Fru talman! Frågan för dagen är huruvida staten
ska gå i borgen för Teracom - om vi med skattebeta-
larnas pengar som garanti ska lugna Teracoms oroliga
långivare. Det är en stor sak i sig. Staten riskerar att
behöva använda 2 000 miljoner kronor av skattebe-
talarnas pengar för att rädda ett misskött bolag undan
konkurs.
Men frågan är större än så. Teracoms ekonomiska
kris är resultatet av ett politiskt framdrivet fiaskopro-
jekt.
Faktum är att Teracom utan kreditgaranti skulle
riskeras att försättas i konkurs eller gå över styr - för
att använda Teracoms egna ord när man beskriver
företagets ekonomiska problem. Man säger t.o.m. att
man behöver 800 miljoner kronor i kapitaltillskott för
att inte gå över styr. Det kan inte råda någon tvekan
om vad företaget menar när man använder sig av den
formuleringen.
Annika Nilsson är antingen okunnig, har inte läst
Teracoms handlingar ordentligt eller också ljuger hon
när hon säger något annat. Teracom riskerar att gå
över styr. Så säger man själv.
Regeringen med kulturminister Ulvskog i spetsen
har tvingat Teracom att i strid med alla ekonomiska
kalkyler satsa oerhörda summor på att få i gång den
marksända digital-TV:n. I dag ser vi resultatet.
Företagets ekonomi är så uruselt att långivarna har
börjat att känna sig oroliga för att de aldrig kommer
att få tillbaka de pengar som de har lånat ut till före-
taget.
Enligt den finansiella analys som Kulturdeparte-
mentet självt har låtit göra kommer den marksända
digital-TV:n aldrig att bli lönsam. I själva verket
kommer Teracom att förlora ca 3 500 miljoner kronor
på digital-TV-projektet - detta enligt Kulturdeparte-
mentets egen analys.
I slutändan blir det som vanligt folket som drab-
bas. Varje hushåll tvingas att betala närmare 1 000 kr
mer i skatt för att finansiera Marita Ulvskogs miss-
lyckade digital-TV-satsning. Varje gång vi ser Robert
från Boxer i TV-rutan kostar det pengar för de svens-
ka hushållen.
Fru talman! Så sent som i fredags upprepade Te-
racom sitt krav till regeringen. Man har behov av
ytterligare 825 miljoner kronor för att överleva på
sikt. Dessutom kräver Teracom nya reklamregler som
gör det lättare att sända reklam i Ulvskogs digitala
TV-nät.
Allt detta är resultatet av att det digitala marknätet
saknar konkurrenskraft. Redan i dag kan fler hushåll
nås av digital satellitsänd TV än vad som kan nås via
det digitala marknätet. Dessutom kommer aldrig det
digitala marknätet att ens komma i närheten av antalet
kanaler som kan sändas via kabel eller satellit.
Till detta ska läggas att det är tio gånger dyrare att
sända TV-kanaler via det digitala marknätet än via
t.ex. satellit. Det är klart att det digitala marknätet
aldrig kan nå lönsamhet med dessa förutsättningar.
Kulturministern och andra gör sitt yttersta för att
lägga locket på i den här frågan och skjuta den totala
härdsmältan till efter valet. Hon har undvikit att svara
på frågor om det digital-TV-projektets misslyckande.
Men det hade varit mer hedersamt om kulturministern
hade vågat erkänna att satsningen på digital marksänd
TV har misslyckats och i stället tagit ansvar för att
reda upp i röran.
I stället för att som i dag ge Teracom livsuppe-
hållande hjälp i form av en kreditgaranti borde vi för
att minimera kostnaderna för skattebetalarna i dag
besluta om att sätta stopp på den olönsamma sats-
ningen på marksänd digital-TV och sälja Teracom till
en ägare som har den kompetens som krävs för att
driva denna sorts företag på ett framgångsrikt sätt.
Trots Marita Ulvskogs tystnad i den här frågan
hoppas jag att hon i dag som politiskt ytterst ansvarig
kan svara på några av de väsentliga frågor som finns.
Kulturministern har vid flera tillfällen hävdat att
Teracom inte alls befinner sig i en ekonomisk kris.
Om så är fallet infinner sig givetvis frågan: Varför
ska vi då utfärda en kreditgaranti här i dag? Således:
Anser kulturministern att Teracom befinner sig i en
ekonomisk kris eller inte? Om inte, varför ska vi då
tvinga medborgarna att gå i borgen för Teracoms lån?
Den som är satt i skuld är inte fri. Kulturministern
har tidigare vägrat att svara på frågan om vad hon
avser att vidta för åtgärder för att inte sätta det svens-
ka folket i skuld genom den aktuella kreditgarantin. I
dag ska riksdagen fatta beslut om kreditgarantin, så
nu borde kulturministern kunna svara på denna fråga:
Är det rimligt att sätta svenska folket i skuld och göra
de ofria på grund av att regeringen och kulturminis-
tern inte klarat av att driva digital-TV-projektet och
Teracom på ett framgångsrikt sätt?
Fru talman! Sedan undrar jag om kulturministern
har en annan uppfattning än den som framkommer av
den analys som Kulturdepartementet har låtit göra
och som visar att den marksända digital-TV:n aldrig
kommer att gå med vint utan snarare förorsaka Tera-
com förluster på 3 500 miljoner kronor. Således:
Instämmer kulturministern i den finansiella analys
som har gjorts där man har kommit fram till att digi-
tal-TV-projektet aldrig kommer att bli lönsamt utan i
stället kommer att kosta 3,5 miljarder kronor?
Vidare undrar jag om kulturministern avser att
vidta några åtgärder för att ha en beredskap, om det
nu visar sig att EU underkänner kreditgarantin och
säger att den strider mot EU-rätten om statsstöd. Om
så sker kommer Teracom om några månader att be-
finna sig i en än mer allvarlig och akut ekonomisk
kris än vad företaget befinner sig i dag. Det vore
rimligt att kulturministern hade en alternativ plan i
beredskap. Således: Vad avser kulturministern att
vidta för åtgärder om EU underkänner kreditgarantin?
Fru talman! Slutligen undrar jag varför kulturmi-
nistern anser att det är en statlig angelägenhet att
subventionera TV-sändandet av vålds- och porrfil-
mer.
Jag hoppas att kulturministern i dag kan ge svar
på dessa frågor.