Fru talman! Strax före jul hade vi en budgetdebatt här i kammaren om statens budget på miljöområdet, budgetområde 20. En av de många saker som vi då diskuterade var Alliansens prioriteringar på miljöområdet. Vi talade om havsmiljön, den biologiska mångfalden, den giftfria vardagen och klimatet. Nu följer vi upp det i dag med en debatt om förslag från allmänna motionstiden om diverse klimatrelaterade frågor.
En slutsats från den budgetdebatt vi hade då var att se att statens budget på miljöområdet är viktig. Men det är också viktigt att se vidare än den. Det finns andra delar som också har miljörelevans. Internationell handel, biståndsbudgeten och forskningen är några exempel på detta.
Fru talman! Klimatförändringarna är kanske vår tids största miljöutmaning. Som många andra miljöutmaningar är den internationell till sin natur och måste därför också mötas med internationella svar. Det är en kombination av att vi gör saker i Sverige tillsammans med kollegerna i Europa och saker i andra delar av världen.
Innan jag fortsätter om klimatet tänkte jag göra något litet nedslag om ekonomi och forskning. Jag tycker att det lite grann hänger ihop med en klimat- och miljödiskussion.
Vi börjar med ekonomin. Jag kan bara konstatera att Alliansen för en väldigt ansvarsfull ekonomisk politik och har en arbetslinje. Det är någonting som har möjliggjort för oss att kunna ha en väldigt offensiv miljöpolitik också i tider av svår ekonomisk oro. De satsningarna fortsätter på ett bra sätt. Det gör Sverige till ett föregångsland på miljöområdet.
När det gäller forskningen tar jag, Moderaterna och vår allians den som utgångspunkt i en borgerlig miljöpolitik. Forskning ökar vårt kunnande om vår värld och de utmaningar vi står inför men är också helt avgörande för att få fram lösningar på de miljöutmaningar vi står inför. Bland annat därför är det viktigt att den forskningssatsning som nu är på plats är historiskt stor och rullar ut till universitet, högskolor, forskningsråd och andra.
Fru talman! Jag går över till klimatet. Jag vill börja med att konstatera att Sverige har världens kanske mest ambitiösa klimat- och energipolitik. Riksdagen fattade häromåret beslut om energipolitiken och gav långsiktiga besked. Vi vill ha en robust energisektor som består av tre ben med vattenkraft, kärnkraft och förnybar energi. Denna långsiktighet möjliggör investeringar och en grön omställning.
När det gäller klimatpolitiken har Sverige väldigt högt satta mål. Vi ska vara ärliga och säga att sätta mål är den enkla delen i politiken. Utmaningen ligger snarast i att koppla ihop satta mål med konkreta saker om hur man ska uppnå det hela. Där kan jag konstatera att Alliansen klarar båda dessa saker. Vi har oerhört högt ställda mål men också åtgärder för att krona för krona och gram för gram kunna nå de uppsatta klimatmålen.
Fru talman! Där skiljer sig faktiskt Alliansen och oppositionen sig åt. Vi har hört i de tidigare anförandena att S, V och MP säger att de har högre ambitioner än vad Alliansen och alliansregeringen har. På papperet stämmer det. Problemet är de inte har kopplat till konkreta saker om hur man ska kunna nå sina mål. Det är inte trovärdigt.
En viktig nationell uppgift på klimatområdet handlar om transportsektorn. Ett viktigt svar från vår sida om detta är visionen om den fossiloberoende fordonsflottan 2030. Det handlar konkret om att värna mobilitet, rörlighet, där människor ska kunna fortsätta att köra bil men samtidigt bekämpa utsläppen.
Hur tar man sig då dit? Många av de styrmedel vi i dag har på plats är betydelsefulla med bränslebeskattning och slopad fordonsskatt i fem år för miljöfordon. Jag tycker att man ska trycka på den fordonsforskning som det varje år avsätts ungefär 500 miljoner skattekronor till. Det paras med lika mycket privata pengar. Totalt är det bortåt 1 miljard kronor på fordonsrelevant forskning om material och nya bränslen för att kunna möjliggöra nästa generations fordonsteknik. Den skulle kunna vara mycket mer miljövänlig än vad den är i dagsläget.
Vi kan också konstatera att det steg för steg sker skatteförändringar 2011, 2013 och 2015 där man steg för steg kommer att möta den här visionen. Ett exempel i år är att det införs att lätta lastbilar, lätta bussar och husbilar likt vanliga personbilar från den 1 januari i år har en koldioxiddifferentierad fordonsbeskattning. Man sätter ett pris på utsläppen. Det är en klassisk liberal princip i miljöpolitiken som också möjliggör en omställning.
Inom EU är vår viktigaste utmaning att samlat gå upp till 30 procent reducerade koldioxidutsläpp fram till 2020. Sedan får klimatarbetet inte stanna vid Sveriges eller för den delen Europas gränser. Där kommer vi in på vad Sverige är med och gör i andra delar av världen som är väldigt viktigt.
Det är en kombination av att kunna hjälpa till med fattigdomsbekämpning och samtidigt kunna ta tag i klimatutmaningen och bidra till en hållbar utveckling. Där gör Sverige viktiga investeringar i till exempel biobränsleeldat kraftverk i Indien. Det är någonting som genererar arbetstillfällen och bra energi.
Det finns andra exempel såsom att man renar vatten med solenergi i Rwanda. Det är någonting som ger invånarna rent dricksvatten. Den ved som tidigare i stora mängder användes för att koka vatten behöver man inte längre. Därigenom kan man minska avskogningen.
Likadant är det med solenergianläggningen i Benin som kan generera ren el till det regionala elnätet i stället för den smutsiga kolkraft som tidigare användes.
Det pågår också ett arbete och en diskussion om hur detta fungerar. Det finns en utvecklingspotential i den gröna mekanismen CDM, Clean Development Mechanism. Det är därför som regeringen har gett ett tydligt uppdrag till Energimyndigheten för att säkerställa att de skattepengar vi avsätter till detta används på ett ansvarsfullt sätt.
Principen ska vi ändå tydligt hålla fast vid. Det är i grunden väldigt effektiva åtgärder som man följer de uppsatta kriterier från FN som ligger till grund för detta. Det handlar också om att man möter upp mot den önskan som finns från några av världens fattigaste länder och bidrar till en hållbar utveckling, bidrar till att generera arbetstillfällen och gör tekniköverföring där de så önskar.
Avslutningsvis ska jag säga några ord om de internationella förhandlingarna. Det världen behöver är ett rättsligt bindande klimatavtal. Där är vi tyvärr inte ännu. Vid det toppmöte som var i mexikanska Cancún i slutet på december förra året gjordes vissa framsteg som jag tycker att man ska framhålla.
Det så kallade tvågradersmålet erkändes och lyftes in i FN-systemet. Det ska göras en bedömning av ett 1,5-gradersmål. Det ska inrättas en grön fond. Det ska vidtas åtgärder mot skogsskövling. Dessutom ska man få en bättre uppföljning på faktiska utsläpp från olika länder. Alla de delarna är jätteviktiga.
Det viktiga framåt är nu att ta vid det internationella arbetet. Det är precis vad man gör inför det kommande klimatmötet i år och se om man kan ta vidare steg i detta. Det kan man göra genom bilaterala diskussioner mellan Sverige och andra länder men också genom att fullfölja de svenska åtagandena och göra de saker vi har sagt i Sverige, med kollegerna i Europa och också fortsatt i andra delar av världen.
Fru talman! Alliansen har en miljöpolitik med grund i en vetenskap. Vi har ordning och reda på statsfinanserna, något som möjliggör offensiv satsning på miljön. Vi har tydliga prioriteringar. Vi kopplar också de prioriteringarna till konkreta saker för att uppfylla dem. Det är en äkta miljöpolitik. Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.
(Applåder)