Fru talman! Frågan om utbyggnaden av ett digitalt
marknät är laddad. Debattens vågor har gått höga den
senaste tiden. Det finns anledning att påminna om att
beslutet att bygga ut ett digitalt marknät fattades av
en riksdagsmajoritet som bestod av Folkpartiet, Cen-
terpartiet och Socialdemokraterna. Året var 1997. Det
är alltid lätt att vara efterklok, men när det beslutet
togs ansåg i alla fall vi kristdemokrater att det var för
tidigt och att det fanns för många osäkerhetsfaktorer
med i bilden. Sverige är ett vidsträckt land med liten
befolkning, och det är svårt att genomföra den här
typen av strukturförändring före stora och folkrika
länder som t.ex. Tyskland och Frankrike.
I dag sker förändringsprocessen från analog till
digital teknik över hela världen. Vi i Sverige är långt
ifrån ensamma om att satsa på just marksänd digital
TV, som man ibland kan få intryck av i debatten.
Tvärtom pågår redan i dag sändningar via digitalt
marknät i stor skala t.ex. i Storbritannien. I Norge
behandlas frågan om utbyggnad av ett sådant nät just
nu av Stortinget, och i Finland har man kommit så
långt att man har lagt fast ett datum för när det analo-
ga sändningsnätet ska släckas ned. I Spanien pågår
sedan maj 2000 testsändningar, och det digitala
marknätet täcker 70 % av landets yta. T.o.m. Austra-
lien med sin glesa befolkning har fattat beslut om
utbyggnad av just ett digitalt marknät.
I en medievärld som karakteriseras både av sys-
temintegration och av regional och internationell
integrering är det viktigt att vi i Sverige inte halkar
efter. Inom ett tiotal år kommer antagligen den digi-
tala tekniken att vara om inte allenarådande så i varje
fall kraftigt dominerande. Och om vi menar allvar
med att Sverige ska vara en kunskapsnation med
spetskompetens inom kommunikation och IT, måste
vi vara en del av den utvecklingen. Oavsett vad man
tycker om att riksdagen en gång valde att satsa just på
ett digitalt marknät vore det inte särskilt klokt att
avbryta utbyggnaden när miljardbelopp redan är in-
vesterade.
I dag når det digitala marknätet 90 % av landets
fasta befolkning. Vi kristdemokrater anser att det är
nödvändigt inte minst i ett demokratiskt perspektiv att
utbyggnaden fortsätter. Staten måste kunna garantera
att alla hushåll kan nås av digitala TV-sändningar den
dag det analoga nätet släcks ned. Ungefär 10 % av
befolkningen kan alltså inte nås av sådana i dag. Det
betyder flera hundratusen människor utspridda på ca
30-40 % av landets yta.
Även om man skulle vilja kan man inte uppnå full
täckning med satellitsänd TV. De sändningarna når
inte hus som ligger i skugga av berg, hus som ligger i
en K-märkt miljö där de boende inte tillåts sätta upp
parabolantenner eller hus som ligger så långt norrut
att mottagning från satelliter som cirkulerar runt ek-
vatorn försvåras, för att nämna några exempel.
Förutom av demokratiska skäl är en full utbygg-
nad även viktig i ett beredskapsperspektiv. En satellit
är förhållandevis lätt att störa t.ex. genom riktade
signaler. Ett marknät som är uppbyggt på ett stort
antal punkter är mycket svårare att slå ut i sin helhet.
Fru talman! Det som riksdagen i dag har att ta
ställning till är det betänkande som behandlar garanti
och omstrukturering av Teracom AB. Företaget som
har ansvaret för att uppfylla riksdagens beslut och
genomföra utbyggnaden av det digitala marknätet har
bl.a. på grund av de kostnader som detta medför
hamnat i en svår ekonomisk situation.
Regeringen har avslagit företagets begäran om ett
ägartillskott och i stället föreslagit att en kreditgaranti
ska utfärdas med ytterligare 200 miljoner till totalt
högst 2 miljarder kronor. Garantin ska lämnas mot en
riskavspeglande avgift. Garantin skulle enligt rege-
ringens förslag gälla t.o.m. oktober 2002. Förslaget
om en tillfällig lånegaranti tillstyrks av majoriteten i
kulturutskottet, och det har också tillstyrkts i fi-
nansutskottets yttrande till kulturutskottet. Kulturut-
skottet anser dock att garantin bör utsträckas att gälla
t.o.m. den 31 december 2002, alltså ett par månader
längre än det som regeringen föreslog.
När detta är sagt är det bara att konstatera att lå-
negarantin förstås inte löser bolagets problem på lång
sikt. Finansieringen och inriktningen måste också
lösas långsiktigt. Utskottsmajoriteten vill därför att
marknätet ska kunna användas för telekomsatsningar
som ett sätt att öka bolagets lönsamhet. En omorgani-
sation av bolaget med huvudinriktning mot kärnverk-
samheten, utförsäljning av några dotterbolag och
utformning av ett sparprogram har redan inletts. Ut-
skottet vill att riksdagen ska göra ett tillkännagivande
som innebär att regeringen ska återkomma till riksda-
gen med en redovisning av Teracoms finansiella
ställning och långsiktiga finansieringsbehov.
Så här långt delar vi kristdemokrater majoritetens
ställningstagande, men vi vill gå ett steg längre. Vår
uppfattning är att Teracoms ägande bör breddas men
att staten ska behålla majoritetsägandet. Breddningen
behövs både för att få in nytt kapital och ny kompe-
tens i företaget. Det går inte i längden att säga nej
till ägartillskott utan att öppna andra möjligheter för
kapitaltillskott. Bolaget behöver kapital för att kunna
fullfölja riksdagens beslut, och det är bråttom.
Jag yrkar bifall till reservation 4, där vi kräver att
frågan om ett breddat ägande i Teracom AB skynd-
samt ska utredas.
Som jag inledningsvis konstaterade var vi krist-
demokrater tveksamma till utbyggnaden av det digi-
tala marknätet 1997. I dagsläget anser vi däremot att
det är för sent att dra i handbromsen. Att i det läge
som vi nu befinner oss i inte fullfölja utbyggnaden är
oklokt ur såväl demokratisk och säkerhetsmässig som
ekonomisk synvinkel.