Herr talman! Den naturliga slutsatsen är att då skulle Vänsterpartiet, om ni har denna grundläggande hållning, se till att Sverige också deltog i samarbetet fullt ut. Då skulle man ha betydligt bättre insyn, demokratisk förankring etcetera. Men ni är ju inte för euromedlemskap. Ni är ju emot det.
Hade vi varit med som euroland hade vi haft samma position i de här diskussionerna som pågår på annat håll som till exempel Finland har. De har haft en bra utveckling, både ekonomiskt och politiskt. De är fortfarande en demokrati, trots det Vänsterpartiet sade 1994/95, att demokratin skulle avskaffas och makten skulle flytta till Frankfurt. Det har den inte gjort. Det har gått bra i Finland.
Ni kan inte - det ligger i flera andra budskap mot euromedlemskap - både säga: Vi är utestängda, vi får inte vara med, vi får inte tillräckliga beslutsunderlag, vi vet inte vad som pågår, det är odemokratiskt, dålig beredning och sedan säga att vi ska fortsätta vara utanför euromedlemskapet. Är man med är man med, är man utanför är man utanför. Då är det tyvärr detta som är priset. Det är det klassiska svenska dilemmat som jag talade om tidigare med Thomas Östros.
Vi får som nation skärpa oss. Vill vi faktiskt vara med, och vara med på lika villkor som många av de länder som driver Europasamarbetet framåt, får vi gå med i de samarbetsformer och samarbeten som finns. I dag är det framför allt eurosamarbetet.