Herr talman! Den latinska termen är Audiatur et
altera pars - lyssna också på den andra parten.
Jag förklarade just varför ni både i utredningen
och sedan i utskottet, och även i kammaren, tog av-
stånd från just de formuleringarna. Jag förklarade
också för Åke Gustavsson att om man är ute efter att
enbart tjäna pengar och att kommersialisera trampas
ofta de rent kulturella värdena under fötterna. Så var
det med det.
När det gäller folkrörelser har man gått samma
väg, som vi delvis sade i Teaterutredningen, genom
att man nu har ökat det individuella medlemskapet i
Riksteatern och samtidigt har börjat köpa och distri-
buera föreställningar från andra håll, såsom vi också
föreslog, men inte i den utsträckning som man kunde
tänka sig. Det är inte så att vi trampar på folkrörelsen,
utan vi tycker tvärtom att folkrörelsen kunde bli ännu
starkare som lokal arrangör, att den inte alltid skulle
behöva gå i Riksteaterns ledband. Det är så som de
dessvärre har upplevt det. Fel eller rätt - det är så det
har varit.
Det är det som man har velat ändra på, bl.a. ge-
nom att gå ut på en öppnare marknad och köpa även
andra typer av föreställningar. Det har man lyckats
med på många ställen, och vi önskar dem lycka till.
Men frågan om att ha en teaterverksamhet i den här
folkrörelsens regi kan vi diskutera.
Det är bra att KF är framme och sponsrar Rikste-
atern. Där ser vi ytterligare ett exempel på vad spons-
ring kan innebära för en ökad verksamhet.