Fru talman! Jag skulle vilja börja med änkepen-
sionen. Det här har ju, som jag också har sagt till
Margareta Cederfelt, varit en nödvändighet. Det tror
jag nog också att de flesta trots allt inser att det har
varit. Alla i det här samhället har fått bidra till denna
sanering.
När det gäller änkepensionen har det skett förbätt-
ringar efter hand genom olika steg som jag också har
berättat om. Vi kommer, som jag säger, också med en
proposition i januari. Då får vi se vilka förbättringar
som ligger där. Det finns väl mycket som vi skulle
vilja använda pengar till generellt sett i samhället;
välfärden och allting annat. Men det handlar natur-
ligtvis om att använda pengarna och medlen på så sätt
att vi inte kommer tillbaka till den ekonomiska situa-
tion som rådde vid maktskiftet under 90-talet.
Sedan var det detta med tiden och hur Bo Kön-
berg har räknat ut när det skulle vara återställt med
Vänsterpartiets takt. Ja, Bo Könberg, jag har inte ens
reflekterat över tanken att jag skulle sätta mig ned
och räkna på de sakerna. Men jag är imponerad av att
Bo Könberg ägnat tid åt att räkna på det. Jag kan
varken bekräfta eller dementera att han har gjort rätt.
Jag tyckte nog att det fanns viktigare uppgifter än att
räkna på den saken.