Herr talman! Det är en väldigt viktig fråga som vi nu debatterar. Det gäller de nya förmånsrättsreglerna vid företagsinteckning. De är fortfarande ifrågasatta och omstridda och med all rätt. Farhågorna i samband med de nya reglerna för krediter har besannats. Det har blivit svårare att låna pengar för företagen, och de som drabbas mest är de små företagarna, många av dem ute på landsbygden och i glesbygd. De nya reglerna för utlåning av kapital har därmed blivit ett direkt hot mot landsbygdsbefolkningen och sysselsättningen i hela landet.
De nya reglerna för företagsinteckning drevs dessutom igenom i en tid när det pågår stora omstruktureringar på arbetsmarknaden, förändringar som bidragit till stora påfrestningar. Vi ser det i arbetslöshetsstatiken. Med dagens höga arbetslöshet borde faktiskt reformerna vara inriktade på att ge fler jobb - inte färre!
I en tid när företagen utlovas bättre villkor kommer regeringen med reformer som sakta stryper syretillförseln till företagen. Än en gång utsätts de mest sårbara. Vad har regeringen och Vänsterpartiet emot småföretagen?
Regeringen kritiserar bankernas kreditgivningar med stöd av Vänsterpartiet. Det finns fog för att framföra kritik, men den är senkommen. Under köpfesten på 80-talet och även under 90-talet var den kritiken befogad. Sedan har det faktiskt skett många förändringar till det bättre. Jag hävdar att de banker som har lokalkontor har ökat sitt engagemang och kontinuerligt bevakar lönsamhetsutvecklingen för företagskunderna.
Reformen är och förblir ett stort misstag. Den har arbetats fram från ett ovanifrånperspektiv - en teoretiskt konstruerad reform, möjligen anpassad efter storbanker med centralstyre.
De nya reglerna tar inte hänsyn till kreditgivarnas och kredittagarnas förutsättningar att fungera i en marknadsekonomi. Ett av regeringens motiv sägs vara att minska kundförlusterna. Det är en god ambition som vi alla har. Men att uppnå noll risker inom kreditmarknaden anser vi är en utopi. Det finns alltid ett risktagande inbyggt vid utlåning av kapital, och det är alltid ett risktagande att vara företagare.
Det regeringen och Vänsterpartiet nu har medverkat till är att ansvaret för risktagandet ytterligare skjuts över på företagarna. Men risktagandet kan inte enbart ligga på företagarna. Det måste vara fler aktörer med, annars kommer vi att få färre som är motiverade att starta företag.
Vinnarna enligt regeringens koncept nu är bankerna men även staten, som räknar med att kamma hem ca 300 miljoner. Denna reform kan bli en verkligt dyrköpt erfarenhet. Att försvåra framväxten av företag kommer att leda till att välfärden urholkas.
Vi har fått många signaler från dem som lever i verkligheten, från många småföretagare och Företagarförbundet om hur det ser ut ute på fältet. Det har blivit svårare att låna efter det att de nya företagsinteckningarna och värdet sänkts till 55 %. För företagare, uppbundna av tidigare krediter, har alternativen för nya krediter varit att godta ökade säkerhetskrav, exempelvis genom privatborgen eller genom att lösa finansieringen genom leasing eller factoring. Det är alternativ som har flera nackdelar sett ur företagssynpunkt men som har visat sig vara lysande affärer för bankerna.
För företagen och landets bästa är det väldigt viktigt att vi är medvetna om vilka mekanismer som hjälper alternativt stjälper välfärden. Reformen är och förblir ett stort misstag, och det har vi möjlighet att rätta till i dag. Alla som värnar om fler småföretag, om befintliga företag och arbetstillfällen runtom i landet uppmanar jag: Rösta rätt - bifall till reservationen i betänkande LU18.