som gör att riksdagen och,
tror jag, även regeringen kommer att sakna inflytande
över den faktiska utvecklingen av arbetsmarknads-
politiken. Det är jag kritisk emot, och det är LO kri-
tiskt emot. Men jag hoppas på ett klargörande svar
här. Jag tror att det är i den här riktningen svaret
finns, inte i den avreglering med vilken Per Unckel
tror att han skall lösa arbetslösheten.