Herr talman! Jag har suttit och lyssnat en god
stund på debatten och diskussionen om informations-
tekniken. Det känns som om vi alla är ganska väl
förtrogna med begreppet och vad det egentligen står
för.
Men man kan fundera ett varv till, och tänka efter
vad det egentligen står för. När man deltar i debatten
märker man att den delas upp. För en del människor -
och då tänker jag inte särskilt på riksdagens ledamö-
ter, utan totalt i samhället - är detta en exklusiv och
spännande teknik där allt går väldigt fort och i en
rasande fart. För att vi i Sverige skall bli världsledan-
de i fråga om informationstekniken, som man ibland
kan läsa i tidningsartiklar att vi skall bli, måste vi
snabbt men också villkorslöst anpassa oss till alla de
nya krav tekniken ställer.
Det finns också andra, som ser IT som en ganska
normal teknikutveckling. Vi kommer att lära oss att
hantera detta, precis som vi har lärt oss att hantera
andra nyheter på teknikens område, tänker de. Många
ser möjligheter med den nya tekniken. Det är genom
den man kan finna de nya jobben, välja bostadsort -
som flera har varit inne på i dag - och få ökad tillgång
till information och kunskap.
Men andra ser IT som ett hot. De ser att jobben
försvinner eller i bästa fall förändras. Alla invanda
livsmönster ställs på huvudet.
Så där kan man resonera med olika grupper. För
min egen del vill jag säga att jag ser informationstek-
nik, liksom det mesta av den teknik som utvecklas,
som något mycket positivt. IT är ett redskap som vi
skall använda för att utveckla Sverige till ett långsik-
tigt hållbart välfärdssamhälle. Det är ett redskap som
också skall få människor att växa.
Men jag tror också att det är viktigt att vi kommer
ihåg att vi i Sverige inte kan bli världsledande på
informationsteknik utan att verkligen ha gjort klart för
oss vad vi menar med de vackra orden. Vi vill alla att
Sverige totalt sett skall vara ett bra land att leva i -
kanske det bästa landet. Då skall vi använda IT som
ett verktyg i informations- och kunskapssamhället.
Min tolkning av det positiva med IT-begreppet är
att informationsteknik skall vara tillgänglig i hela
landet. IT skall användas av alla, på ett sätt som pas-
sar den enskilde individen - i jobbet men också på
fritiden. Mycket av informationsteknikens sprängkraft
hänger ju ihop med att IT är gränsöverskridande. IT är
inte antingen ett arbetsredskap eller ett fritidsredskap,
utan både-och. IT kan inte stängas in i olika samhälls-
sektorer utan skapar faktiskt nya spännande samband.
IT går på tvären, inte i de invanda hjulspåren. Detta
kan naturligtvis göra informationstekniken till något
hotfullt.
Vi vet också av erfarenhet att de gränser som vi
sätter upp ofta hindrar nya samverkansformer. Det är
något som ofta försenar eller försvårar samhällsut-
vecklingen. Häri ligger det som är bra med IT, nämli-
gen att vi kan spränga de traditionella gränserna och
komma fram till nya tänkesätt.
Men gränser kan också fungera som orienterings-
linjer, som ett referenssystem som skapar ordning och
reda och som ger trygghet i en föränderlig värld. När
gränserna nu överskrids finns det en risk för att hel-
hetssynen går förlorad, att man tappar kontrollen över
vad som egentligen sker.
Därför menar jag att det i framtiden är oerhört
viktigt att vi kräver av såväl enskilda individer som
företrädare för olika samhällsintressen att man skall
kunna se helheten och också ta ansvar utifrån den, så
att vi kan ta ställning till utvecklingen. Jag tror att det
just är förmågan att kunna hantera kombinationen av
en gränslös, gränsöverskridande frihet och ett an-
svarstagande för helheten som kommer att avgöra om
vi når framgång med informationstekniken. Det gäller
såväl för den enskilda individen som för hela natio-
nen.
Huruvida vi klarar den här balansgången eller inte
hänger naturligtvis samman med människors förmåga
att göra egna val. Men det hänger också samman med
myndigheters och andra samhällsorgans beredskap,
deras förmåga att vara prestigelös och flexibel, inför
det nya som kommer.
Det hänger också ihop med att hela samhällseko-
nomin och samhällsorganisationen behöver anpassas
till det nya kunskapssamhället. Jag tror att vi har
ganska goda förutsättningar i Sverige att klara en
sådan anpassning. Vi har ett öppet samhälle med fri
insyn i förvaltningen. Vi har också en utvecklad lokal
demokrati, som jag tror är oerhört viktig i det här
sammanhanget. Men vi har även företag som är före-
gångare när det gäller organisationsutveckling. De har
en förmåga att skapa korta och effektiva beslutsvägar.
Det tror jag är oerhört viktigt i kunskapssamhället.
Även om tillgången på avancerad teknik och en
väl utbyggd infrastruktur är viktiga grundförutsätt-
ningar tror jag att våra möjligheter att behålla vår
position som ett av de ledande länderna på IT-
området kommer att bero på vår förmåga att använda
informationstekniken på ett kreativt och nydanande
sätt. Därför är det så viktigt med kompetensutveck-
ling. Det är också viktigt att vi tar bort så många or-
ganisatoriska och konstitutionella hinder som möjligt.
Det är just därför som regeringen prioriterar utbild-
ning, rättsordning och samhällets informationsför-
sörjning i sin IT-strategi.
Herr talman! Om Sverige skall förbli ett bra IT-
land krävs det en strategi och en plan för att förverkli-
ga det målet. Vi har genom den proposition som riks-
dagen kommer att anta föreslagit en strategi. Som en
konsekvens av detta, för att komma i gång med ett
mer konkret arbete till följd av propositionen så
snabbt som möjligt, kommer regeringen redan på
torsdag att besluta om tilläggsdirektiv för IT-
kommissionen. Kommissionens centrala uppgifter
kommer att ligga fast. Det innebär bl.a. att kommis-
sionen även fortsättningsvis kommer att driva på och
sprida kunskap när det gäller informationsteknikens
möjligheter i samhällsutvecklingen. Man skall i
kommissionen också vara rådgivare till regeringen, ta
upp nya frågor och hålla sig informerad om den inter-
nationella utvecklingen. Det ligger fast.
Men man får dessutom i uppgift att särskilt inrikta
sig på arbetsuppgifter som följer av propositionen och
riksdagens beslut. Eftersom utbildningsfrågor är cent-
rala för hur Sverige skall lyckas kommer kommissio-
nen att följa utvecklingen av IT-användningen på
utbildningsområdet.
Rättsordningen har stor betydelse för möjligheter-
na att använda IT. Regeringens målsättning är att
fortlöpande följa utvecklingen på det här området
genom det som i propositionen kallas ett rättsligt
observatorium. Vi menar att detta rättsliga observato-
rium skall knytas till IT-kommissionen. Det blir alltså
dess uppgift att ta initiativ till bildandet av ett sådant
observatorium.
Det blir också kommissionens uppgift att följa ut-
vecklingen och utforma system för samhällets infor-
mationsförsörjning. Det är en mycket viktig demo-
kratisk fråga att medborgarna får tillgång till den
samhällsinformation man önskar. Därför ser också jag
det som oerhört positivt att tillgången till Rixlex blir
fri till hösten.
Försvarsutskottet framförde i sitt yttrande över IT-
propositionen att hänsyn till samhällets säkerhets- och
sårbarhetsaspekter och till nya beroendeförhållanden
som kan skapas genom IT-användningen bör föras in
som ett mål i en nationell IT-strategi. Man anser ock-
så att regeringen skall organisera ett mer samlat och
samordnat ansvar för IT-säkerhetsfrågor, och att re-
geringen skall återkomma till riksdagen med en mer
utvecklad strategi för arbetet med IT-säkerhet.
Regeringen avser att ge kommissionen i uppgift
att genomföra det arbetet. Vi kommer att begära att
IT-kommissionen skall lämna ett sådant förslag till en
utvecklad strategi på IT-säkerhetsområdet senast den
31 mars nästa år.
Regeringen kommer också att uppdra åt kommis-
sionen att ta fram förslag till mer konkreta åtgärder på
tre områden. Det handlar om möjlighet till tillväxt,
om möjlighet till jämlikhet på IT-området och om
framtida scenarier.
Det första är alltså tillväxt och sysselsättning. Den
allra viktigaste uppgiften för regering, riksdag och
Sverige som nation är att minska arbetslösheten. Att
med hjälp av IT skapa nya arbetstillfällen tror vi blir
en stor utmaning.
Vi kan se att man kan öppna möjligheter för före-
tag och organisationer att etablera sig i t.ex. glesbygd.
Här krävs en dialog och samverkan mellan branschen
och den offentliga sektorn för att främja t.ex. di-
stansarbete och kunskapsuppbyggnad. IT-
kommissionen skall i detta arbete fungera som en
motor för att få till stånd en sådan dialog och en kon-
struktiv samverkan mellan staten och näringslivet.
Den andra uppgiften för kommissionen är att fö-
reslå hur tillgängligheten skall öka. Det är viktigt att
så många som möjligt i ett samhälle oberoende av
ålder, kön och bostadsort skall kunna använda IT och
dra nytta av fördelarna. Det har här tidigare nämnts
vilka skillnader vi i dag kan se. Poängen med tekniken
är att den blir bättre ju fler som har tillgång till den
och kan använda den. Det är då man får de riktigt
stora nyttoeffekterna, och då ökar också tillväxten.
Genom att ställa större krav på mjukvaruföretagen att
utforma program som är lätta att använda kan vi ock-
så öka tillgängligheten för grupper av människor. Det
blir en positiv spiral som stimulerar allt fler att an-
vända IT. Det är en viktig uppgift för kommissionen.
Den tredje uppgiften är att utreda konsekvenserna
av IT-användningen och ta fram scenarier för framti-
den. Här kan man säga att framtiden tar fram sig
själv. Den kan man aldrig riktigt förutspå, särskilt inte
inom detta område. Men vi tror ändå att det är viktigt
att ha sökarljuset på framtiden, och det finns inte
någon bättre instans än IT-kommissionen som kan
vara i främre ledet.
Hur ser det ut när teknikerna på radio- och tele-
området smälter ihop och vi snart inte vet vilken tek-
nik vi använder när vi talar i telefon eller när vi ser på
TV? Vilka strategiska beslut är det vi måste fatta inför
framtiden som en följd av detta? IT-kommissionen
skall ta initiativ till att diskutera hur den här tekniken
påverkar men också blir en del av hela samhället.
Herr talman! Eftersom IT-kommissionen kommer
att få utökade och delvis förändrade arbetsuppgifter
anser regeringen att den också behöver förlängd tid.
Det var meningen att den bara skulle ha detta år på
sig. Men vi menar att slutrapporteringen skall flyttas
fram till slutet på maj 1998. Under tiden skall den
också lämna ifrån sig delredovisningar under arbetets
gång.
Slutligen är vi alla överens om att utvecklingen av
IT har stor betydelse för det svenska samhället men
också för det globala samhället. Det är viktigt att vi
som beslutsfattare både i offentliga sektorn och i
näringslivet håller kunskapen levande men också har
möjlighet att påverka. Därför kommer riksdagen att
varje år få en samlad skrivelse om utvecklingen på
IT-området och hur målet för IT-strategin har upp-
fyllts av regeringen.