Herr talman! Utbildning och kunskap var det sista
som kommunikationsministern talade om. Jag tycker
att det är ledsamt att det bara är jag från utbildnings-
utskottet som har anmält mig till debatten. Vi får väl
se vad det kan bli av det.
Riksdagen - vi som är här - är ett strålande exem-
pel på vad som har hänt. När jag kom in i riksdagen
1985 fick jag helsidor i Expressen för att jag var den
riksdagsman som hade en egen dator. Det var unikt,
märkvärdigt osv. Titta på er själva i dag! Ni är ge-
nomdatoriserade allihop, både hemma och här i riks-
dagen. Vi kommunicerar med hela världen, letar på
internet, kommunicerar inom riksdagen, inom partier,
mellan partier och med partiorganisationer ute i lan-
det. Det är precis vad det handlar om. Vi skall inte
vara rädda för det, Stig Sandström. Många av våra
sekreterare på Folkpartiets kansli har fått andra ar-
betsuppgifter. De har lärt sig mer och har nu ett mer
kvalificerat jobb än före datoriseringen. Det är samma
process som vi försöker få i gång, och som också har
kommit i gång på många andra håll inom landet.
Jag rekommenderar er samtliga att läsa tidskriften
Möss och människor. Där tar man upp bra exempel på
IT-användning bland barn och ungdomar. Tidskriften
bubblar av entusiasm och ger mängder av exempel på
hur IT är till gagn för ett samhälles utveckling:
På Espedalsskolan i Ronneby har grundskolan
datoriserade skolbänkar. På förskolan Lindblomman i
Umeå får 6- och 7-åringar körkort på dator. I Karesu-
ando kan skolan finnas kvar i framtiden och utvecklas
med hjälp av datorer. Informationstekniken ger förut-
sättningar för barnen i Karesuando, så att de inte be-
höver lämna hemmet för att gå i skolan. Lärare i Ja-
kobsberg har tagit initiativ till att 2 000 elever i skolan
har ett interaktivt nät ihop med sina lärare. De kan
arbeta hemifrån eller i skolan. Unga människor jobbar
på distans i Lindesberg. De kan arbeta hemma på sin
egen ort och sälja försäkringar åt ett försäkringsbolag
i Stockholm. Alternativet hade varit arbetslöshet. Allt
är tillskott som ger alternativ och höjer kvaliteten,
både i arbetslivet och undervisningen.
Herr talman! Folkpartiet myntade för några år se-
dan begreppet en dator för alla elever. Det skall inte
tas bokstavligt, utan som ett uttryck för ett medvetet
förhållningssätt till behoven av att öka IT-
användningen och IT-utbildningen i skolorna. I Sveri-
ge måste utbildning och kompetensutveckling vara en
livslång process. Vi är alla ständiga elever. För att
detta inte bara skall vara en politisk fras måste vi
bejaka denna utveckling. Det som bejakas av de unga
som beskrivs i tidskriften Möss och människor måste
också vi litet äldre och vi politiker bejaka. Men det
krävs också politiskt mod, organisatoriskt mod och
administrativt mod för att gå emot alla människor som
säger: Vad skall det vara bra för? Så har vi aldrig
gjort förut. Det kostar bara pengar. Tekniken bara
bråkar.
Vi måste försöka överlista detta och övertyga alla
dem som ännu inte har insett att det finns fördelar
med utvecklingen. Den lust och det sjudande intresse
som finns måste vi bejaka, och den olust som finns
måste vi försöka vända till lust genom att ge bra ex-
empel och genom att argumentera och debattera.
Den tillgång till information som finns överallt
ökar också behovet av kunskaper. Utan kunskaper blir
vi lätt offer, vi blir lätt utsatta för manipulationer av
olika slag. Kunskapen är alltså om möjligt ännu vikti-
gare nu än tidigare, eftersom behovet av att kunna
sovra och ifrågasätta är mycket större än någonsin
tidigare.
Jag tycker själv mycket om att surfa på internet,
och jag jämför det med Kiviks marknad. Där finns det
massor av oväntade saker och massor av skräp, men
det finns också en möjlighet för mig att hitta det jag
söker om jag vet vad jag söker. Det är ungefär det-
samma med internet.
När det sedan gäller jämställdheten tycker jag
faktiskt att utskottet har slarvat. Det gäller t.ex. Folk-
partiets motion om jämställdhet, T 58 yrkande 6. Där
säger man att man ansluter sig till vad näringsutskot-
tet har sagt. Det är bara det att näringsutskottet har
aldrig har behandlat det yrkandet. Det har behandlat
en socialdemokratisk motion. Därför yrkar jag, herr
talman, bifall till Folkpartiets motion T 58 yrkande 6.
Jag vill poängtera och svara på varför det är så
viktigt att kvinnor är aktiva inom IT. Självklart är det
en demokratisk fråga, men det är också en fråga om
kvalitet. Det handlar om att kvinnors kunskaper, för-
hållningssätt och värderingar på olika sätt kommer till
uttryck när det gäller att utveckla IT.
Vilket samhälle vill vi ha? Vilken information och
teknik är viktig? Vad skall IT fylla för funktion? Så-
dana frågor grundar sig både på forskning och på den
reflekterande livserfarenhet om vilken det har visats
att kvinnor och män, socialt och kulturellt sett, har
olika uppfattningar.
För att IT skall bli ett effektivt och bra arbetsred-
skap i olika verksamheter är det viktigt att kvinnor har
åsikter om behövliga satsningar inom området, att de
bidrar till utformningen av, och innehållet i, IT och att
de har ett betydande inflytande över utvecklingen.
Kan inte kvinnor känna sig hemma med IT blir inte
användningen helhjärtad. Tänk bara på att det genom
hela skolsystemet faktiskt ofta är kvinnor som lärare.
Kan de inte för sin egen del helhjärtat ställa upp på att
detta är viktigt, blir ju deras undervisning inte den
offensiva strategi och det verktyg som den skulle
kunna vara.
Orsaken till att kvinnor än så länge är ganska
osynliga inom IT och IT-utveckling är komplexa, och
det är verkligen inte lätt att analysera detta här på
några minuter. Det börjar tidigt. Redan som småbarn
behandlas flickor och pojkar olika. Det fortsätter i
förskola och skola. Flickorna känner sig inte delaktiga
i tekniken. De behandlas olika. Föräldrar uppmuntrar
olika beteenden, och likadant gör skolans lärare.
Flickors frågor, uttalade eller inte, handlar oftast,
som en talare sade tidigare, om vad tekniken skall
vara bra för: vad skall vi använda den till? Pojkars
frågor handlar mer om hur det funkar: hur är det
sammansatt? Självklart är båda förhållningssätten
viktiga. Vi behöver tekniker som gör tekniken bättre,
men vi behöver också få svar på frågorna om vad
tekniken skall användas till.
Herr talman! Som avslutning skulle jag till Miljö-
partiets representant, som efterlyste Folkpartiets
ställningstagande och talade om osynlighet när det
gäller integritetsfrågorna, vilja hänvisa till det arbete
som började redan på 50- och 60-talen med Kerstin
Anér. Folkpartiet har år ut och år in värnat integriteten
som en av de viktigaste frågorna inom datautveck-
lingen. Vi har inte varit osynliga. Även i den motion
som nu behandlas finns det ett stort inlägg om integri-
teten. Varför sedan trafikutskottet valt att inte ta upp
detta som en stor fråga får andra svara på.