Fru talman! Transportbranschen är en utsatt
bransch med ibland snabba kast och dramatiska för-
ändringar. De senaste veckorna har vi sett hur flyget
världen över kommit i gungning främst föranlett av
terroraktionerna i USA den 11 september och de
konsekvenser som detta har fått när det gäller resan-
det. Det är också frågan om kostnader för försäk-
ringsskyddet som vi i trafikutskottet har brottats med
m.m.
För sjöfarten är det inte motsvarande snabba dra-
matik i det ganska utsatta läge som den svenska sjö-
fartsnäringen ändå har hamnat i. Sett över några års
sikt är det ändå ganska stora förändringar som har
skett, inte bara i Sverige utan också i EU.
EU:s andel av tonnaget till sjöss har på 25 år mer
än halverats, från 32 % år 1970 till ca 14 % i mitten
av 90-talet. Därför beslöt också EG-kommissionen i
maj 1997 att fastställa nya riktlinjer för statligt stöd
till sjöfartsnäringen. Många länder i vår närhet -
Finland, Danmark och Norge - har också infört olika
typer av stöd, vilket framgår av betänkandet, för att
motverka en fortsatt nedgång i näringen.
Regeringen föreslår i en proposition att det nuva-
rande svenska rederistödet utvidgas till ett sjöfarts-
stöd och att det också ska omfatta passagerarfartyg.
Att riksdag och regering nu kan bidra till svensk sjö-
farts fortlevnad och utvecklingsmöjligheter tycker vi
från Centerpartiets sida är glädjande. Det är säkert
glädjande för oss eftersom vi tillhör den grupp som
Tom Heyman raljerade så friskt över, dvs. som har
drivit på för att faktiskt få dem till stånd. Jag har i och
för sig den största respekt för Tom Heymans allmän-
na sjöfartskunnande, men jag är liksom Johnny Gyl-
ling aningen förvånad över tonläget i Tom Heymans
mycket raljanta inlägg tidigare - med billiga poäng,
gratulerar redarna och menar att branschen i stort sett
består av bovar och banditer som gör allt för att kapa
åt sig så stora vinster som möjligt. Jag undrar om det
är representativt för moderaternas syn på företagande
och näringsverksamhet.
Svensk sjöfart konkurrerar verkligen på en mark-
nad med tuffa villkor. Ca 90 % av den svenska ex-
porten går via sjöfart. Det är väldigt stora summor för
ett land som är beroende av exporten för fortsatt väl-
stånd.
Det som har gjort den svenska situationen akut är
att danska Folketinget den 26 maj år 2000 fattade
beslut om att utvidga det danska internationella
skeppsregistret. Därvid hamnade främst färjenäringen
i en väldigt besvärlig situation.
Utan att gå in på några detaljer välkomnar vi från
Centerpartiets sida att regeringen nu har lyssnat på
näringen, fackföreningarna, men också på oss i Cen-
terpartiet, när vi har krävt att svensk sjöfartsnärings
konkurrenskraft ska förbättras. Vi tycker däremot att
det är ledsamt att regeringen har varit långsam i sin
hantering och inte lyckats få fram ett förslag till riks-
dagen avseende ett nytt och förbättrat sjöfartsstöd
förrän nu. Centerpartiet avsatte redan hösten 2000
skattesänkningsutrymme för att ett nettostöd gällande
både färje- och handelsflottan skulle kunna införas
fr.o.m. den 1 januari 2001. Vi menar att regeringen
hade kunnat genomföra denna viktiga reform redan
när vi föreslog det om den rätta viljan hade funnits,
särskilt som riksdagens trafikutskott i betänkande
2000/01:1 påtalade att den 1 januari 2002 kan vara en
för sen tidpunkt att införa ett sådant här stöd till färje-
sjöfarten.
Nu är det den 24 oktober 2001, och därför avstår
jag från att yrka bifall till vår reservation angående
tidpunkten för införande av stödet. Jag utgår från att
det verkligen kan fullföljas från den 1 oktober, som
sägs i betänkandet.
Jag ska säga några ord om tonnageskatten. I och
med införandet av ett nettostöd kommer svensk sjö-
fart ett steg närmare sina konkurrenter i EU vad gäller
villkoren för att bedriva sjöfart. En del av paketet för
att förbättra den svenska sjöfartens villkor visavi
omvärlden saknas dock i den här propositionen.
Vi anser alltså att det hade varit värdefullt om re-
geringen tagit upp frågan om tonnageskatt i proposi-
tionen. Införandet av en tonnageskatt kan ses som ett
ytterligare steg för att ge svensk sjöfartsnäring likvär-
diga villkor - även om det inte är särskilt bra villkor -
som sina konkurrenter. För främst de mindre och
medelstora rederierna skulle ett tonnageskattesystem
vara värdefullt. Flera länder i Europa har infört eller
är på gång att införa tonnageskattesystem, vilket gör
det angeläget att Sverige ser över möjligheterna att
införa ett liknande system. Grekland har denna skatte-
form sedan länge, och Holland, Norge, Tyskland,
Storbritannien och Finland har under senare tid infört
tonnagebeskattning som ett alternativ till ordinarie
företagsskatt.
Fördelarna med en tonnageskatt är att det blir av-
sevärt lättare för näringen att planera sin verksamhet
utan att planera utifrån skatteeffekter i första hand.
Det är viktigt för sjöfarten, som är utsatt för kraftiga
marknadssvängningar. För att ge svensk sjöfartsnä-
ring även den sista delen i ett sådant här paket gällan-
de likvärdiga konkurrensvillkor bör Sverige se över
möjligheten att i likhet med de andra nordiska länder-
na, Tyskland och andra införa en tonnageskatt.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 3.
Slutligen ska jag säga några ord om reservation
nr 5 i betänkandet om gemensamma regler på EU-
nivå.
På EU-nivå finns alltså gemensamma regler på
sjöfartens område, de s.k. statsstödsreglerna, som EU-
kommissionen förnyade 1997. Det är inom ramen för
dessa riktlinjer som flera länder stärkt sina närings-
politiska insatser för sjöfartsnäringen. Just detta sätter
fokus på de problem som finns med dagens gemen-
samma regler. De tillåter att olika länder inom EU
konkurrerar med varandra genom vad som kan kallas
statssubventionerad dumpning. Samtidigt ska man
veta att EU:s regler naturligtvis syftar till att ge euro-
peiska rederier rimliga konkurrensvillkor i förhållan-
de till tredjelandsflottor och bekvämlighetsflaggade
fartyg, som opererar med betydligt lägre kostnader.
Dessa lägre kostnader härrör från lägre bemannings-
kostnader genom låga löner, inga eller små löneskat-
ter och sociala avgifter. Ytterligare konkurrensmedel
är bl.a. lägre säkerhets- och miljökrav i många flagg-
länder. Att EU vill motverka utflaggning till mindre
nogräknade register är därför inte så konstigt, och vi
tycker att det är rimligt.
Så länge dessa EU-regler finns i sin nuvarande ut-
formning kommer vi från Centerpartiet att kämpa för
att svensk sjöfartsnäring inte ska sättas i en sämre sits
än sina konkurrenter i andra länder. Just mot bak-
grund av detta har Centerpartiet varit pådrivande för
att Sverige inför ett sjöfartsstöd, och just mot bak-
grund av detta vill vi också att Sverige ser över möj-
ligheterna att införa en tonnageskatt, som jag tidigare
har talat om här.
Regeringen berör i korta ordalag att man avser att
ta upp långsiktiga diskussioner med i första hand de
nordiska länderna och Tyskland för att undersöka
möjligheterna att nå fram till en gemensam syn i de
här frågorna. Vi välkomnar det, och vi tycker att det
är en viktig fråga att Sverige driver på. Det är viktigt
att det inte blir en osund konkurrens mellan olika EU-
länder. Det är viktigt att reglerna utformas på ett
sådant sätt att den svenska och europeiska sjöfartsnä-
ringen har möjlighet att leva vidare med bl.a. de hög-
re säkerhets- och miljökrav som ställs här jämfört
med mindre nogräknade register.
Fru talman! Jag yrkar därför bifall också till re-
servation nr 5.