Fru talman! Karl-Gösta Svenson har frågat mig
om jag tänker vidta några åtgärder för att mildra de
ekonomiska effekter som det nya underhållsstödet
medför för återbetalningsskyldiga med låga inkoms-
ter.
Det grundläggande synsättet bakom lagen om un-
derhållsstöd är att försörjningen av egna barn skall
vara en högt prioriterad utgift för föräldrarna. Samti-
digt fungerar systemet så att barn vars föräldrar inte
sammanlever garanteras ett ekonomiskt stöd i de fall
den bidragsskyldiga föräldern inte har förmåga att
bidra till sitt barns försörjning samt i de fall föräldern
visserligen kan bidra men inte betalar i rätt tid.
Den metod för inkomstprövning som valts inne-
bär, som Karl-Gösta Svenson påpekar i sin interpella-
tion, att återbetalningsbeloppet grundas på inkomsten
under förfluten tid. En anknytning till aktuell inkomst
har den nackdelen att det kan vara svårt att få in upp-
gifter om inkomsten från de bidragsskyldiga föräld-
rarna. Utbetalningen av underhållsstöd påverkas ju
inte av att den bidragsskyldige vägrar att medverka
vid beräkningen. Om den bidragsskyldige undervär-
derar sin inkomst får detta till följd att återbetalnings-
beloppet vid en slutlig avräkning höjs för förfluten tid
med påföljd att den bidragsskyldige då får en skuld
till staten.
I vissa situationer kan det vara svårt för en återbe-
talningsskyldig att betala det fastställda återbetal-
ningsbeloppet till staten. I sådana fall finns det möj-
lighet för den återbetalningsskyldige att helt eller
delvis få anstånd med betalningen. Anstånd skall
medges av försäkringskassan i den mån det behövs
för att den bidragsskyldige skall få behålla vad som
behövs för eget och familjens underhåll samt under
vissa andra särskilda förhållanden, t.ex. svår sjukdom.
Anstånd bör i första hand komma i fråga vid be-
talningssvårigheter av övergående natur. Försäkrings-
kassan kan, om det föreligger synnerliga skäl med
hänsyn till den bidragsskyldiges ekonomiska eller
personliga förhållanden, helt eller delvis efterge sta-
tens fordran.
I det exempel som Karl-Gösta Svenson beskriver i
interpellationen betalar staten totalt ca 42 200 kr till
de tre barnen. Av detta belopp är 30 300 kr ett rent
bidrag till barnens försörjning som inte återkrävs av
den bidragsskyldige. Återstående 11 700 kr återkrävs
av den bidragsskyldige föräldern. Återbetalningsbe-
loppen omprövas varje år vilket innebär att återbetal-
ningsskyldigheten på sikt minskar om inkomsterna
blir lägre t.ex. på grund av arbetslöshet.
Jag vill i detta sammanhang också påminna om
mitt svar på en fråga av Ulla Hoffmann som jag läm-
nade den 20 december förra året. I frågesvaret infor-
merade jag om det uppdrag att utvärdera det nya
underhållsstödssystemet som Riksförsäkringsverket
har fått. Vidare informerade jag om min avsikt att
undersöka studiemedelssystemets regler som innebär
att återbetalningsskyldigheten får sättas ned vid vä-
sentligt sänkta inkomster. Om det visar sig att dessa
fungerar bra kommer jag att pröva om det är möjligt
att införa en liknande regel i lagen om underhållsstöd.
Enligt min uppfattning innebär möjligheterna att
få anstånd att de farhågor som Karl-Gösta Svenson
framför, om att ett stort antal underhållsskyldiga blir
tvingade att söka socialbidrag för att kunna uppfylla
sina skyldigheter till de egna barnen, inte behöver
besannas.
Jag har förståelse för att många som är arbetslösa
tycker att konsekvenserna av det nya underhållsstödet
kan kännas tunga. Det största problemet är dock si-
tuationen på arbetsmarknaden. Arbetslöshet drabbar
ju också många föräldrar som bor tillsammans. Dessa
familjer får inte något generellt stöd som kan liknas
vid underhållsstödet utan kan - även de - i en del fall
bli beroende av socialbidrag.