Fru talman! Under mina 17 år som riksdagsleda-
mot har det aldrig varit sådan mediefokusering på det
yrkesmässiga fisket som det varit det senaste året.
Orsaken är naturligtvis den nedgång av fiskbestånden
som noteras.
Vad är då orsaken till denna förändring? Denna
fråga har ju många ställt, men de svar som levereras
av biologer och experter har varit varierande. Är det
orsakat av överfiskning, eller beror det på miljögifter
i våra hav? Är det klimatet genom mer nederbörd,
högre temperaturer osv. som orsakar denna föränd-
ring?
Bristen på kunskap gör att det är svårt att dra klara
slutsatser om effekter av förorening och anan mänsk-
lig påverkan i våra havsområden. Svaret kan därför
vara en kombination av flera faktorer.
Det är mycket enkelt och bekvämt att fastna för
slutsatsen att det är ett för hårt fisketryck som allena
orsakar en minskning av bestånden. Historien visar
att bestånden i haven har varierat under åren. Exem-
pelvis kan jag nämna att torskbeståndet i Östersjön
under 1960-talet var nere på en mycket låg nivå och
som därefter, 20 år senare i mitten av 1980-talet,
ökade till den högsta nivå som noterats under 1900-
talet. Det totala uttaget i Östersjön var då 450 000 ton
torsk.
Men skillnaden mellan situationen på 1960-talet
och dagens situation är att vi har en betydligt effekti-
vare fiskeflotta. Vi har större fartyg utrustade med
modern teknik som enkelt letar upp fisken, och vi har
effektivare fångstredskap. Därför är det viktigt, till
skillnad mot tidigare, att åtstramning av fisket sker
när bestånden börjar vika. Och det måste vara en
gemensam åtgärd av alla länder som bedriver fiske i
samma vatten.
Eftersom effektiviteten ute på haven är så stor är
det viktigt att avståndet mellan forskare och besluts-
fattare minskar så att rekommendationer och före-
slagna åtgärder blir både trovärdiga och respekterade
och snabbt kan effektiviseras. Här finns, som jag kan
se det, en hel del att förbättra. Hur detta kan ske
kommer bl.a. att diskuteras på Nordiska rådets hea-
ring i Köpenhamn den 26 juni dit parlamentariker och
forskare från de nordiska länderna är inbjudna.
EU konstaterar att målet för den gemensamma
fiskeripolitiken inte har uppnåtts. Fiskeripolitiken
måste förändras, och det arbetet har påbörjats. Rege-
ringens skrivelse är ett led i detta arbete och en redo-
visning av Sveriges riktlinjer och agerande i EU:s
förändringsarbete av den gemensamma fiskeripoliti-
ken.
De bärande elementen i regeringens linje är att
anpassa fiskeansträngningen så att vi får ett biologiskt
hållbart utrymme för framtiden. Bestånden kommer
att fluktuera även i framtiden av olika orsaker utöver
fisket. Men om det yrkesmässiga fisket anpassas till
den situation som råder i dag kan vi minska faran för
utfiskning och få en mindre ryckighet i det yrkesmäs-
siga fisket.
För att uppnå ett biologiskt hållbart utrymme före-
slår regeringen bl.a. följande:
- Reducering av fiskeflottans kapacitet och fiskean-
strängning.
- Ett selektivt fiske inriktat på könsmogen fisk med
små bifångster.
- En förbättrad kontroll med nationellt ansvar.
- Ökad tillförlitlighet hos den vetenskapliga forsk-
ningen samt respekt för den vetenskapliga rådgiv-
ningen.
- Utfasning av stödet till nybyggnation, det s.k.
företagsstödet. Men skrotningsbidraget ska vara
kvar och eventuellt höjas.
Detta är några punkter ur regeringens förslag till
åtgärder som ska vara Sveriges position i EU:s för-
ändringsarbete. Denna linje råder det politisk enighet
om.
Några motförslag från oppositionen i form av
motioner har inte redovisats i samband med skrivel-
sens avlämnande, och det finns inte heller några re-
servationer i betänkandet när det gäller skrivelsens
innehåll. Detta betraktar jag som mycket bra.
Fru talman! I samband med utskottets behandling
av skrivelsen har också 112 motionsyrkanden från
allmänna motionstiden 2000 och 2001 behandlats.
Jag ska börja med att yrka bifall till reservation 19
från Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Den gäller
dumpat militärt material. Denna fråga har utskottet
tidigare tagit ställning till vid behandling av liknande
motioner och då avstyrkt framställningarna. Motive-
ringen har varit att staten redan i dag ersätter en stor
del av kostnaderna såsom eskort till hamn, ersättning
för saneringskostnader och arbetslöshetsersättning
under den tid som saneringen pågår. Eventuella per-
sonskador ersätts genom en kollektiv försäkring som
Sveriges Yrkesfiskares Riksförbund erbjuder sina
medlemmar.
Det blir ingen förändring av detta. Det gäller i
dag.
Utöver detta kan jag säga att det inte förekommer
särskilt ofta att man upptäcker militärt material, t.ex.
senapsgas, i yrkesfiskarnas fångster. Men när majo-
riteten nu kräver att yrkesfiskarna ska hållas skades-
lösa sker det redan i dag. Om majoriteten menar att
fångsterna ska räknas in i ersättningssystemet anser
jag att det är att gå för långt.
Fru talman! Jag yrkar avslag på övriga reservatio-
ner. Jag ska motivera avslagen på några av reserva-
tionerna.
Beträffande Moderaternas reservation 3 förstår jag
inte vad de egentligen reserverar sig för. Majoriteten
har inte förespråkat ett ensidigt stopp av fisket från
svensk sida utan anser, om det skulle visa sig nöd-
vändigt, att det ska vara ett gemensamt stopp av alla
länder som fiskar i det hav eller område som berörs.
Att samtliga länder ska samarbeta sker i dag, t.ex. i
Östersjökommissionen, där man varje år bestämmer
regler och kvoter om fisket i Östersjön.
Som svar till Vänsterpartiet när det gäller deras
krav på att införa särskilda kvoter för kustfisket vill
jag säga följande. Regeringen har aviserat att det ska
komma en samlad proposition om det kustnära fisket
byggd på den utredning som Fiskeriverket gjort. I den
ska man också ta upp fritidsfisket, det fria handred-
skapsfisket och vattenbruket. Av den anledningen
anser majoriteten att det är fel att i dag föreslå och
besluta om åtgärder inom dessa områden när ett pro-
positionsarbete pågår i Regeringskansliet.
Drivgarnsfisket har debatterats vid olika tillfällen
här i riksdagen. Uppfattningen att drivgarnen utgör ett
ekologiskt hot delar jag inte. I Östersjön är det tillåtet
att använda 21 kilometer drivgarn per båt, och näten
sätts ut i länkar om 600 meter och är inte samman-
kopplade som vissa påstår. Det finns inte några upp-
gifter om att tumlare har fastnat i drivgarnen. Driv-
garnen i Östersjön kan inte jämföras med det som
kallas "dödens vägg" som drivgarnsfisket i andra hav
kallas. Vi har inte samma djup och samma längd på
näten.
Det s.k. industrifisket som man här kräver ska be-
gränsas kan komma att upphöra den 1 juli eftersom
dioxinhalten i skarpsillsbeståndet är för hög för att
fisken ska få användas till foderframställning. Men
till skillnad från när det gäller konsumtionsfisket har
Sverige inte begärt något undantag för detta fiske.
Skarpsillsbeståndet i Östersjön är bra, och biologerna
rekommenderade inför detta år ett större uttag i jäm-
förelse med året innan. Om industrifisket nu upphör
eller begränsas vill jag fråga Moderaterna och Miljö-
partiet vad skarpsillen då ska användas till. Eller
anser ni att den inte ska fiskas upp? Ur biologisk
synpunkt är det viktigt att den fiskas upp eftersom
biologer också påstår att den äter torskrom. Det är
viktigt med en balans av alla arter i havet.
Jag har en fråga till Harald Nordlund angående
påståendet att industrifisket har bidragit till en kraftigt
försvagad torskstam i Östersjön. Var har Harald
Nordlund det underlaget? Det skulle jag vara mycket
intresserad av att titta på.
Kristdemokraterna pekar på ett likvärdigt skatte-
system för yrkesfisket i de kringliggande konkur-
rentländerna, och då syftar man på det s.k. yrkesfis-
keavdraget som har varit föremål för flera debatter
här i riksdagen. Såvitt jag vet har regeringen för ett år
sedan översänt ett förslag till kommissionen i Bryssel
för godkännande, men något beslut har ännu inte
kommit.
Jag kan dela den uppfattning som framförs i Mo-
deraternas reservation 16, att finansiering av ålutsätt-
ning är viktig. Om Carl G Nilsson för några år sedan
inte hade varit en sådan motståndare till införandet av
en allmän fiskevårdsavgift hade vi haft detta system i
dag. Då hade vi också haft en hel del miljoner att
portionera ut till fiskevårdande insatser, bl.a. ålutsätt-
ningar.
Om Carl G Nilsson inte får chansen igen, efter-
som han har bestämt sig för att lämna riksdagsarbetet,
får Moderaterna den möjligheten då regeringen lägger
fram en proposition om det fria handredskapsfisket
som då förhoppningsvis också innehåller förslag på
finansiering.
Kristdemokraterna vill ha en utredning om vat-
tenbruket. Den är gjord, och den är remissbehandlad.
Det som återstår är förslag från regeringen i form av
en proposition som ska innehålla förbättrande förut-
sättningar för svenskt vattenbruk.
Som jag tidigare nämnt har regeringen aviserat att
vattenbruket ska vara en del i den kommande propo-
sitionen. Till skillnad från Miljöpartiet tror jag att
svenskt vattenbruk har en utvecklande framtid att
möta eftersom det har hänt så mycket positivt inom
denna näring sedan starten i början av 1980-talet.
Som exempel kan jag nämna att när vattenbruket
startade i Sverige användes 2,2 kilo foder till att föda
upp 1 kilo fisk. I dag används 1,12 kilo i de stora
odlingarna. Avelsverksamhet, utveckling av foder-
sammansättning, foderteknik samt, inte minst, kun-
skapen hos odlarna har bidragit till väsentliga förbätt-
ringar.
Fru talman! Min tid är ute - inte bara min talartid
utan också min tid som riksdagsledamot. Det har varit
17 lärorika och intressanta år som jag är både stolt
och glad över att ha fått uppleva. Detta beror till stor
del på kollegerna i utskottet och på den personal som
jag har jobbat tillsammans med - samtliga partier
inräknade.
Ett stort tack allesammans för alla debatter under
åren både här i kammaren och i utskottet!
För fiskets framtid och utveckling är det viktigt att
debatten hålls levande här i Sveriges riksdag så att vi
kan påverka utvecklingen både nationellt och inom
gemenskapen. Tack fru talman och tack allesam-
mans!