Herr talman! Stig Grauers gjorde tidigare här en
inledning av historisk karaktär, så jag skall inte ägna
mig åt det. Men det är ändå en viktig bild att ha med
sig när vi diskuterar det framtida storlänet Västra
Götaland.
Jag skall medge att jag har varit oerhört tveksam
till att ha ett storlän, att slå ihop länen i västra Sveri-
ge, att bilda ett stort län där kommuner och offentliga
organisationer skall samverka. Men det har inte gjort
att jag har lämnat frågan helt oberörd och sagt: Nej,
det här blir alldeles fel. I stället har jag under alla
dessa år, egentligen ända sedan 1992 när den väst-
svenska utredningen presenterade sitt förslag, haft
tillfälle att analysera och föra många debatter och
diskussioner, såväl inom partiet som utom partiet och
i de politiska organisationer där jag är med som folk-
vald.
När man funderar vidare och analyserar ser man
inte bara nackdelarna utan också fördelarna med ett
län som Västsverige. För Skaraborg är det detta som
är riktigt i den framtid som vi står inför och med den
förändring som vi kommer att möta i västra Sverige, i
den konkurrens som vi kommer att ha med andra stora
regioner i Sverige, i Europa och också i världen när
det gäller utveckling och tillväxt.
När jag tänker tillbaka på min tid i Skaraborg både
som kommunpolitiker och som landstingspolitiker
och funderar över hur vi har hanterat dessa frågor
kommer jag att tänka på de olika diskussioner som vi
har haft. De har varit otaliga, och vi har vid otaliga
tillfällen beslutat om olika arrangemang, både kort-
siktiga och långsiktiga, för att lösa frågor som är
gemensamma för de västsvenska länen. Det har rört
sig om sjukvårdsfrågor, arbetsmarknadsfrågor, kom-
munikationsfrågor och under de senaste åren miljö-
politiska frågor. Hur skall vi gemensamt klara detta i
regionen där man har ungefär samma problem som
berör invånarna? Då har det bara varit möjligt för oss
att göra en sak, nämligen att välja indirekta politiska
organ. Och det är inte ett demokratiskt val, tycker jag.
Herr talman! Nu kan vi i Skaraborgs län, i Älvs-
borgs län, i Göteborg och Bohus län och i Dalsland
lämna den perioden. Vi kan övergå till att hitta ett
demokratiskt system med direktval till ett regionfull-
mäktige där medborgarna får möjlighet att välja sina
representanter och direkt utkräva ansvar. För mig som
länge har jobbat med dessa frågor och analyserat dem
är detta en seger för demokratin i stället för - som
Lars Hjertén uttryckte det - odemokratiskt att inte ha
gjort en förankring hos medborgarna.
Nu organiserar vi oss politiskt i det nya västsvens-
ka länet. Det blir då en tydlighet där medborgarna kan
utkräva av oss som folkvalda representanter det som
de ha rätt till. Jag är övertygad om att detta kommer
att skapa tilltro till politikerna som handhar frågor
som är viktiga för medborgarna i de län som nu skall
bli ett län. Det gäller arbetsmarknadsfrågor, närings-
livsfrågor, sjukvårdsfrågor och inte minst de stora
miljöpolitiska frågor som vi skall ta oss an i framti-
den.
Det här har lett till att man bildat Väststyrelsen för
att kunna arbeta fram en organisation för hur man kan
tänka sig att det hela skall kunna se ut. Per Lager,
tacka för det, att detta inte är en jämställd församling!
Den är ju indirekt vald. Medborgarna har inte fått
säga vad de tycker. Det här är ett organ som man har
bildat för att kunna gå vidare och se till att det blir ett
direkt val. Då tror jag att medborgarna i västra Sveri-
ge kommer att välja ett jämställt organ.
Vad är det för fel med att flytta uppgifter från
Stockholm till regionfullmäktige? Att fatta beslut på
rätt nivå nära medborgarna måste väl vara en demo-
kratisk utveckling liksom att få möjlighet att påverka
vid fördelning av regionala medel, vid upprättande av
trafikpolitiken i området, vid fördelning av kulturstöd
på den regionala nivån, vid fördelning av EU:s struk-
turfonder, vid planering och organisering av den hög-
re utbildningen. Är det något fel på att slå vakt om de
högskolor som finns i hela regionen? Skövde höskola
kommer nu att få vara kvar där den är och den kom-
mer också att kunna utvecklas. Detta kan ingen annan
åstadkomma än de representanter som blir valda di-
rekt av medborgarna till att vara med i regionfull-
mäktige. Det kan heller ingen annan göra än de kom-
munpolitiker som finns i kommunerna i detta län. Det
kommer att krävas oerhört mycket av kommunpoliti-
kerna, och det är bra. Man lyfter kommunernas roll i
den demokratiska processen. Det är kommunpoliti-
kerna som blir viktiga aktörer i det framtida Västsve-
rige.
Jag kan inte riktigt förstå varför Moderaterna sä-
ger nej till att flytta fler beslut från en högre nivå till
en lokal nivå. Subsidiaritetsprincipen är ändå någon-
ting som Moderaterna tycker är bra, enligt vad jag
tidigare har uppfattat.
Jag är helt övertygad om att Västsverige kan bli en
stark region. Vi har redan i dag Hässle, Ericsson,
Volvo, Saab, Nordens enda oceanhamn, bra utbild-
ning och relativt goda kommunikationer som vi nu
gemensamt kan utveckla. Vi har vidare de bästa agra-
ra förutsättningarna. Vi har ett Skaraborg med kun-
skap och kompetens inom jordbruk och livsme-
delsproduktion.
Med hjälp av oss alla skaraborgare med framtids-
tro och engagemang skulle Skara kunna bli en arena,
en forskningsbas med SLU som centrum för livsme-
delsnäringen och jordbrukspolitiken i Europa. Vi
skall förändra jordbrukspolitiken. CAP skall bli nå-
gonting nytt. Detta skulle Skara kunna utgöra basen
för. Men då gäller det naturligtvis att vi här i riksda-
gen tillsammans agerar för det. Vid Carrefourkontoret
i Skara kan vi bygga nätverk ut i Europas regioner. Vi
har kunskap och kompetens som vi kan ge till Göte-
borg. Göteborgarna kommer att ha svårt att hävda sig
i dessa frågor, eftersom de inte har den kunskap och
kompetens som vi i Skaraborg har. Vi kommer att
vinna på att vara delaktiga i den här regionen.
Herr talman! Det nya länet kommer också att vara
en viktig del av Sveriges framtida utveckling. Den
starka befolkningskoncentrationen i Göteborgsområ-
det och likaledes den stora arbetsmarknaden i regio-
nen leder till att man, i likhet med vad som görs i
propositionen, också kan tala om att Göteborgsområ-
det befinner sig i navet. Men inte ens ett nav kan
fungera isolerat. Det är viktigt att hela hjulskivan ut
till yttersta gräns är en fungerande enhet. Därför
måste man vara uppmärksam på att det finns s.k.
svaga områden. Det rör sig om områden där befolk-
ningsgleshet och avsaknad av en stark arbetsmarknad
är hämmande på många sätt. Det finns sådana områ-
den även i den här regionen, precis som det finns på
alla andra ställen i Sverige.
För oss som kommer från den delen av det nya lä-
net är det viktigt att man uppmärksammar att det i de
sydöstra delarna av Skaraborg - kommunerna Tida-
holm, Tibro, Karlsborg och Gullspång - finns pro-
blem och påfrestningar när det gäller arbetsmarknads-
politiska frågor, t.ex. industrinedgång, neddragning av
statlig verksamhet som har varit anknuten till dessa
områden.
Det finns också en känning av glesbygdsproblem,
och på vissa områden finns en mycket svag arbets-
marknad. Alla dessa fyra kommuner har bekymmer
när det gäller befolkningsutveckling och arbetsmark-
nad. Därför måste vi gemensamt agera för att man är
konstruktiv och för att man tydligt utmärker de svaga
ytterområdena så att det fortfarande går att leva i de
glesa delarna av ett län. En landsbygdsutveckling är
nödvändig, och jag menar att vi har förutsättningar för
det. Vi i Skaraborg, där vi har glesbygdsområdena,
har en kompetens inom det området som vi också kan
lära storstadsregionen Göteborg.
Statsmakterna har hand om inkråmet. Även om det
nu skall hanteras av den nya länsenheten, har man
ändå från statsmakternas sida ett ansvar för att det
sker en harmonisk utveckling i hela Sverige. Därför är
det viktigt att man har en uppföljning. Regeringen bör
regelbundet till riksdagen rapportera in och följa
utvecklingen i det största försökslänet, som det här nu
kommer att bli. Jag tycker att det är viktigt att under-
stryka att man skall följa detta. Det är också viktigt att
man ger information, och att man konstruktivt arbetar
med att den här delen av Sverige skall utvecklas lika
väl som hela Sverige.
När det gäller utredningen och utredarens arbete i
länet, har det framkommit i debatten att informationen
inte har varit tillräcklig, och att man inte har förankrat
det här. Det skulle ha fattats ett beslut över huvudet
på folk. Jag upplever det inte så. Utredarna har varit
runt i hela länet och träffat kommuner, fullmäktige
och andra offentliga organisationer. De har samtalat
och svarat på de krångliga frågor de har fått. Jag tyck-
er att det har funnits tillfälle att påverka det här.
Jag skulle till slut, herr talman, vilja ge ett exem-
pel på detta. Jag vill inte framhäva försäkringskassans
styrelse eller mig själv på något sätt, utan mer tala om
hur man som politiker i ett län aktivt kan delta i pro-
cesser som pågår. Det gäller försäkringskassans sam-
manslagning i den här regionen. Det är en stor organi-
sation. Den hanterar 40 miljarder kronor och har nära
915 miljoner i administrativa kostnader. Detta kom-
mer nu att fördelas i det här länet, och en stor del av
verksamheten kommer att ligga i Lidköping. Om inte
vi politiker i försäkringskassans styrelse som värnar
om Skaraborg i den här regionen aktivt hade arbetat
med detta, är jag inte så säker på att vi hade fått denna
etablering i Skaraborg. Det här är viktigt för arbets-
marknaden. Det är viktigt för medborgarna att känna
att Skaraborg också har betydelse i utvecklingen av
det nya länet.
Här arbetar man nu aktivt tillsammans med alla
partierna i hela västra Götaland. Man arbetar tillsam-
mans med de försäkringskassor som finns. Vi gör
detta utifrån att medborgarna i det västsvenska länet
skall få en god service. Det är det perspektivet som
alltid står i centrum. Det känns oerhört skönt för mig
som har varit tveksam till detta att kunna säga att jag
nu deltar aktivt som folkvald politiker i arbetet med
att skapa en organisation i Västsverige som är till för
medborgarna, och för att medborgarna skall få bästa
tänkbara service.
Därmed, herr talman, skulle jag vilja avsluta mitt
anförande och yrka bifall till hemställan i betänkan-
det, bostadsutskottets betänkande 13. Men jag skulle
också vilja ställa en fråga till Lars Hjertén. Varför är
det bättre med kommunalförbund än med direktvalda
politiska församlingar? Om man skall fortsätta med
det frivilliga arbete Lars Hjertén pekar på som viktigt,
innebär det att man kommer att få ha indirekt valda
organ. För mig framstår det som odemokratiskt. Re-
sultatet kan också bli att man kommer att bilda en
massa bolagsformer mellan kommuner och andra
sjukvårdshuvudmän för att klara servicen till medbor-
garna i framtiden. Jag är helt övertygad om att med-
borgarna i Skaraborg kommer att hylla att de får gå
till valurnorna och själva bestämma vilka politiker
som skall sitta i de folkvalda organen. Då kan de
utkräva ansvar. Det kan de aldrig göra i ett indirekt
valt organ.