Herr talman! Med anledning av Oskar Lindkvists
anförande finns det anledning att understryka
räntenivåns enorma betydelse för
boendekostnaderna.
Vi har i dag en viss uppgång i räntorna, och vi oroar
oss för att räntorna skall stiga ytterligare. Jag tror
för min del att det kommer att bli en lugnare
utveckling framåt sommaren om vi bl.a. i denna
kammare kan visa en stabilitet och en
handlingskraft.
Vi kan titta tillbaka på åren 1990--1992. Det skiljer
ändå ca 4 %. Med en produktionskostnad på 10 000
kr per kvadratmeter blir det en kostnadsskillnad på
400 kr per kvadratmeter. För en lägenhet på 100
kvadratmeter blir det 40 000 om året.
Vi måste därför vara medvetna om den mycket
strikta sammankopplingen mellan en ekonomisk
politik som kan resultera i låga räntor och den
enskilde och statens möjligheter att leva upp till
målsättningen att alla skall ha tillgång till en bra
bostad till rimligt pris. Därför ligger det en viss fara
i att lova 30 000--40 000 lägenheter i en nära
framtid. Det får nog vara en successiv uppbyggnad.
I dag måste vi alla visa återhållsamhet och försöka
vara realister. Vi måste alla hjälpas åt med att
ingjuta förtroende hos den s.k. marknaden. Det är
avgörande för att vi under de närmaste åren skall
kunna sänka räntan ytterligare. Det kommer att
innebära att konjunkturen hålls vid liv och att vi
kan få den ökade produktion och det överskott i
bytesbalansen som gör att vi återigen kan få Sverige
på fötter.
I dag kan vi återigen betala för oss. Det är länge
sedan vi kunde det. Nu har vi ett överskott i våra
totala affärer. Det är ett stort plus. Men mycket är
beroende av att vi inte hänger oss till onödiga
meningsskiljaktigheter utan verkligen försöker visa
att riksdagen står samlad i de beslut som kommer
att fattas under våren.