Fru talman! Först var det frågan om de fem Östroska punkterna. De punkter Östros tog upp i Svenska Dagbladet var fler än fem. Jag gick igenom dem. Det finns tydliga och klara alliansståndpunkter i alla de frågor som Thomas Östros tog upp. I huvudsak, precis som Björn von Sydow redan har konstaterat, sammanfaller de med Östros egna synpunkter - och statsministerns.
Jag förstår inte vad som menas med att statsministern hade kunnat vara här. Vad skulle han agera utifrån? Vad skulle beslutsunderlaget vara? Är det vad som står i Financial Times? Vi har inte blivit inbjudna till toppmötet. Det är verkligen ett stort problem. Naturligtvis är det fråga om A- och B-lag. Vi vill inte ha det. Det är ett klassiskt svenskt problem. Jag håller med om att det ställs verkligen på sin spets i dag - euroländerna går före. Men jag kan inte riktigt se vad statsministern i den här debatten skulle ha bidragit med. Han hade fått mer tid och det hade blivit en bättre debatt om han hade blivit inbjuden till en aktuell debatt eller en interpellationsdebatt. Det ena utesluter inte det andra.
Thomas Östros har inte definierat något program. Han har tagit upp ett antal frågor där det finns den klassiska svenska ståndpunkten beträffande att arbetsmarknadens parter bestämmer lönebildningen och att vi är för starka statsfinanser och så vidare. Jag gick igenom det i mitt anförande - jag vet inte om Björn von Sydow lyssnade på det - där jag definierade precis var Sverige står i de punkter som Thomas Östros tog upp.
Jag kan hålla med om att det här är något magert som beslutsunderlag, men jag kan inte riktigt se att vi i dag har så mycket mer att gå på än det som vi har fått via medierna. Jag skulle inte råda min statsminister att komma hit och debattera så viktiga frågor med ett så lösligt och tunt underlag.