Herr talman! Låt mig börja med något till Karl-
Gösta Svenson. Det är väldigt svårt att förstå vad
Moderata samlingspartiet vill göra i den här frågan.
Handlar det om mer eller om mindre bidrag? Handlar
det om att vi skall ha detta system kvar, eller handlar
det om att vi skall ha ett system som bygger på att om
man inte kan klara sig så får man söka socialbidrag?
Det har varit ett problem - det var det även i den förra
debatten - att få något grepp om vad Moderata sam-
lingspartiet egentligen menar. Det handlar både om att
utveckla eller att avveckla mer eller mindre bidrag.
När det gäller de 48 000 kronorna, som jag har
förstått att Karl-Gösta Svenson tycker är en rimlig
summa att dra av, har jag inte uppfattat hur finansie-
ringen skulle gå till. Det som har framförts av Mode-
rata samlingspartiet är att det inte är en uppgift för
skattebetalarna att betala för barnens försörjning, utan
det skall föräldrarna göra. Om inte skattebetalarna går
in, så skall det ske via socialbidrag. Jag skulle väldigt
gärna vilja veta något mer om vad Moderata sam-
lingspartiet tycker. Skall olika principer gälla för den
bidragsskyldige och för vårdnadshavaren. Den inter-
pellation som Karl-Gösta Svenson har ställt handlar ju
om att det är väldigt synd om de underhållsskyldiga.
Men uppenbarligen är det inte lika synd om vård-
nadshavarna, enligt det förslag som, vad jag har för-
stått, är Moderata samlingspartiets egentliga önskan.
Till Sigge Godin: Med detta förslag betonas ju
föräldrarnas gemensamma ansvar. Det är ju först när
den situationen uppstår att föräldrarna inte kommer
överens om hur man vill sörja för sitt barn som vård-
nadshavaren kan ansöka om underhållsstöd via för-
säkringskassan. Det hela bygger ju på att föräldrarnas
ansvar understryks. I dag vet vi att 25 % av föräldrar-
na klarar av detta och inte finns inne i systemet. Men
med det nya underhållsstödet är naturligtvis utgångs-
punkten att alltfler föräldrar, inte minst genom ge-
mensam vårdnad, kommer att klara av detta utan att
över huvud taget blanda in försäkringskassan eller
samhället.
Naturligtvis kan vi inte i dag ge några besked om
några beräkningar, eftersom underhållsstödsreformen
trädde i kraft den 1 februari. Riksförsäkringsverket
har meddelat oss att det ännu inte finns något tillför-
litligt underlag. Därav beskedet till utskottet.
Helena Frisk bl.a. frågade varför den taxerade in-
komsten skall beräknas på en lön som är en till två år
gammal. Förarbetet har ju gjorts av en arbetsgrupp.
Jag vet att man väldigt ingående och noga övervägde
vilket system man skulle välja. Man valde då till slut
att utgå från taxerad inkomst. Fördelen med detta är
att man inte behöver uppskatta sin inkomst. Därför
behöver den heller inte justeras i efterhand. Har man
betalat för litet eller för mycket, blir det inget problem
med det. Har man betalat för mycket, skall man få
pengar tillbaka. Detta minskar både byråkrati och
krångel. Sedan är det ändå faktiskt så att de allra
flesta ligger på ungefär samma inkomstnivå och har
en normal inkomstutveckling. Men för den som har
drabbats av en ordentlig försämring finns möjlighe-
terna till anstånd. Jag har ju också uttalat i mitt svar
till Ulla Hoffmann att jag är beredd att se över den
regel som finns i studiemedelslagen. Men jag kan ju
inte presentera ett sådant förslag i dag, utan det måste
noga övervägas. Ett eventuellt sådant förslag kommer
att finnas med i budgetförslaget i april.