Herr talman! Jag tror, precis som Birgitta Carls-
son, på Skaraborg och jag känner mig som skarabor-
gare - och kommer att göra det också i fortsättningen,
även om jag inte får kalla mig skaraborgare. Jag
kommer i stället att kalla mig för en östravästragöta-
landsbo, om jag skall följa propositionen och utskot-
tets betänkande.
Alla partier har naturligtvis diskuterat frågan i den
interna demokrati som vi sysslar med. Det gäller
lokalt, regionalt och centralt. I varje fall har vi bland
våra politiker i Skaraborgs län en mycket stor majori-
tet som inte vill vara med i storlänet. Om man stude-
rar antalet personer som varit engagerade i den här
debatten, finner man att det rör sig om väldigt många
moderater. Det är klart att det finns en och annan som
vill ingå i storlänet, men jag skulle tippa att 90 % inte
vill det. Då får man följa det. Dessutom råder det
inget tvivel om att en stor majoritet av invånarna i
vårt län inte vill vara med.
Vi representerar ju inte oss själva, utan vi repre-
senterar våra väljare. "All offentlig makt utgår från
folket" står det ju i den viktigaste paragrafen i grund-
lagen. Folket, medborgarna, är våra väljare. Det är
deras intressen som vi försöker företräda i debatten
om den här frågan.