Fru talman! Konstitutionsutskottets betänkande om författningsfrågor, som har varit föremål för vild diskussion, innehåller med stor variation och stor bredd flera frågeställningar. Det handlar om allt från en ny författning, som har varit livligt diskuterad, till förbud att "döpa" statliga medel. Flera delar har redan berörts av tidigare talare, och jag tänker göra ett nedslag i en av våra grundlagar, nämligen i successionsordningen och frågan om bekännelsekravet för statschefen.
Vår uppfattning i den här frågan finns uttryckt i en reservation som vi har lämnat tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Jag vill passa på att yrka bifall till reservation nr 3.
I dag anser vi att det är självklart att var och en ska ha rätt att själv välja vilken trosuppfattning han eller hon vill bekänna sig till. Det är lika självklart som att den som väljer att helt stå utanför ett trossamfund ska ha rätt att göra det. Detta kommer till uttryck i regeringsformen 2 kap. 1 §. Där står att varje medborgare gentemot det allmänna är tillförsäkrad religionsfrihet.
Jag anser att det är mycket viktigt att vara tydlig på den punkten. Vi liberaler har för övrigt alltid hävdat att människor ska ha rätt till tros- och religionsfrihet. Därför är det också helt naturligt för oss att friheten ska gälla alla och att ingen livsåskådning ska betraktas som mer värd än någon annan.
Fru talman! Med alla menar vi förstås att friheten även ska gälla kungafamiljen med kungen, prinsar och prinsessor. Därför känns det väldigt omodernt och ologiskt att rätten till tronen fortfarande villkoras med, som det står i successionsordningen "att Konung alltid skall vara av den rena evangeliska läran, såsom den, uti den oförändrade Augsburgiska bekännelsen, samt Uppsala mötes beslut av år 1593, antagen och förklarad är, sålunda skola ock prinsar och prinsessor av det kungl. huset uppfödas i samma lära och inom riket. Den av kungl. familjen som ej sig till samma lära bekänner, vare från all successionsrätt utesluten."
Fru talman! Kungafamiljen måste få åtnjuta samma fri- och rättigheter vad gäller trosåskådning eller brist på sådan som alla vi andra. Därför är det hög tid att lyfta bort just den här delen ur successionsordningen. Jag tycker att den passar bättre i arkiven bland de historiska dokumenten än i ett modernt lands författning. Ingen trosuppfattning eller brist på sådan är mer rätt, mer värd, viktigare eller riktigare än någon annan.
Vårt land är som bekant ett mångkulturellt land, ett land som rymmer människor med många olika trosuppfattningar. I det sammanhanget måste man säga att det är ett något märkligt budskap som sänds ut från riksdagen om en majoritet fortsätter att hävda att statschefen måste erkänna sig till en viss lära för att få sitta kvar på tronen. Det kan lätt uppfattas som att just den läran är mer rätt än någon annan.
Avslutningsvis tänker jag bli rätt personlig. Jag erkänner mig nämligen till samma lära som kungen och hans familj. Men den missionen tycker jag att jag och andra ska driva i ett annat sammanhang och på någon annan plats, och den ska inte vara tvingande för någon.