Fru talman! Regeringen föreslår i sin proposition att Sverige ska ansluta sig till det multilaterala samarbetet om strategiska flygtransporter, förkortat SAC. Syftet med det är ett svensk deltagande i att säkerställa det långsiktiga behovet av en strategisk flygtransportförmåga.
Jag beklagar att vår försvarsminister inte är här i denna debatt om något som är mycket viktigt och ekonomiskt kostsamt och gör inlägg och förklarar hur han ser på saken.
För mig handlar denna fråga även om Sveriges möjlighet att i framtiden ha en självständig utrikespolitik och fortsätta vara ett militärt alliansfritt land. Sverige har en lång tradition av framgångsrik säkerhetspolitik som byggt på neutralitet, fredliga lösningar på konflikter, nedrustning, stöd till FN och solidaritet med tredje världen. Vår politik har varit mycket framgångsrik. Vi har inte haft någon invasion i Sverige på 200 år, vilket är unikt i världen. Många svenskar är väldigt stolta över vår neutralitetspolitik och vill fortsättningsvis vara det.
Om Sverige ansluter sig till samarbetet om strategiska flygtransporter blir det ytterligare ett steg från neutralitet mot ett militärt samarbete med Nato. Sedan Sverige gick med i EU har vår militära alliansfrihet sakta men säkert tömts på sitt innehåll. I och med vårt deltagande i den nordiska stridsgruppen, NBG, frångick Sverige sitt tidigare krav på att militära utlandsinsatser alltid ska ha ett FN-mandat bakom sig.
Sveriges syfte med att delta i SAC är bland annat att kunna fullfölja sitt åtagande i EU:s stridsgruppskoncept. Snart är dock den operativa tiden slut för NBG och därmed också behovet att delta i SAC för att tillgodose stridsgruppens behov. Vänsterpartiet anser att Sverige inte bör fortsätta att bidra till EU:s militarisering.
Fru talman! Initiativet till SAC kommer från Nato. Förutom Sverige och Finland är de övriga länderna som är aktuella för deltagande i projektet Natoländer. Dessutom kommer Nato att äga och förvalta de tre C 17-planen via sina organisationsenheter som förkortas Namo och Nama.
Flygplanen till samarbetet upphandlas genom amerikanska myndigheter i enlighet med den amerikanska exportlagstiftningen. I de fall prioritering i nyttjandet av flygplanen måste göras kommer USA, med störst volym flygtid, att prioriteras. Det är helt uppenbart att SAC är ett Natoprojekt, och ett svenskt deltagande i samarbetet kommer att knyta oss närmare Nato.
En majoritet av det svenska folket har aldrig varit för ett Natomedlemskap. En Sifoundersökning som genomfördes för någon månad sedan visar att endast 29 procent av svenskarna kan tänka sig ett medlemskap, medan hela 53 procent säger nej.
Inte ens det mest positivt inställda partiet, Folkpartiet, har stöd från sina egna väljare. 48 procent av Folkpartiets väljare är nämligen mot ett medlemskap och bara 36 procent för, enligt denna Sifoundersökning.
Regeringen har inte stöd från väljarna i Natofrågan. Det är man högst medveten om och väljer i stället att närma sig Nato på andra vägar och i tysthet. Genom att man hela tiden inleder samarbeten inom olika områden kommer snart argumentet att Sverige redan är så involverat i Nato att vi lika gärna kan bli medlemmar att bli en självuppfyllande profetia.
Jag tror inte att det svenska folkets nej till Nato betyder att vi ska samarbeta och vara helt militärt underställda och beroende av militäralliansen. Nej, jag tror att svenska folkets nej till Nato verkligen betyder nej, och detta nej bör vi politiker ta på allvar och respektera.
Fru talman! Det avtal som regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna sträcker sig över 30 år och omfattar en driftskostnad på 200 miljoner per år i 30 år. Utöver detta kommer en kostnad på 1 450 miljoner kronor för de första fyra åren. Sveriges sammanlagda kostnad för avtalet blir därmed nästan 7 ½ miljard. Huvuddelen av beloppet ska betalas oavsett om någon flygtid utnyttjas eller inte.
SAC-samarbetet innebär att varje deltagande stat är skyldig att bidra med personal i proportion till anmälda flygtimmar. En svensk militärbemanning på ca 25 personer kommer således att permanent stationeras i Ungern i 30 år för att uppfylla denna uppgift.
Vänsterpartiet anser att det är orimligt att Sverige ska spendera så mycket pengar på detta projekt, särskilt nu när försvarets budget är så ansträngd. Vi ser inte hur avtalet ska finansieras och efterfrågar en prisjämförelse med andra alternativa lösningar.
Vänsterpartiet motsätter sig även att ingå ett avtal som sträcker sig över en så lång tidsperiod, 30 år, när vi inte ens vet hur årets budget ska fås ihop och hur nästa års budget ska klaras ut. Om situationen förändras och Sverige vill bryta avtalet kan det bli dyrt, eftersom vi är skyldiga att stå för alla direkta kostnader som uppstår i samband med utträdet.
En annan fråga som måste diskuteras är antalet flygtimmar. Medan länder som Tjeckien, Ungern och Bulgarien har bedömt sitt behov av flygtimmar per år till mellan 40 och 65 har Sverige skrivit avtal på 550 timmar. Dessutom gör regeringen bedömningen att om en maximal insats ska genomföras med den nordiska stridsgruppen är det enskilda behovet av flygtid betydligt större. Det framgår inte någonstans i förslaget varför Sverige skiljer sig så markant från övriga länder när det gäller antalet flygtimmar.
I förslaget framkommer det inte heller om regeringen har gjort någon riskanalys av det faktum att hela den strategiska transportkapaciteten är stationerad på en och samma plats. Alla tre C 17-planen planeras ju stationeras i Ungern och vara ungerska statsluftfartyg.
Vänsterpartiet kan inte ställa sig bakom avtalet. Sveriges tradition av neutralitet innebär en rad förpliktelser som gör Sverige lämpat som en fredsbevarande kraft. Ett 30-årigt avtal med Nato och USA genom SAC skulle göra Sverige mindre trovärdigt internationellt och försvåra vårt fredsfrämjande arbete.
Fru talman! Vi ser att det finns ett behov av flygtransportkapacitet för internationella insatser. Det avtal som vi diskuterar i dag har dock alltför många brister. Vänsterpartiet anser att regeringen bör återkomma med ett nytt och mycket bättre genomarbetat beslutsunderlag i frågan. Att Sverige redan har undertecknat avtalet med förbehåll för riksdagens godkännande visar bara att regeringen återigen ignorerat det svenska folkets vilja och bakom ryggen tagit ett jättekliv närmare Nato.
Fru talman! Jag delar de mycket vederhäftiga synpunkter som föregående talare, Peter Jonsson från Socialdemokraterna, framförde. Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet har en gemensam reservation.
När det svenska försvarets ekonomi är minst sagt ansträngd lägger den borgerliga regeringen fram ett nytt oansvarigt förslag som innebär ett bindande avtal i 30 år som kommer att kosta Sverige 7 ½ miljard. Vänsterpartiet vill bygga ett robust försvar som har närvaro i hela landet, som kan garantera vår suveränitet men som också ska kunna delta i fredsbevarande internationella insatser.
Just i dag när vi från Försvarsmakten får förslag om att vi ska lägga ned, skära bort och avveckla försvaret på många platser i landet är ni beredda att besluta om att vi ska öppna en flygbas i Ungern. Ni vill kasta ut barnet med badvattnet. Ni slänger inte bara det, ni slänger i väg tvålen också. Kvar blir handduken som ni inte vet vad ni ska använda den till. Så den klipper ni sönder i bitar som inte går att använda till något vettigt ändamål. Den går inte att sy ihop den dag vi kanske behöver den för att få ett robust försvar för att säkra vårt eget land.
Allianspartierna står för en ekonomisk politik inom Försvaret som styrs av behovet att bidra till EU:s militarisering, att få vara med i de internationella köttgrytorna och underordna sig Natos koncept. Vi gör det med en Natoambassadör i Bryssel och deltagande i Isafstyrkor i Afghanistan. Vi vill vara med och bestämma i de innersta kretsarna. Sverige som är ett mycket litet land i dessa sammanhang kommer aldrig att få en reell makt och förmåga att styra om i Natos policy och deras krigsstrategier. Vi kan på sin höjd vara en liten god krydda i köttgrytan.
Det är vid dagens votering ni borgerliga partier i riksdagen har chansen att göra skillnad. Om ni röstar nej till att vi ska godkänna detta avtal bidrar ni inte bara till en bättre ekonomi, ni låter nästa generation få möjlighet att själv avgöra hur vi ska lösa viktiga strategiska frågor och tillåter inte dagens makthavare att låsa in oss i avtal som ska gälla tills vi själva är i 80-90-årsåldern.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationen.