Fru talman! Jag vill börja mitt anförande med att
belysa de homosexuellas situation. KU gör i detta
betänkande två vägledande uttalanden. Vi säger föl-
jande: "Det är enligt utskottet viktigt att samhället på
olika sätt söker motverka att homosexuella personer i
olika sammanhang diskrimineras." Vi säger också att
de homosexuella trots en ökad tolerans och vidsynthet
alltjämt är en utsatt grupp. Det finns alltså goda skäl
att i lagstiftningen ge de homosexuella ett särskilt
skydd.
Riksdagen - normgivaren - är, vill jag påstå, opi-
nionsbildare och föregångare när det gäller att jäm-
ställa homosexuella med befolkningen i övrigt. Jag
vågar påstå att människor i allmänhet har en mycket
mer fördomsfull inställning.
På en avgörande punkt diskrimineras fortfarande
homosexuella, och det gäller rätten att adoptera barn.
Inga vetenskapligt hållbara bevis finns om att barn till
homosexuella föräldrar får en sämre start i livet. De
blivande föräldrarnas sexuella läggning borde inte
utgöra en grund för generellt adoptionsförbud om
uppväxtförhållandena i övrigt är bra.
Detta ansåg den socialdemokratiska kongressen.
Detta är min åsikt. Riksdagen har nyligen beslutat att
utreda frågan. Regeringen har kallat en utredare som
lagt fram förslag om att en ny lag stiftas med förbud
mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell
läggning, och regeringen bereder nu förslaget.
Förolämpningar, förtal, hot och mycket grovt fy-
siskt våld mot homosexuella har ökat väsentligt i och
med att nynazistiska organisationer vuxit fram.
Den 1 juli 1994 trädde en bestämmelse i kraft som
innebär att det skall vara en försvårande omständighet
vid straffmätningen av alla typer av brott om motivet
för brottet varit att kränka någon på grund av hans
sexuella läggning.
Justitiedepartementet avser att under våren tillsätta
en utredning som skall se över lagstiftningen om hets
även mot homosexuella. I detta avseende, Bo Kön-
berg, tycker jag att er reservation är överflödig.
Aktivt deltagande i sammanslutningar som sysslar
med organiserad brottslighet kan också komma att
kriminaliseras enligt utredningsförslaget. Frågan ut-
reds. Vi får se var riksdagen hamnar i denna fråga.
Utskottet, och det är riktigt, har fram till nu ställt
sig avvaktande till att göra inskränkningar i TF och
YGL eftersom tryck- och yttrandefrihet har ett mycket
starkt grundlagsskydd i vårt land.
Om de unga våldsbenägna nynazister som ser ho-
mosexuella som sina naturliga fiender blir en beståen-
de företeelse i vårt för övrigt demokratiska samhälle
blir läget ett annat och allvarligare. Hittills har man
kunnat hoppas på att nynazismen skulle vara en över-
gående modenyck, kanske kopplad till viss musik.
Men så är måhända inte fallet.
Däremot är vi mot att i regeringsformen göra till-
lägget att en medborgare i lag eller annan föreskrift
inte skall missgynnas på grund av sexuell läggning.
Det vore en överloppsåtgärd eftersom regeringsfor-
men talar om för riksdagen vilken ram den skall agera
inom. Portalparagrafen, att den offentliga makten
skall utövas med respekt för alla människors lika
värde och den enskilda människans frihet och värdig-
het, är tillräcklig.
Som hela mitt anförande hittills velat visa har
riksdagens arbete de senaste åren gått ut på att stärka
de homosexuellas situation från partnerskap, som var
ett socialdemokratiskt initiativ - detta med tanke på
att vi i i debatten fått höra att det är vi som är bakåt-
strävarna - till vad som med säkerhet blir följden av
framtida riksdagsbeslut, förbud mot diskriminering i
arbetslivet och alla slag av hets och tillåtelse att ad-
optera barn.
Carl Bildts motion om grundlagsskydd för avtals-
frihet, stärkt minoritetsskydd vid begränsningar av
medborgerliga rättigheter och en grundlagsfäst tolk-
ningsregel att den enskildes rätt går före statens vid
tillämpning av generalklausuler är motionskrav som
likt galten Särimner slaktas varje år och som återupp-
står under följande allmänna motionstid, för att åter
gå till slakt.
Starka skäl talar emot att en riksdagsminoritet kan
göra anspråk på att kontrollera det grundlagsenliga i
en majoritets handlande. Tolkningstvister och proce-
durfrågor, som vi nu är förskonade ifrån i Sveriges
riksdag, skulle bli följden. De positiva opinionsfrihe-
terna, yttrandefrihet, mötesfrihet osv., kan inskränkas
genom vanlig lag, men det krävs att fem sjättedelar av
riksdagen förenas om beslutet. Detta är väl om något
kvalificerad majoritet. Lagförslaget kan skjutas på i
tolv månader om minst tio ledamöter yrkar på detta.
En utökad lagrådsgranskning och en grundlagsfäst
lagprövningsrätt är ytterligare garantier för att viktiga
friheter inte inskränks utan tungt vägande skäl.
Europakonventionen om skydd för mänskliga rät-
tigheter, där rätten att tillhöra en fackförening är in-
skriven, är sedan 1995 svensk lag. Europadomstolen
har i en dom slagit fast rätten att inte tillhöra någon
organisation. Till grund för nyligen gjorda grund-
lagsändringar och införlivande av Europakonventio-
nen i svensk lag låg en överenskommelse mellan
partierna. Vänstern anser att äganderätten på bekost-
nad av miljö och de anställdas rättigheter fått ett för
starkt skydd. Utskottet är inte nu berett att föreslå en
ny utredning, men grundlagarna ses regelbundet över.
Vänstern har givetvis möjlighet att återkomma. Jag
håller med Kenneth Kvist om att kampen för demo-
kratin aldrig får avstanna.
Enligt regeringsformens 2 kapitel 3 § får inte
medborgare registreras endast på grund av politisk
åskådning utan eget samtycke. Regeringen har tillsatt
utredningar för att klarlägga om och hur sådan regist-
rering har ägt rum av civila och militära underrättel-
setjänster. Registernämnden skall undersöka hante-
ringen av personuppgifter i samband med personal-
kontroll och om personuppgifterna i Säpos register
har hanterats på ett rimligt sätt när det gäller anställ-
ningsförhållanden - detta apropå bl.a. fallet Leander.
Felaktigheter kan naturligtvis förekomma och bör
komma upp i ljuset. Humanistisk-
samhällsvetenskapliga forskningsrådet skulle under en
femårsperiod grundligt belysa hur den militära under-
rättelsetjänsten och säkerhetstjänsten skött sig under
en längre tidsperiod bakåt och hur de har uppträtt
gentemot både organisationer och enskilda. Försva-
rets underrättelsenämnd skall studera tillgången på
källmaterial, och personer verksamma inom underrät-
telseområdet skall få lämna uppgifter. Det är tre avgö-
rande moment till att komma sanningen på spåren och
för att få de felaktigheter och övertramp som måhända
har begåtts att komma upp i ljuset. Jag är den första
att tillstå att detta är behövligt i en rättsstat.
Utskottet slutar med att säga att man bör avvakta
vad dessa utredningar kommit fram till. Därför, fru
talman, yrkar jag bifall till utskottets hemställan.