Fru talman! Det är oroande att Teracom behöver
ekonomisk förstärkning. Det känns inte bra att vi som
skrev betänkandet SOU 2001:90 Digital TV - moder-
nisering av marknätet inte diskuterade den här frågan
om kapitalägartillskott. Vi fick veta det först när den
extra bolagsstämman var den 29 november förra året,
och vi lämnade vårt betänkande strax före.
Nu föreslår utskottet en utökad tillfällig garanti
och att regeringen ska göra en analys och en samlad
bedömning av Teracoms ekonomiska utveckling och
återkomma till riksdagen med en redovisning av
företagets finansiella ställning och långsiktiga finan-
sieringsbehov. Det hastar. Vi vill inte att det ska bli
svart i rutan och att TV-utbudet i framtiden ska be-
gränsas till att komma via de kommersiella satellit-
och kabelbolagen.
Det behövs inte bara ett offentlig ägande av järn-
väg och väg. Vänsterpartiet menar att det även be-
hövs ett offentlig ägande när det gäller infrastruktur i
etern.
Av SVT, UR och Sveriges Radio kan vi kräva så-
dant som vi inte kan kräva av kabel- och satellitbola-
gen. Vi kan begära att de ska en viss andel samhäll-
sinformerande program, att de ska spegla såväl kvin-
nors som mäns vardag, att de ska betjäna grupper av
funktionshindrade genom att t.ex. texta program och
de att ska ha program på minoritets- och invand-
rarspråk. De ska också ha en viss andel kvinnor i sina
styrelser osv. Allt detta kan vi göra utan att public
service blir någon maktens megafon och för att Tera-
com inte själva bestämmer vilka program de ska
sända.
Det grundar sig på systemet med fristående bolag
som har ett ramavtal med staten att jobba efter. Det är
ett avtal som innehåller krav av ovanstående typ men
som inte reglerar själva innehållet. Dessutom ska det
finnas en offentligt ägd infrastruktur för att förmedla
de här tjänsterna.
En av Vänsterpartiets viktigaste kulturpriorite-
ringar är just att värna public service, en radio och
TV i allmänhetens tjänst. Det innebär i praktiken
också att vi måste fortsätta att driva digitaliseringen
av såväl radio som TV. Sändningarna ska vara oko-
dade och kostnadsfria förutom licensavgiften. Det
innebär att Teracoms finanser måste komma i ord-
ning, och det tror jag också att ägarna, det svenska
folket, skulle hålla med om.
Ett demokratiskt samhälle kan bara finnas om det
finns yttrandefrihet. För att vi ska kunna använda
yttrandefriheten måste vi ha tillgång till olika ut-
trycksmedel, medier. Det är samhällets uppgift att se
till att vi har en sådan tillgång, liksom det är samhäl-
lets uppgift att se till att det bland dessa medier finns
en viss grundservice när det gäller nyhetsförmedling
och samhällsinformation som når alla i Sverige med
olika typer av kulturell infrastruktur. Den här in-
frastrukturen är t.ex. länsteatrar, bibliotek och press-
stöd, men det är också marksänd digital radio och
TV.
Ett offentligt ägande garanterar dessa sändningar.
Att förlita sig på avtal med den kommersiella medie-
marknadens aktörer - vars programutbud styrs främst
av reklam - som kan sägas upp är ingen framkomlig
väg. Att hänvisa konsumenten till att koppla upp sig
på nätet för att se TV eller lyssna på radio och betala
samtalsmarkering för det är inte heller en framkomlig
väg. Men jag tror att dessa andra distributionsplatt-
formar kan vara ett komplement för att nå ut till alla i
hela landet.
Teknikskiftet är kortsiktigt dyrt, men nödvändigt.
Den analoga tekniken är snart ute. Det har varit svårt
att sälja mottagare för markbunden digital signal, och
det är detta, och utbyggnaden av nätet, som gjort att
Teracom fått ekonomiska problem. Därför tycker jag
att vi måste lyfta blicken och se denna satsning på lite
längre sikt. För den skull vill jag givetvis inte förringa
de problem som säkert fortsatt kommer att dyka upp.
De digitala sändningarna är billigare. De tar mind-
re plats i etern. När de analoga signalerna släcks fri-
görs ett utrymme. Teracom kan då utveckla andra
typer av tjänster och få intäkter för det. Ju kortare
tiden för parallellsändning är, desto större blir den
samhälleliga vinsten. Men först av allt krävs det ett
riksdagsbeslut om huruvida vi ska stänga de analoga
sändningarna eller inte och om vi ska göra en ut-
byggnad av det digitala radio- och TV-nätet eller inte.
Detta beslut väntar vi fortfarande på.
Kulturutskottet föreslår nu en utökad kreditgaranti
och en omstrukturering till kärnverksamheten, samti-
digt som dörren inte stängs för utvecklandet av nya
telekomtjänster. Regeringen föreslås också på ett
vänsterpartiinitiativ återkomma till riksdagen med en
redovisning av Teracoms finansiella ställning och
långsiktiga finansieringsbehov. Det är en bit på vä-
gen.
Jag yrkar bifall till kulturutskottets förslag till be-
slut.