Fru talman! Kampen för demokrati har gjort
många framsteg i vårt land. Men kampen för demo-
krati måste ständigt leva vidare. De demokratiska fri-
och rättigheterna är inte vunna en gång för alla. De är
inte vunna för alla grupper. De utsätts för hot och
påverkas av samhällsutvecklingen. En tid av ökade
sociala klyftor betyder också ökade demokratiska
klyftor. När ekonomisk maktskillnad växer i samhället
ökar också politisk maktskillnad.
De demokratiska fri- och rättigheterna gäller for-
mellt lika för alla men huruvida man kan utnyttja sina
rättigheter och fylla dem med ett innehåll beror i
många fall på ens sociala ställning och ekonomiska
styrka. Det finns flera exempel på det i vårt fri- och
rättighetskapitel. Man har t.ex. stärkt skyddet för den
privata äganderätten. Då avses inte ägandet av per-
sonliga tillhörigheter utan framför allt kapitaltillgång-
ar. Men ägandet av kapitaltillgångar ger ju samtidigt
makt över andra. Det ger makt över arbetsplatser och
samhällslivets utveckling och därmed makt över and-
ra. Det betyder ju att man med ett starkt skydd för
äganderätten i grundlagen också cementerar en demo-
kratisk ojämlikhet.
Lockouträtten har t.ex. snarare ett starkare skydd i
vår regeringsform än vad strejkrätten har. Det är nå-
got som många länder med en samhällsstruktur som
vår har observerat. De har inget grundlagsskydd för
lockouträtten eftersom de som har strejkrätt, dvs. de
arbetande, socialt sett har en betydligt svagare ställ-
ning i samhället än ägarna av kapitalet.
Låt oss sedan gå över till bestämda grupper i sam-
hället. De är ju också utsatta. Det finns fortfarande
diskriminerande lagstiftning mot t.ex. homosexuella.
Vi menar att det är hög tid att se över hela det här fri-
och rättighetskapitlet. Det har reviderats några gång-
er. Det har byggts ut. I vissa avseenden har det för-
bättrats, och i vissa avseenden har det försämrats.
Man bör tillsätta en ny utredning som bör vidga,
skriva om och ta hänsyn till de sociala aspekter jag
har redogjort för. Därmed kan det bli ett vidgat rättig-
hetskapitel som t.ex. tar hänsyn till de anställdas si-
tuation på arbetsplatserna. Invändningen är att
grundlagen bara skall reglera förhållandet mellan det
offentliga och privata. Nu är inte grundlagen begrän-
sad bara till det. Till följd av de ökade sociala klyf-
torna vågar många anställda inte utnyttja sin grund-
lagsenliga yttrandefrihet. De är rädda att mista jobb,
rädda att förlora förväntade anställningar osv. Det
finns, enligt vår mening, påtagliga skäl att förstärka
grundlagsskyddet. Därmed yrkar jag bifall till reser-
vation 1. Vi i Vänsterpartiet yrkar om en utredning för
att förstärka grundlagsskyddet för fri- och rättigheter.
Frågan om diskriminering av homosexuella har
diskuterats många gånger. Sakta ger regeringen efter.
Vi menar att regeringen nu har en möjlighet att utom-
ordentligt tydligt markera mot de inskränkta fördoms-
fulla och kriminella element som angriper homosex-
uella människor och deras rätt till kärleksliv på deras
sätt.
Det är gott om det kommer ett regeringsförslag om
förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av
sexuell läggning. Det vore bra om regeringen tog
chansen att fullt ut föreslå ett sådant förbud i rege-
ringsformen. Därmed kan vi utmönstra all homosexfi-
entlig lagstiftning en gång för alla. Alla människor har
samma rättigheter och skyldigheter oavsett läggning i
det avseendet.
Vi menar att den utredning som skall tillsättas bör
ges uppgiften att lägga fram ett konkret lagförslag om
att de homosexuella skall skyddas av bestämmelsen
om hets mot folkgrupp. Detta är otvetydigt. Det har
Bo Könberg redan argumenterat för.
Fru talman! Birger Hagård talade om individens
rättigheter. Men samtidigt slår han och hans parti vakt
om den åsiktsregistrering som säkerhetspolisen har
utsatt många svenska medborgare för. Vi kommer att
få diskutera denna fråga ytterligare när konstitutions-
utskottet har sin granskningsdebatt. Vi har granskat en
del av denna verksamhet och det delvis hemliga re-
gelverk som regeringen har lagt till grund för detta.
Jag vill inte föregripa denna debatt. Men när man
granskar dessa frågor, ser man på vilka lösa boliner
människor hamnar i register. Sedan används dessa
register i enlighet med personalkontrollkungörelsen
för att människor inte skall få sökta anställningar eller
mister anställningar.
Vi vet att människor har varit utsatta för åsiktsre-
gistrering tidigare utan att de har haft några som helst
konspiratoriska avsikter mot det svenska samhället.
Men de har kanske burit fram obekväma åsikter. Vi
vet att det är många människor som borde få upprät-
telse på grund av en hantering som måste betecknas
som en skamfläck. Det nödvändiggör en ordentlig,
oberoende genomlysning av åsiktsregistreringen i hela
dess vidd av svenska medborgare.
Därför är det utomordentligt bra att Miljöpartiet
har väckt en motion och ställt kravet om att en obero-
ende kommission liknande den s.k. Lundkommissio-
nen i Norge skall tillsättas. Jag menar att det är nöd-
vändigt. De delvisa utredningar eller forskaranslag för
att titta på delar av verksamheten som har föreslagits
av regeringen döljer grundfakta.
Låt oss se på fallet Leander. Det var snickaren i
Karlskrona som inte fick ett arbete på ett museum
inom ett militärt område. Vad är det som läggs honom
till last? Beställandet av ett antal flygblad, ansökan
om medlemskap i organisation och efterhörande om
hur man kan få tag på en viss tidning. Detta skulle
vara tillräcklig grund för åsiktsregistrering och att
nekas ett sökt jobb. Därmed stämplas han som landets
fiende.
Den svenska statens försvar är att detta har med
Karlskrona och en sovjetisk ubåt att göra. Man har
inte ens begripit att den organisation som Leander
sökte medlemskap i, nämligen KFML, var i högsta
grad antisovjetisk därför att den var så prokinesisk.
Men inte ens nyansen upptäcktes i detta sammanhang.
Ni kan förstå vilket slarv, vilken inkompetens och
rättsosäkerhet som har präglat denna verksamhet.
Med denna begränsade politiska aktivitet kan man bli
ett fall för åsiktsregistrering, för personalkontrollkun-
görelsen, och får inte en sökt tjänst på grund av att
man är en säkerhetsrisk. Hur många tusentals andra
med högre politisk aktivitet finns i dessa register på
lika dåliga grunder?
Därför är det ett demokratiskt anständighetskrav
att detta vädras ut ordentligt en gång för alla. Tillsätt
en s.k. Lundkommission. Jag gläder mig åt att Folk-
partiet instämmer på den punkten.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 1
och 3 samt instämmer i Bo Könsbergs bifallsyrkande
för reservationerna 4 och 6.