Fru talman! Vi vet att utsläppen av växthusgaser ökar allt fortare. Jag tror att koldioxidnivån i atmosfären just nu ligger på drygt 390 miljondelar. Det är antagligen den högsta andelen på åtminstone flera hundra tusen år. Vi börjar redan nu se effekter av denna höga andel av växthusgaser och uppvärmningen av jorden.
Man kan fråga människor i Bangladesh om de har märk fler eller färre översvämningar. De kommer att svara att de lider av fler översvämningar. Människor som lever i Botswana kan berätta om ökenutvidgningen där och att det blir allt svårare att odla och hålla boskap där.
När jag själv satt i EU-parlamentet lyssnade jag på ett gripande anförande av en representant från Tuvalu - om det var premiärministern eller presidenten vet jag inte. Tuvalu ligger norr om Nya Zeeland. Det är ett litet örike. Där har man startat ett avfolkningsprogram, för man kommer inte att kunna leva kvar på dessa öar i framtiden. Redan nu kan man se hur marken framför presidentpalatset är alldeles genomdränkt av vatten. Det är stora vattenpölar över allt på hela ön Tuvalu.
När jag var på Grönland för några år sedan tittade jag på Ilulissatglaciären. Den ligger på västra Grönland och lär vara världens största glaciär. Det är också världens snabbast smältande glaciär. Den är direkt kopplad till inlandsisen. De senaste tio åren har Ilulissatglaciären ökat sin avsmältningstakt med 100 procent. Det är alltså ett faktum att klimatförändringarna finns här. Det är en akut situation som vi står inför.
Klimatkonventionen slår fast att det är de historiska utsläppen som gäller. Historiskt står vi i den industrialiserade världen för nästan 80 procent av alla utsläpp av växthusgaser. Klimatkonventionen säger också att principen om rättvisa ska vara gällande då vi ska bekämpa dessa utsläpp. Då menar man att det är de som har ställt till med den största delen av utsläppen som också måste gå före och göra lejonparten av minskningarna. Det vilar ett stort ansvar på Sverige och den utvecklade världen.
Tar Sverige då sitt ansvar? Jag kom i går hem från Algeriet. Jag träffade en geolog när vi flög ned till Saharaöknen. Han reste ned dit för att man ar börjat borra efter olja ute i öknen. Jag frågade: Är det inte en dålig idé att borra efter olja? Ni skulle kunna satsa på solenergi i stället, ni som har så mycket sol. Då tittade han mig i ögonen och sade: Vad går era bilar på, egentligen? Då tänkte jag till. Jag tror att han menade att den dag vi ser till att ställa om våra samhällen så att de blir helt fossilfria kan också Algeriet och andra länder göra det. Men det var en tydlig uppmaning att vi ska gå före.
Därför är jag så besviken på att den här regeringen under de kommande fyra åren kommer att skära ned på det viktigaste utgiftsområdet för klimatet, nämligen utgiftsområde 20, med ungefär 1 miljard kronor. Ungefär 30 procent av regeringens klimatpolitik handlar om att man köper billiga utsläppskrediter i fattiga länder.
Som har anförts här tidigare har Riksrevisionen konstaterat att vi inte vet om utsläppskrediterna leder till några konkreta minskningar och att regeringen inte har någon kontroll över det. Då tycker jag att en minimikrav från regeringens sida borde vara att man tillfälligt stoppar uppköpen av CDM-krediter för att man verkligen ska kunna utvärdera, så att satsningarna går dit de ska, men tyvärr aviserar den här regeringen på s. 42 i budgeten ytterligare satsningar på utsläppskrediter.
Regeringen har också ett överskott på utsläppskrediter inom den internationella handeln motsvarande 70 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Vår finansminister Anders Borg är beredd att sälja utsläppsrätterna. Det vore helt förödande. Då skulle hela svenska folkets klimatarbete bokstavligen gå upp i rök.
Regeringen drar också ned på de tidigare satsningarna och bidragen för sol och vind. Man skär också ned på tågunderhållet och satsar i stället på nya motorvägar. I regeringsförklaringen sade Fredrik Reinfeldt ganska tydligt att redan aviserade åtgärder för klimatet räcker. Reinfeldt kommer alltså inte att ta initiativ till några nya åtgärder för klimatet. Det tycker jag är väldigt oroväckande.
Vänsterpartiet vill ha ett separat klimatbistånd. Vi vill inte ha mer CDM, utan vi vill stoppa satsningarna på och uppköpen av billiga utsläppskrediter. I stället vill vi ha ett separat klimatbistånd där vi hjälper fattiga länder att hantera klimatförändringarna. De pengar vi lägger på det ska inte avräknas i de svenska åtgärderna utan, allt det som vi har satt som klimatmål ska vi göra även på hemmaplan.
Vi i Vänsterpartiet vill inte heller bygga några nya motorvägar. Vi vill i stället satsa alla dessa pengar på tåget och kollektivtrafiken.
Vi i Vänsterpartiet är också helt överens med Socialdemokraterna och Miljöpartiet om att vi vill ha ett klimatinvesteringsprogram. Vi kan fråga så gott som vilken lokalpolitiker som helst. De säger att Klimp:en, det som vi hade tidigare, var väldigt effektivt för att arbeta med biogas, fjärrvärme, hållbara transporter och så vidare.
Vi i Vänsterpartiet har också lagt fram ett konkret förslag om minskad köttkonsumtion. Konsumtionen ökar kraftigt i hela världen och även i Sverige. I vårt förslag vill vi bejaka sådant som till exempel Kristdemokraterna har gjort i Örebro. Man har på det lokala planet uppmanat till köttfria dagar en dag i veckan i de kommunala skolorna. Det är ett konkret exempel på hur man kan arbeta.
Sverige borde också sätta som mål att minska vår köttkonsumtion och hitta andra styrmedel för att vi ska äta mer vegetariskt och mindre kött. Det är ett av de absolut mest effektiva sätten att få ned våra utsläpp. Jag vill därför yrka bifall till reservation nr 6 som handlar just om det.