Herr talman! Ja, vi har ju diskuterat den här frågan några gånger.
När Ulla Andersson höll sitt anförande nämnde hon väldigt mycket nya utgifter och satsningar inte bara på välfärden utan på mycket annat. Vilket var det enda företag Ulla Andersson nämnde? Det var Attendo. Företagsamhet, inkomster, arbete och investeringar som ska löna sig finns liksom inte, utan pengarna kommer som manna från himlen. De faller ned för Ulla Andersson att på den stora politiska basaren dela ut till alla de välgörande ändamål Ulla Andersson kan tänka sig.
Om vi tar det här lite allvarligt är det så att vi har haft problem med riskkapitalister i skolan - de som jublande kastar sig ur sängen. Jag undrar vem Ulla Andersson egentligen är gift med; är det en riskkapitalist eftersom hon har denna inblick i hur de gör på morgnarna? Men frågan är, Ulla Andersson, hur detta ska regleras. Alliansen och Socialdemokraterna har ju gjort en överenskommelse, som säkert kommer att behöva vidareutvecklas och förfinas. Den ska dels försöka hantera frågan hur man ska upphandla offentliga tjänster som skoltjänster - vi i Folkpartiet vill utsträcka detta till vård och omsorg - dels hur man ska ha den fortsatta kvalitetskontrollen.
Det är nämligen kvaliteten som är det centrala i sammanhanget. Vi ska upprätthålla en hög kvalitet, och där behövs det mer arbete. Där får man vara ödmjuk när det gäller hur man ska säkra detta i fortsättningen, och det är jag också. Men vi kan inte kasta ut barnet med badvattnet och säga att alla de hundratusentals barn som går i privata skolor - i friskolor - bara ska köras ut på backen. Det går inte.