Fru talman! Det är en fråga som Bo Könberg har
ställt till mig varje gång som vi har haft denna debatt,
nämligen om det finns någon grupp i samhället som
har drabbats hårdare. Frågan är hur Bo Könberg räk-
nar, om han räknar i reella kronor eller om han räknar
i förhållande till den ekonomi som man har och vilka
konsekvenserna är. En hundralapp för Bo Könberg
kanske inte är så mycket, men en hundralapp för en
ensamstående mamma kanske är helt avgörande. Och
i det avseendet har faktiskt deltidsarbetande kvinnor
och ensamstående mammor säkert drabbats hårdare.
Och det visar också forskningen, bl.a. det välfärds-
bokslut för 90-talet som Bo Könberg hänvisade till.
Jag tycker att det är svar på frågan.
Jag vill naturligtvis i min politik värna om de
människor som har det svårast i samhället och har de
lägsta inkomsterna. Och så var det också när vi inför-
de änkepensionen. Vi gjorde undantag som värnade
de kvinnor som hade låga inkomster eller låga pen-
sioner så att de inte skulle drabbas. Vi undantog
kvinnor. Vi undantog naturligtvis dem som är över 65
år, eftersom de fick folkpension från ålderspensionen.
Vi gjorde alltså redan då undantag för att beakta att
inte just dessa kvinnor skulle drabbas av den föränd-
ring som man gjorde i lagen.