Fru talman! Nu är vi inne på socialförsäkringsut-
skottets betänkande nr 1 utgiftsområde 11 Ekonomisk
trygghet vid ålderdom. På det här området finns an-
slagen till ålderspensioner, efterlevandepensioner,
BTP och delpensioner.
Vi kan konstatera att det efter budgetuppgörelsen
blir ett par förbättringar när det gäller bostadstillägget
för pensionärer, BTP.
För det första höjs ersättningsnivån för BTP från
90 % till 91 % av bostadskostnaden upp till 4 500 kr.
För det andra höjs åldersgränsen för när hemma-
varande barn ska anses som självförsörjande från 18
till 20 år.
Jag tänker i första hand uppehålla mig vid BTP-
anslaget. Här har Vänsterpartiet två reservationer,
dels en om kvinnors beroende av bostadstillägg, dels
en om framtida ersättningsnivå inom bostadstillägget.
När det gäller kvinnors beroende av BTP hänvisas
det till att detta följs fortlöpande inom ramen för
jämställdhetspolitiken. Regeringens mål med jäm-
ställdhetspolitiken, dvs. att kvinnor och män ska ha
samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom
livets alla områden, har vi vänsterpartister självfallet
också skrivit under. Det är samma politik som vi står
för. Det gjorde vi även före förhandlingarna.
I den här frågan hänvisar utskottet kvinnors stora
beroende av BTP till utgiftsområde 14:5 Jämställd-
hetspolitik, och det väcker en del frågor. Vad jag kan
se handlar det här området i första hand om kvinnor
och män i yrkesverksam ålder, även om det allmänt
uttrycks att de ekonomiska resursernas fördelning
mellan kvinnor och män fortlöpande följs. Jag är rädd
för att frågan om den höga andel BTP-beroende bland
kvinnor försvinner i den stora mängden frågor som
måste belysas utifrån ett jämställdhetsperspektiv.
Här anser jag och Vänsterpartiet att en separat ut-
redning bör ske angående kvinnors stora beroende av
BTP, men jag lyfter inte den reservationen utan vän-
tar till nästa som handlar om framtida mål när det
gäller ersättningsnivån inom BTP. Skälet till att jag
inte lyfter den förra är mera att begränsa voteringarna
och mindre att just denna reservation om BTP-
beroendet, reservation 32, inte finns med i betänkan-
dets innehållsförteckning.
Fru talman! Jag passar redan nu på att yrka bifall
till vår reservation 33 om framtida ersättningsnivå
inom bostadstillägget. Den handlar ytterst om att
många låginkomstpensionärer har ett dyrt boende.
Det finns i praktiken inga alternativ för de här pen-
sionärerna. De är helt enkelt hänvisade till höga bo-
endekostnader. Med en på sikt högre ersättningsnivå
blir träffsäkerheten än bättre, som vi ser det, framför
allt för många kvinnor.
Detta är dock ett mycket blygsamt krav från vår
sida. Vi säger att det är ett framtida inriktningsmål.
Vi anger inte någon framtida genomförandetidpunkt,
även om målet på 95 % var ett av våra förhandlings-
krav, vilket kan noteras till protokollet. I den här
frågan är vi så blygsamma att vi inte ens säger när
statsfinanserna så tillåter, som det annars heter när det
gäller taken i sjukförsäkringen och a-kassan. Vi vill
bara ange färdriktningen, men icke. Utskottet anser
inte att riksdagen nu ska uttala sig om det framtida
målet när det gäller ersättningsnivån inom BTP. För
vår del är det bara att beklaga, men vi kommer igen.
Om vi ser på de övriga anslagsområdena har vi ett
särskilt yttrande under anslaget ålderspensioner. Det
handlar om pension till gift pensionär under punkt 22.
Här vill vi markera att inriktningen bör vara att pen-
sion ska utgå med lika stort belopp oavsett civilstånd
för att jämställa pensionärer med alla övriga i sam-
hället. Varför åtminstone inte uttala att detta bör ge-
nomföras när finanserna så tillåter? Vad säger ni i
Genomförandegruppen? Jag låter bollen gå vidare.
När det gäller de olika borgerliga förslagen på det
här utgiftsområdet tror jag att jag avvaktar till repli-
komgången.
Nu tänker jag gå över och prata allmänt om pen-
sionerna. Jag var tidigare inne på de jämlika villkor
som utskottet hänvisar till när vi i Vänsterpartiet vill
ha en särskild utredning om kvinnors höga beroende
av BTP. Hur är det då med det nya ålderspensions-
systemet? Finns det jämlika kvalifikationsmöjligheter
för män och kvinnor där? Låt oss se hur det är med
detta.
I inledningen till avsnittet om utgiftsområde 11 i
betänkandet står det att det nya ålderspensionssys-
temet bärs upp av livsinkomstprincipen. I den infor-
mation som annars rent allmänt ges om ålderspen-
sionssystemet framhålls att det ger goda möjligheter
för enskilda att påverka storleken på pensionen ge-
nom ökade förvärvsinkomster. Har då män och kvin-
nor samma möjligheter att öka förvärvsinkomsten
under intjänandetiden? Såvitt vi kan förstå visar alla
tillgängliga fakta på att så inte är fallet.
Vänsterpartiet menar att det nya pensionssystem-
ets konstruktion i relation till hur arbetstiden och det
sociala livet i övrigt ser ut är orättvist mellan män och
kvinnor sedda som grupper. Det nya pensionssystem-
et bygger på en inkomstmaximering för dem som vill
ha en någorlunda hygglig pension i framtiden. Pro-
blemet är att inte alla har samma möjlighet att påver-
ka sina inkomster. Som grupp sett tvingas kvinnor i
större utsträckning att ofrivilligt arbeta deltid. Hur det
då blir med deras inkomstmaximering är lätt att räkna
ut. Deras framtida pensioner blir lägre.
Detta gäller även om kvinnor och män skulle ha
samma möjligheter och beträffande möjligheterna att
få heltidsarbeten. Då är det helt plötsligt lönen som
spökar. Lönediskrimineringen är utbredd, och även
det bidrar till att intjänandemöjligheterna i stort ser
olika ut mellan kvinnor och män.
Låt mig gå tillbaka till något som har tydligare
anknytning till utgiftsområde 11, nämligen det grund-
skydd i det nya pensionssystemet som framgent
kommer att utgöras av garantipensionen. Såvitt vi
förstår kommer det under lång tid att vara så att en
stor del av befolkningen åtminstone i någon utsträck-
ning blir beroende av garantipensionen. Denna pen-
sion finansieras via statsbudgeten.
Men om vi framgent skulle få ett negativt sam-
hällsekonomiskt utvecklingsförlopp blir följden att
behovet av garantipension kommer att öka. Vilka
konsekvenser detta skulle få för statsbudgeten vill
regeringen inte i något sammanhang redovisa. Varför
denna ovilja?
När det gäller betänkandet SfU:7 Senareläggning
av premiepensionens efterlevandeskydd före pen-
sionstiden har vi för dagen inga kommentarer. Möj-
ligtvis skulle vi kunna säga: Vad var det vi sade?
Till slut, fru talman: Jag står givetvis bakom
Vänsterpartiets två reservationer på det här utgiftsom-
rådet, men för att få en rimlig hantering av votering-
arna yrkar jag bifall endast till reservation nr 33.