Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Informationsteknikens användning

CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v), 1996-06-04 (riksmöte 1995/96).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Jag är ledamot av kulturutskottet. Jag

brukar sätta likhetstecken mellan kultur och demo-

krati. Kultur är en metod till yttrandefrihet. Den är ett

verktyg som man kan använda i sången, musiken,

dansen och teatern för att få ut sitt budskap.

Informationstekniken är även den ett redskap för

att nå ut med det man vill och en möjlighet att få nya

erfarenheter och kunskaper. Därmed kan vi också

sätta likhetstecken mellan demokrati och informa-

tionsteknik. Det finns dock en del problem, nämligen

pengar, särskilt i den offentliga sektorn, för investe-

ringar och för garantier för att allmänheten får tillgång

till den.

Man kan säga att IT är både och. Vi kan få ökade

klyftor mellan rika och fattiga, mellan män och kvin-

nor, mellan barn och äldre, mellan regioner och mel-

lan hög- och lågutbildade. Men vi kan också använda

oss av tekniken för att bygga broar och minska dessa

klyftor.

En annan fara med informationstekniken är att de

mellanmänskliga kontakterna avtar. Risken är att vi

blir lika platta människor som den skärm som vi

kommunicerar genom. Av den anledningen är det

viktigt att vi använder oss av tekniken på ett sådant

sätt att vi kan styra den genom politiska beslut. Vi

måste ge allmänheten tillgång till den, och vi måste

skapa möjligheter till möten på alla olika nivåer även

på andra områden.

En människa som behärskar själva tekniken har

egentligen ingen behållning av den om hon inte kan

analysera och ställa sig kritisk till den och det som

presenteras genom den. För att nå dit är det ett måste

med just den här mellanmänskliga kommunikationen

där alla sinnen är påkopplade.

Skolan måste därför ge eleverna förmågan att sätta

in dessa bitar i ett sammanhang för att de skall kunna

förstå helheten och kunna bilda sig en uppfattning om

hur verkligheten faktiskt ser ut. Detta gäller givetvis

också barnen på dagis och den personal som arbetar

där. För egen del tycker jag inte att datorerna skall in i

förskolan, eftersom det faktiskt inte går att leva sitt liv

genom medierna. Det ter sig därför självklart att för-

skoleplanen och skolplanen skall in i kommunens IT-

strategi.

För att kunna kommunicera genom en dator är det

viktigt att språket vårdas. När vi träffas i verkligheten

går det alltid att förstå varandra, eftersom det finns

andra metoder att ta till.

Vi kan uppfatta rörelser, känna dofter, förnimma

olika typer av ljud osv.

Mot den här bakgrunden räcker det inte med att,

som man gör i IT-propositionen, framhålla att det

svenska språket skall värnas. Vi måste också veta hur

det skall ske. Därför är en handlingsplan för hur vi

skall värna det svenska språket nödvändig. Jag anser

att det är lika viktigt att dataprodukter finns på svens-

ka som att det finns svensk film och svenska böcker.

TV- och IT-tekniken är två mycket bra verktyg att

använda i distansutbildning. Vänsterpartiet har i en

motion i anslutning till betänkandet En radio och TV i

allmänhetens tjänst föreslagit att en särskild folkbild-

ningskanal skall inrättas. Genom detta förslag och en

satsning på ett folkuniversitet över IT-nätet kan alla

människors rätt till utbildning bli verklighet.

Om en utbildningskanal inom allmänhetens radio

och TV inrättas och möjlighet ges för allmänheten att

få tillgång till IT-tekniken, öppnas unika möjligheter

för att minska den kunskapsmässiga klassklyfta som

finns i dag. Målet för mediepolitiken är ökad utbild-

ning, minskade klassklyftor och en fördjupning av

demokratin.

Skolan, medborgarkontoren, datortek och biblio-

tek kommer att få en central roll i allmänhetens till-

gång till kunskap och möjligheter till den nya tekni-

ken. Av den anledningen är vi mycket glada över att

det beskrivna kunskapscentret Mitt i byn finns med.

Denna vision stämmer mycket väl överens med

Vänsterpartiets inriktning. En förutsättning är dock att

staten tar ett ansvar vad gäller medelstilldelningen.

Kommunerna klarar i dag inte nya pålagor.

Rixlex föreslås bli gratis, och det är verkligen bra.

Jag anser även att det planerade nätet över svenska

kulturskatter bör bli det. Ett nätverk för tankeutbyte

på alla områden: kultur, politik, nyheter, information,

utbildning m.m. bör ställas till allmänhetens förfo-

gande på kunskapscentrumen.

Herr talman! Informationstekniken ger möjlighe-

ter att förbättra distansutbildningen och härigenom att

överbrygga regionala kunskapsklyftor i samhället.

Vänsterpartiet förespråkar därför ett utvecklande av

Open University-modellen. Det är fråga om en uni-

versitetsutbildning på distans, med lokal förankring

och kommunikation via moderna medier.

Open University i Storbritannien är ett utbild-

ningssystem där det inte krävs någon formell utbild-

ning för att få börja. Inom systemet finns allt från

grundläggande högskoleexamen till yrkesutbildning

och kompetensutveckling. Varje år registreras

150 000 studerande. Man studerar i sin egen takt och i

nästan vilken kurskombination som helst. Kurserna

ges med hjälp av korrespondens genom radio, TV och

IT. Man har även sommarskola. Eleverna ges stöd och

handledning genom ett nätverk av studiecentra.

Det är fullt möjligt att utveckla detta även i Sveri-

ge. Det kan ses som en utveckling av Hermodskurser-

na, som var mycket populära under 60-talet, och av

den folkbildningstradition som vi har i Sverige.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 13,

som har fått ett mycket starkt stöd bland de flesta av

partierna här i riksdagen.

Om herr talmannen tillåter det, skall jag också ge

en sakupplysning till Elisa Abascal Reyes vad gäller

de 400 miljoner kronor som hon tidigare frågade Ines

Uusmann om. Hon fick inget svar, och Ines Uusmann

finns inte kvar här i kammaren.

Miljöpartiet gick med på neddragningar på Sveri-

ges Radio-TV med det förbehållet att det överskott

som man beräknade skulle uppstå på rundradiokontot

skulle komma till stånd. Det beräknades bli 400 mil-

joner kronor. Miljöpartiet skulle få möjlighet att be-

stämma över innehållet i användningen av dessa

pengar.

Rundradiofonden ligger ju utanför statens budget,

och man kan därför hävda att den nya tekniken inte

kommer att belasta statens budget. Frågan är då hur

Miljöpartiet och regeringen skall kunna besluta över

hur de här pengarna skall användas. Jag ställer mig

mycket tveksam till det, eftersom SVT faktiskt är ett

fristående bolag utanför staten. Jag tror nog att Miljö-

partiet kan känna sig "blåst" på den här överenskom-

melsen.

Debatten

Hämtad sida: 50

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v): Informationsteknikens användning (1996-06-04) — PRESS0