Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Informationsteknikens användning

TORSTEN GAVELIN (fp), 1996-06-04 (riksmöte 1995/96).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Trafikutskottet har i sitt IT-

betänkande lagt fram förslag om strategier för att

bredda och utveckla användningen av IT. Betänkandet

följer i stort sett regeringens proposition. Det finns här

många bra ställningstaganden - det har även Per We-

sterberg och Karin Starrin konstaterat - men på en del

områden saknas det en vision och en vilja till offensi-

va satsningar. Grunden till svagheten tror vi ligger i

oförmågan att inse utvecklingens betydelse. Jag vill

här citera Percy Barnevik som vid konferensen Stra-

tegier för full sysselsättning bl.a. sade så här: "IT

kommer att förändra praktiskt taget all mänsklig verk-

samhet - inte bara näringslivet utan våra privatliv,

sjukvården, utbildningen, nöjen osv. Och vi har bara

sett början. Inom näringslivet handlar det inte bara om

de s.k. IT-företagen, utan alla företag är IT-företag i

den meningen att alla kommer att tappa konkurrens-

kraften och slås ut om de ej hänger med. Som vanligt

är inte den stora utmaningen tekniken i sig utan män-

niskans möjligheter att tillägna sig tekniken och ut-

nyttja möjligheterna. Jag har skämtsamt delat in

människor i BC- och AC-typer, before computer och

after computer, där åldersdelaren går kring 40 år. 70 à

80 % av de högre cheferna och 50 % av ingenjörerna i

näringslivet är BC, dvs. de har ej växt upp med dato-

rer. En gigantisk omskolning och vidareutbildning är

nödvändig." Så långt handlar det alltså om Percy

Barnevik.

I själva verket innebär IT-användningen att man

ger sig ut på ett okänt hav. Utveckling av IT-

tillämpningar är en aldrig avstannande process. Kon-

sekventa arbetsinsatser erfordras för att befintliga

tillämpningar skall kunna vidareutvecklas och anpas-

sas till alltmer krävande miljöer i näringsliv och för-

valtning. Det finns därmed, enligt vår mening, an-

ledning att i stället för "användning av IT" tala om

"utveckling av IT-tillämpningar". Detta språkbruk

speglar bättre de aktiva utvecklingsinsatser med åtföl-

jande sysselsättningseffekter som erfordras i IT-

samhället.

Först och främst måste man alltid ha den enskilde

individens perspektiv som utgångspunkt. Vi kan kon-

statera att IT förenklar vardagen på många sätt, främst

för dem som har en öppenhet inför den tekniska ut-

vecklingen. Därför måste information om IT under-

stödjas så att man undanröjer mentala hinder och

skapar möjlighet för bred förståelse. IT är inte det-

samma som Internet. När detta är uppnått kvarstår de

många sociala hindren.

Informationstekniken får aldrig bli elitens makt-

medel, där medborgaren utan dator är utestängd från

sin demokratiska rätt att påverka. Utan ett enda med-

vetet fattat beslut riskerar medborgarnas makt att

flyttas från valdagen till en köpt PC. Dåtidens fattig-

hjon blir nutidens PC-lösa. Det får inte bli ett elek-

tronikens klassamhälle med starka och svaga, med

egen eller ingen e-mail-adress. För liberaler har de-

mokratin en prislapp som är väl värd att betala.

IT skapar även oanade förutsättningar för ökad

valfrihet och därmed högre livskvalitet. Distansarbete

gör det t.ex. möjligt att arbeta hemma delar av arbets-

veckan. En minskad energiåtgång, en minskad ned-

smutsning och en lättnad av trafiktrycket i storstäder-

na är en del av de positiva följderna för både samhäl-

let och individen.

Utbildning och det livslånga lärandet är en annan

liberal kärnfråga som Margitta Edgren kommer att

utveckla i sitt anförande.

Näringslivet måste hänga med i utvecklingen. Re-

geringen fastställer tre centrala mål i en strategi för att

bredda och utveckla användningen av IT. Det handlar

om i det närmaste självklara uppgifter för staten. Det

gäller rättsordningen, utbildningen och samhällets

informationsförsörjning. Till dessa tre områden fogas

övriga insatsområden, som utgör ett slags restpost där

allt är lika viktigt. När allt prioriteras blir inget priori-

terat. Hit kvalificerar sig, enligt regeringens omdöme,

näringslivet. Enligt Folkpartiet liberalerna är det ett

centralt mål att den snabba utvecklingen på IT-

området får genomslag i näringslivet. Allt annat inne-

bär en felprioritering. Om inte utvecklingen på IT-

området även omfattar företagen kommer vi snart att

vara permanent på efterkälken med en ökande arbets-

löshet som följd.

IT tillåter dessutom en annan typ av företag och

organisationer att växa fram - de nätverksbaserade

företagen. Där ersätts de gamla, hierarkiska och for-

mella strukturerna av människor som väljer att jobba

med projekt i löst sammansatta och flexibla nätverk.

Detta kan möjliggöra för fler människor att fortsätta

leva och verka i sin egen hembygd, så att de slipper

flytta till storstäderna för att få jobb. Det är en fråga

om valfrihet för många - om livskvalitet för andra.

För datorn är det ingen skillnad om man sitter i rum-

met bredvid eller på en annan plats i landet. Genom

telefax, dator och telefon är man i centrum - oavsett

var man befinner sig. För ett liberalt parti som strävar

efter att ge alla lika livschanser och vill utveckla och

förstärka egenföretagandet även i en levande lands-

bygd handlar ett viktigt ställningstagande om den

breda spridningen geografiskt.

Men det handlar också om att faktiskt låta företa-

gen vara i fred när det gäller skattepolitiken och fun-

damentala förutsättningar som ägandestruktur. Förut-

om det allmänna krångel som omfattar företagandet i

dag är det för utvecklingen av IT särskilt viktigt att

man tittar på möjligheten att förändra avskrivnings-

möjligheterna för strategiska IT-investeringar eller på

värden av det intellektuella kapitalet i dessa nya före-

tag där investeringarna finns dolda i kunnande i stället

för i maskiner. Dessutom är arbetsrätten ofta ett pro-

blem för de nya IT-företagen när det gäller anställning

av personal, eftersom kommande arbetsbelastning

ofta är svår att förutsäga.

En väl fungerande informationsstruktur kommer

sannolikt att vara lika viktig i kunskapssamhället som

infrastrukturen i vägar och järnvägar är i dag.

En nation som lyckas skapa en informationsstruk-

tur som upplevs som positiv av medborgarna och

gemensam för alla kommer att ha skaffat sig över-

lägsna konkurrensfördelar gentemot omvärlden. För

detta krävs en inre övertygelse och en bärkraftig vi-

sion från de politiska ledarna.

Fru talman! Morgondagens samhälle kommer att

innehålla väsentliga inslag av det som vi kallar IT.

Därför måste vi lära oss att hantera den, så att tekni-

ken främjar företagandet, demokratin, jämlikheten

och jämställdheten.

Vi står givetvis bakom alla våra reservationer men

för tids vinnande nöjer jag mig med att yrka bifall till

reservationen 13.

Debatten

Hämtad sida: 50

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

TORSTEN GAVELIN (fp): Informationsteknikens användning (1996-06-04) — PRESS0