Fru talman! När man läste Peter Rådbergs motion i den här frågan trodde man att han skulle orka hela loppet ut och stå för det som står i motionen. Då hade han varit med majoriteten i dag i det här ärendet. Men sedan ven tydligen någon partipiska som gjorde att han inte kunde vara med.
Vi tar frågan om de 550 timmarna en gång till. Om jag som politiker får det här ärendet gör jag inte någon egen undersökning av det. Men regeringen har självklart arbetat med den här siffran och penetrerat den från det att man fick den från Försvarsmakten till regeringen. Men när vi sedan fick siffran 550 hade den ju redan gåtts igenom på departementet. Så jobbar i alla fall vi.
Vi startar inte en till utredning om de 550 timmarna, utan vi litar till fullo på vad departementet har kommit fram till i uppgörelser och diskussioner med Försvarsmakten. Så jobbar vi. Vi kan inte sitta och diskutera varje siffra som kommer, men om vi ifrågasätter något har vi ständiga möten med departementet då vi tar upp det. Men i det här läget hade departementet undersökt siffran och sade att 550 timmar var behovet. Då nöjer jag mig med det, och det kommer jag att göra även fortsättningsvis, för att jag vet att regeringen och departementet har tittat på siffran. Jag ifrågasätter inte mina egna partikamrater på departementet och det underlag som de gör där. Jag litar på dem.