Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till
Centerpartiets reservationer nr 9, 13 och 19. Jag står
givetvis bakom även Centerpartiets andra reservatio-
ner, men för tids vinning avstår jag från att yrka på
dem.
Den motion som ligger mig varmast om hjärtat än
den om kultur för barn och ungdom. I vår kulturmo-
tion ägnar vi stort utrymme till barn- och ungdom-
skulturen. Centerpartiet har länge framhållit att en
växande andel av all kulturverksamhet i kulturinstitu-
tioner ska inriktas mot barn och ungdomar. Vi anser
att 25 % av de statliga kulturresursanslaget bör av-
sättas till dessa.
Det är viktigt att uppmuntra barns och ungdomars
egna skapande, och därför vill vi satsa på dem. De är
framtidens kulturbärare, och då är det viktigt att vi får
dem intresserade av kultur. Det måste ske på deras
villkor. Vi vuxna måste vara mer lyhörda till ungdo-
marnas önskemål och låta dem vara delaktiga i plane-
ringen och utformningen av verksamheten. Därför
tycker jag att det är väldigt positivt att det ska vara en
ungdomens riksdag i morgon i denna kammare och
att de själva har fått vara med och planera.
I Centerpartiets budget har vi avsatt 65 miljoner
extra till just ungdomsverksamhet eftersom vi tycker
att den är så viktig. Där är tanken att Ungdomsstyrel-
sen ska fördela pengar till olika aktiviteter som ung-
domar vill genomföra.
Fru talman! Infrastruktur är ett populärt ord i dag.
I Centerpartiets kulturmotion talar vi om den kultu-
rella infrastrukturen. Med det menar vi att det är vik-
tigt att satsa på den regionalpolitiska kulturen. Lyck-
ade kulturprojekt får ofta positiva konsekvenser för
de olika regionerna.
Under 1980- och 1990-talen har regionala och lo-
kala kultursatsningar blivit ett hjälpmedel för att
skapa en ny profil och inriktning för olika orter. En
kulturell infrastruktur är lika viktig som utbildning
och kommunikation. Alla är egentligen medvetna om
hur viktig kulturen är, men när det kommer till resur-
ser tycks många politiker tro att kultur inte kostar
speciellt mycket.
Fru talman! Vår reservation 19 om det mångkultu-
rella samhället är en annan reservation som jag yrkar
bifall till, och som jag nämnde inledningsvis.
Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där främ-
lingsfientlighet och rasism breder ut sig. Det är, som
vi centerpartister har framfört i vår motion Kr201, en
stor utmaning att hitta en balans mellan integration
och acceptans. Att inlemma nya medborgare i sam-
hället samtidigt som vi låter samhället utvecklas till
följd av nya impulser från andra kulturer är nödvän-
digt. Det är viktigt att ge stöd till de invandrades egna
kulturella uttryck men också att erbjuda delaktighet i
det svenska samhället.
Varje kulturinstitution bör därför ta ansvar för att
verksamheten vänder sig till hela befolkningen -
detta för att öka respekten för olika medborgares
kultur och kulturarv.
Fru talman! Det finns många fler områden i detta
betänkande som är värda att orda om, men jag avslu-
tar med några ord om de funktionshindrade. Det är
viktigt att alla medborgare kan ta del av den kultur
som erbjuds, som jag nyss påpekade i samband med
våra nya svenska medborgare.
Tyvärr kan vi se att en del funktionshindrade har
problem med att kunna ta del av kultur på ett naturligt
sätt. Vi har nyligen debatterat detta i kammaren, och
då handlade det om syn- och hörselskadades möjlig-
het att ta del av utbudet i radio- och TV-sändningar.
Arbetet med att skapa delaktighet för de funk-
tionshindrade inom kulturen går visserligen framåt,
men arbetet går alldeles för långsamt. Detta har Cen-
terpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Folk-
partiet tagit upp i ett särskilt yttrande till betänkandet.