Fru talman! Informationsteknikens utveckling i
samhället sker på många olika sätt. Inför en sådan
utveckling anser vi att det är av yttersta vikt att den
politiska viljan vad gäller informationsteknologins
framtida status blir tydlig.
Tidigare har den politiska debatten tyvärr präglats
av alltför många ord som "spjutspets" och "IT-elit".
Dessa ord avslöjar i stor utsträckning oförlösta pojk-
drömmar och tvivelaktiga politiska ställningstagan-
den.
I dag har det östs idel lovord över informations-
teknologin, och visst instämmer vi i dem. Vi instäm-
mer även i mycket av det som skrivs i propositionen.
Vi har dock valt att bidra med våra kritiska syn-
punkter, vilket inte får tolkas som att vi har en negativ
inställning till vare sig propositionen som helhet eller
ämnet i sig.
Den första aspekt jag vill ta upp när det gäller
Miljöpartiets IT-politik rör marknadsutvecklingen.
Där bedömer vi att marknadskrafterna i varje fall
hittills till stor del visat sig klara av att på egen hand
utveckla såväl hårdvaror som programvaror efter
olika konsumenters behov. Det finns ingen anledning
för staten att blanda sig i marknadsutvecklingen eller
att verka pådrivande och styrande i alltför stor ut-
sträckning. Förhoppningsvis kommer vi framöver att
kunna få ett förtydligande av vad som i praktiken
avses med det som står i propositionen om att det
offentliga aktivt skall stimulera marknaden.
Däremot har vi, vilket också anges i reservation nr
17, föreslagit att marknadsutvecklingen för program-
varuföretagen borde vara föremål för utredning så att
man kan föregripa en situation då denna sektor kan bli
föremål för granskning av Konkurrensverket.
Vidare är det i detta sammanhang värt att notera
att ingen CAD/CAM-leverantör i Sverige är ett
svenskt företag. Vad det innebär för branschen på
sikt, och då framför allt den nationella situationen för
branschen, vågar vi i dag inte spekulera i. Det är nå-
got som vi skulle vilja ha utrett.
Inför en IT-introduktion på nya områden är det
däremot viktigt att tydligt definiera vad som å ena
sidan är en funktion eller tjänst som medborgarna
skall garanteras tillgång till av staten och vad som å
andra sidan är en service som medborgarna i egen-
skap av konsumenter själva bör stå för. Allt oftare ser
vi prov på cirkustricket att socialisera kostnaderna och
privatisera vinsterna. Det gäller inte minst väginfor-
matiken, som riksdagen får återkomma till vid senare
tillfälle.
Över lag bör man vara ytterst restriktiv med att fi-
nansiera introduktionen av IT inom vissa sektorer.
Den gemensamma nyttan måste vara så generell som
möjligt för att det skall vara möjligt. Ett exempel på
sådan nytta är miljövinsterna, som inget särintresse
kan tillskansa sig utan som kommer alla människor
till godo på kort eller lång sikt. Det finns alla skäl att
tro att informationsteknikens utbredning kan leda till
betydelsefulla insatser för miljön. Självklart skall man
dock ha en strikt lagstiftning om hanteringen av t.ex.
uttjänta hårdvarukomponenter och en noggrann be-
vakning av själva produktionen.
Vi har noterat att regeringen i sin proposition inte
anger att miljö skall vara ett av delmålen för den
internationella IT-strategin. Självklart skall miljö och
långsiktigt ekologiskt hållbart tänkande genomsyra
IT-användningen, men för att öka trovärdigheten bör
man även ange miljö som ett delmål i sig.
Det här är alltså den andra aspekten av vår IT-
politik.
En tredje aspekt som är mycket viktig är flykten,
om man nu vill kalla det så, från storebrorssamhället.
Justitieutskottet och konstitutionsutskottet har vid ett
antal tillfällen behandlat frågan om det polisiära sam-
arbetet inom den europeiska unionen, Europol, som
också är en konvention. Man har även behandlat and-
ra frågor som anknyter till integritets- och rättssäker-
hetsfrågorna. Vi har noterat att regeringen anser att
rättsordningen bör vara en prioriterad uppgift. Detta
välkomnar vi självklart, men vi noterar ändå att var-
ken trafikutskottets eller justitieutskottets majoritet
verkar visa någon som helst förståelse för de farhågor
och ambitioner Miljöpartiet de gröna ger uttryck för i
reservationerna 4 och 5.
Jag vill citera en PM om Europolkonventionen
som Justitiedepartementet skickat till konstitutionsut-
skottet den 20 maj i år: "Konventionen tillåter också
att det i analysregistren får införas personuppgifter av
mycket känslig karaktär, t.ex. politisk åskådning, ras
eller etniskt ursprung." Dessa rader borde rimligtvis
föranleda en stark reaktion från fler än miljöpartister.
Vi finner regeringens och oppositionens motvilja mot
att starkt markera i denna fråga mycket anmärknings-
värd, för att inte säga stötande.
Vidare fördes det i går i kammaren en interpella-
tionsdebatt om säpos verksamhet som jag i dag skulle
vilja knyta an till. I och med tillgång till digitaliserat
spaningsmaterial och digitaliserade spaningsmetoder
kan säpo utöka - eller har t.o.m. möjligtvis utökat -
sin bevakningsverksamhet i mycket stor utsträckning,
kanske mycket större än vad vi egentligen skulle vilja.
Säpos verksamhet ligger visserligen inte inom trafi-
kutskottets område, och jag förväntar mig av den
orsaken inte heller att kommunikationsministern skall
kunna kommentera detta närmare, men eftersom det
finns flera frågetecken i detta sammanhang borde det
vara rimligt att uppmärksamma ovissheten om t.ex.
behov av ny lagstiftning för att undvika onödig och
överdriven kontroll av medborgarna.
Vi tycker det är särskilt anmärkningsvärt att Mo-
deraterna och Folkpartiet har varit så tysta. De har ju
vid flera tillfällen påpekat att deras politiska grund är
individens frihet. Det kan möjligtvis vara deras EU-
yra som gjort dem något förblindande när det gäller
kritiskt tänkande i även detta sammanhang, där just ett
försvar av individens frihet är så pass viktigt.
Vi har tagit del av såväl regeringens som trafikut-
skottets ställningstaganden om integritets- och rätts-
säkerhetsfrågor. Vi förmodar att debatten om det här
kommer att fortsätta. Förhoppningsvis kan det också i
framtiden finnas en öppning för någorlunda samsyn i
dessa frågor och om hur den politiska hanteringen bör
ske - innan konventionen är färdig och skall ratifice-
ras på riksdagens bord.
En fjärde mycket viktig del av Miljöpartiet de
grönas IT-politik är rättviseaspekterna. Regeringen är
tydlig i sin ambition att ingen skall stängas ute från
samhället på grund av bristande tillgång, okunskap
eller kön. Vi finner självklart detta positivt. Anled-
ningen till att vi reserverat oss är att vi inför regering-
ens ambition om att införa datorundervisning på sko-
lans alla nivåer inom en treårsperiod särskilt vill mar-
kera problemet med de stora skillnaderna i använd-
ning av datorer i elevernas hemmiljö. Föräldrarnas
yrkeskategori och familjesituationen är av yttersta
vikt för vilken tillgång eleverna har. Därför vill vi att
detta problem får mer särskild uppmärksamhet. Inför
regeringens nyss nämnda ambition kommer klyftorna
i kunskap och tillgång att göras mycket tydliga.
Nu är min taletid slut, så jag hinner tyvärr inte sä-
ga allt jag ville säga. Men jag vill yrka bifall till re-
servationerna 2, 5 och 21 och även särskilt poängtera
den uppgörelse som Socialdemokraterna och Miljö-
partiet träffade våren 1995 och som nu riskerar att
försvinna. Det gäller digitalisering av public service-
företagen inom radio och TV.