Fru talman! Låt mig först säga att jag står fast vid
samtliga reservationer i detta betänkande som jag har
skrivit under. Jag nöjer mig dock med att yrka bifall
till reservation nr 1.
Fru talman! I TU19 behandlas informationstekni-
kens användning med anledning av en proposition i
samma ämne. Denna proposition skall ses mot bak-
grund av det oerhört utsatta ekonomiska läge som
Sverige i dag befinner sig i. Tillväxten i ekonomin är,
enligt många prognoser, på väg ned mot nollpunkten
under 1996. Vi har under en lång följd av år haft låg
tillväxt. Samtidigt tenderar arbetslöshetssiffrorna att
ständigt stiga och tangera rekordnivåer. Dessa siffror
är höga, även mätt med europeiska och internationella
mått.
Siffrorna för ungdomsarbetslösheten är bland de
högsta vi har kunnat hitta. Jag har inte kunnat finna att
dessa siffror har varit högre i Sverige någon gång
under 1900-talet. Samtidigt vet vi att den yngre gene-
rationen ligger på en förhållandevis låg nivå när det
gäller högre utbildning, jämfört med ett antal av våra
närmaste grannländer.
För mig är det självklart att informationstekniken
är en av de viktigaste punkterna för att åstadkomma
en renässans av det svenska industrisamhället. Den
ger en möjlighet att öka sysselsättningen, få tillväxt i
ekonomin och även till bra lönenivåer för kommande
generationer.
Jag har länge haft som devis att Sverige inte skall
bli ett låglöneland. Då måste vi konkurrera med tek-
nik och kunskap snarare än med låga löner. Dessvärre
har vi under senare år i allt större utsträckning
kommit att konkurrera med låga löner i stället för hög
tekniknivå och hög kunskapsnivå. Ända sedan början
av 1970-talet har det relativa teknikinnehållet i Sveri-
ges export minskat i jämförelse med övriga västvärl-
den. Det är alltså fråga om en stegvis övergång till
låglönekonkurrens i stället för teknik- och kunskap-
skonkurrens. Det är utifrån den utgångspunkten jag
ser regeringens proposition 1995/96:125 och de
skrivningar vi ser i TU19.
Informationsteknologin, som för mig medför en
revolution fullt i klass med den industriella revolutio-
nen, ökar i många avseenden möjligheterna till att öka
vår tekniska kompetens och vår utbildningsnivå sam-
tidigt som den utgör ett betydande arbetsredskap och
ett teknikområde som kan bringa fram ett betydande
antal sysselsättningstillfällen i Sverige. Våra förut-
sättningar är i många avseenden goda, men det behövs
en ökad fokusering i Sverige för att vi skall kunna få
fram fler jobb och mer tillväxt utifrån de förutsätt-
ningar informationsteknologin ger.
Det är ingen tvekan om att informationsteknologin
när det gäller regionalpolitik, utbildning, kommuni-
kationer, underhållning och forskning och utveckling
är helt central. Se bara på den uppgradering av telenä-
tet som nu stegvis börjar ske. I praktiken kommer alla
som i dag har en vanlig telefon att kunna använda
samma nät för att få full multimediakompetens i varje
enskilt hushåll inom en mycket överskådlig framtid.
Samtidigt kommer man att kunna ta in upp till 100
olika satellitkanaler via samma telesladd.
Det finns också möjligheter till ny konkurrens.
Man kommer inte att behöva sladdarna och näten,
utan med montering av enkla små antenner på föns-
terblecken kan man få samma kompetens med multi-
media och kommunikationer utan sladdanslutning.
Detta ökar konkurrensen och förutsättningarna för
ekonomisk tillväxt och företagande långt ut i periferin
på likvärdiga villkor med företagandet inne i storstä-
derna.
Genom informationsteknologin kan vi öppna arki-
ven på ett sätt som vi knappast har kunnat tidigare. Vi
började under min tid i regeringen digitalisera hela
Patent- och registreringsverket. Det skulle inte bara
vara japanska företag som botaniserade i ett av värl-
dens främsta patentverk - som Sveriges patentverk
faktiskt är - i den främsta teknologin som finns i
världen på en lång rad områden. Teknologin skulle
göras tillgänglig för varenda småföretagare i hela
Sveriges land, så att man med en PC skulle kunna
koppla upp sig mot Patentverket och via menyer
stegvis leta sig fram. Men skall vi klara denna digita-
lisering och få den möjligheten fordras fokusering och
koncentration av insatserna till det som ger tillväxt,
teknikspridning och olika typer av möjligheter till fler
sysselsättningstillfällen, förhoppningsvis med bra
lönenivåer i Sverige.
Detta bygger vidare på att vi måste utnyttja de
tekniska förutsättningarna för att exempelvis ha tek-
niska attachéer runt om i världen, så att man med en
vanlig PC från det lilla företaget i Mullsjö eller i Ny-
köping, min egen hembygd, skall kunna koppla upp
sig, ställa en fråga med elektronisk post till den tek-
niska attachén i Silicon Valley eller utanför Tokyo
och kunna få ett första svar över natten. Därmed får
man en möjlighet att se vad som finns att göra på
främmande marknader och praktisk möjlighet att
därmed följa med i den tekniska utveckling som en-
dast de större företagen har haft kraft och möjlighet
till i historisk tid.
Detta bygger också på att vi får fram de interakti-
va skärmarna, så att man kan tala med läraren som
finns på TV-skärmen samtidigt som han håller före-
läsningen i en annan del av landet. Därmed kan man
få ut kvalificerad utbildning långt ut i glesbygden, och
den lille företagaren kan få kvalificerad utbildning
och möjlighet att ställa kvalificerade frågor utan att
behöva resa bort från sitt företag. Därmed kan både
företagare och personal utveckla sig på kort tid på
plats hemma på orten utan att höga kostnader därmed
behöver uppstå för den enskilde personen eller företa-
get.
Det bygger också på att vi kan packa informatio-
nen bättre, leda tåg, bilar, flygplan och mycket annat
mycket tätare och utnyttja våra resurser bättre. Men
det fordrar ånyo fokusering på det som ger ekonomisk
tillväxt och det som ger sysselsättning och att vi inte
plottrar bort våra satsningar inom informationstekno-
login på alltför mycket vackra ord och fraser och
alltför litet av det som verkligen ger sysselsättning
och ekonomiska resultat.
Det finns ett antal saker som kännetecknar de före-
tag i Sverige som har lyckats och är success stories;
de växer snabbast och anställer flest personer. De
kännetecknas ofta av att de använder gammal tekno-
logi men kompletterar den med högteknologi i någon
liten bit, och därmed blir världsunika. De känneteck-
nas också av att de är mycket små organisationer som
går ut i en stenhård exportsatsning på ett utomordent-
ligt tidigt stadium och därmed får ett marknadsge-
nombrott som de måste ha den nya teknologin till
hjälp för att kunna åstadkomma och därmed kunna få
fram resultat av. Ett annat kännetecken är att de köper
och säljer många komponenter och därmed har de
bästa och effektivaste komponenterna i sina produkter
oavsett var i världen de produceras. Detta kräver
också god tillgång till kommunikation, informations-
teknologi, elektronisk post och mycket annat.
Skall Sverige klara den här utvecklingen mot till-
växt, fler företag och fler arbetstillfällen, i en situation
då vi konkurrerar med kunskapen och tekniken i stäl-
let för med de låga lönerna, måste vi satsa på infor-
mationsteknologi, och satsningarna måste vara foku-
serade.
Med fokuserade menar jag att dessa satsningar
måste bygga på en efterfrågan på den typ av satsning-
ar vi gör. Vi kommer att få en efterfrågan på satsning-
ar när vi tillgodogör oss möjligheten att komma in i
flera av de centrala tekniska arkiven och göra dem
tillgängliga för alla företagare i hela landet med enkla
medel och låga kostnader. Teknologin används och
man får en teknikspridning, men man ökar också
förutsättningarna för att tekniken skall kunna använ-
das på andra områden.
Vi menar också att vi i högre grad måste stimulera
och locka fram tekniken genom att stimulera särskilda
satsningar på områden som vi vet kommer att ge
betydande resultat och dessutom kan dras nytta av för
att bl.a. åstadkomma ökad ekonomisk tillväxt och
flera arbetstillfällen.
Men det gäller också att göra den yngre generatio-
nen mycket mer van vid IT. Många är det redan, men
kanske alltför många är alltför spelinriktade och för
litet inriktade på att använda informationsteknologin i
sin kunskapsutbyggnad, sin utbildning och sin kom-
munikation över klotet. Det är det som bygger framti-
den och skapar framtidens samhälle och framtidens
företag.
Det gäller också att inte försöka sätta en standard
som alla i Sverige skall anpassa sig efter. Om man gör
det är det väldigt lätt att man därmed kväver en stor
del av möjligheterna och förutsättningarna att utveck-
las och skapa alternativa möjliga utvecklingsvägar.
Fru talman! TU:s betänkande 19 innehåller inte så
väldigt många kontroversiella bitar i den gemensam-
ma texten. Det är snarast det som inte står i texten
som är det kontroversiella. Det finns brister i fokuse-
ringen och i konkretiseringen, och vi saknar satsning-
arna på just de områden som skapar jobben och till-
växten i ekonomin. Det är det vi skriver i reservation
nr 1. Det är det vi försöker peka på även i reservation
3.
Vi måste se över det rättsliga systemet och lag-
stiftningsarbetet i Sverige så att det inte i onödan
skapar hinder för den ekonomiska utvecklingen och
informationsteknologiutvecklingen. Vi måste stimule-
ra utvecklingen av IT i skolan. Vi måste se till att
lärarutbildningen inte bara standardiseras till en typ av
IT-utbildning och en typ av IT-resurser. Mångfalden
och möjligheten att pröva olika alternativ måste ges
utrymme. SUNET-systemet för högskolevärldens
internetkopplingar bör i första hand koncentreras till
högskolan och inte plottras bort i alltför stor utsträck-
ning. Vi måste fortsätta satsningarna på distansun-
dervisning, kompetenshöjning och teknikspridning, i
synnerhet för företagarna. Vi måste datorisera Patent-
verket, göra de tekniska attachéerna öppna för småfö-
retagen och börja systematisera forskningen på olika
områden för att därmed möjliggöra för de mindre
företagen via informationsteknologin att veta var
forskning bedrivs, var man kan dra nytta av den och
var man skall ställa frågorna.
Dessutom, fru talman, måste vi se till att vi inte lå-
ser oss fast i någon form av markbundet digitalt TV-
system, som tyvärr kostar mycket pengar men därtill
tenderar att låsa utvecklingen för framtiden.
Med detta vill jag bara markera att det är mer av
handling, mer fokusering på teknisk utveckling, eko-
nomisk utveckling, tillväxt och sysselsättning som är
det centrala. Skall Sverige bli en framgångsnation
framöver måste vi lyckas med informationsteknolo-
gin, då måste vi lyckas genom konkurrens med kun-
skap och teknik, inte med låga löner.