Herr talman! Jag har tänkt att tala lite grann om
någonting som alla svenska medborgare och också
företag starkt kopplas ihop med: de svenska skatterna.
Det är kanske ingen överraskning att jag talar om det
just här och nu. Faktum är att det svenska skattesys-
temet och det svenska skattetrycket kräver en hela
tiden pågående och levande debatt. De behöver näm-
ligen förändras.
Det samlade skattetrycket är ett bra mått på balan-
sen mellan politikens och individens makt. Ju högre
skattetryck desto mindre blir utrymmet för varje per-
son att ta ansvar för sig själv och sin familj. Det bety-
der också att alternativen är färre än vad de annars
skulle ha varit. Ett högt skattetryck stöper därmed
människor i samma form. Det gör att mångfalden
minskar. Den förlorade mångfalden är min första
kritiska punkt när det gäller det svenska skattesys-
temet.
Den andra kritiken gäller bidragsberoendet. I ett
samhället där ensamstående personer kanske får mer
än en tredjedel av sitt ekonomiska månadsnetto från
olika typer av bidrag blir den privata beslutssfären
alldeles för liten. Det gäller i synnerhet om den per-
sonen samtidigt får betala mer i olika skatter än vad
hon får i bidrag. Problemet handlar inte bara om
pengar. Det handlar också om värdighet. Man berövar
en person den värdighet som självständighet och
möjlighet att försörja sig själv innebär.
Den tredje kritiken gäller uppätna löneökningar
och svartsektorn. En löneökning leder inte till att man
får mer i plånboken i proportionerlig grad när skatte-
trycket är så högt som det är i Sverige. Det leder
också till att svartarbetet tilltar. Senast häromdagen,
jag tror det var i går, hade Riksskatteverket en ge-
nomgång av vad det hade gjort för observationer i en
bransch. Men det finns flera branscher där svartsek-
torn är väldigt utbredd. Det är allvarligt för tilltron
både till skattesystemet och till rättssystemet över
huvud taget.
Min fjärde punkt handlar om buffertbrist. Möjlig-
heten att kunna spara i privat sparande är central för
att man ska kunna bygga upp en buffert i den egna
familjen för att klara av en oförutsedd utgift. Man ska
inte vara hänvisad till att vända sig till det allmänna
när de oförutsedda behoven uppstår.
Den femte punkten handlar om att höga skatter
ger både lägre köpkraft och högre priser. Alla skatter
förs till slut över på de priser som konsumenterna har
att betala även om det kanske formellt sett är någon
annan som betalar in skatten i ett tidigare led. Ener-
giskatter är ett exempel på detta. Till slut blir det
kunden som får betala.
Den sjätte och sista punkten handlar om tillväxt-
perspektivet och den internationella konkurrensen.
Det höga skatteuttaget motverkar tillväxt och miss-
gynnar Sverige i dess relation till andra länder. Sveri-
ges konkurrenskraft reduceras. Det gäller i synnerhet
när vi har en situation där många av våra jämförbara
konkurrentländer reducerar sina skatter kraftigt.
Vad är då de moderata värderingarna i detta, när
jag väl har nämnt de sex kritiska punkterna? Jag tror
att det är ganska enkelt. Det ska löna sig att arbeta, att
skaffa sig en utbildning och ha erfarenhet, att spara
och naturligtvis att ta risker i egna och andras företa-
gande. Ställer man upp på de värderingarna har man
samtidigt sagt att det måste innebära konsekvenser
för skattesystemet. Då måste makten i större utsträck-
ning flyttas över till enskilda och till företag.
Vi har här i riksdagen nu i höst lagt fram våra
skatteförslag. De har fem utgångspunkter. Det hand-
lar om principer och moral, den sociala dimensionen,
den totala skattebördan, en neutral beskattning och att
främja entreprenörskap, tillväxt och välstånd. Jag ska
be att få återkomma till det lite grann.
Principer och moral utgår från att varje individ har
en självklar rätt att förfoga över merparten av sina
inkomster utan att det ska behöva ifrågasättas. Sänkta
skatter flyttar makt från politiken till individen, och
människors beroendeställning till politiken minskar.
Den social dimensionen handlar om att höga
skatter innebär otrygghet med små marginaler. Det är
därför som det ur social synpunkt är viktigt att med-
borgarna får behålla en större andel själva.
Om man ska förändra skattesystemet gäller det
också att se till den totala skattebördan. Det räcker
inte att plocka ut en enskild skatt och hoppas på att
problemen ska lösa sig. Man måste se till helheten av
olika skatter. Det är också därför vi har lagt fram
förslag på många olika punkter.
Neutraliteten handlar om att man inte ska styra
människors beteenden genom politiska beslut. Det
bör vara utgångspunkten. Det kan finnas några en-
skilda fall exempelvis med miljöstyrande skatter. Jag
kan tänkta mig att man kan ha sådana. Men i övrigt
bör det vara människorna själva som bestämmer hur
de vill använda sina inkomster, och man bör inte göra
beteendet beroende av skatterna.
Den femte utgångspunkten handlar om entrepre-
nörskap och tillväxt. Det gäller människors möjlig-
heter att skapa och att förverkliga de idéer som de
har. Villkoren för individen är viktiga också för före-
tagen.
Jag ska säga något om de förslag som vi har lagt
fram. Det handlar om att göra en större del av männi-
skors inkomst skattefri. Det ska ske genom ökat
grundavdrag, ett förvärvsavdrag och en successivt
reducerad statlig inkomstskatt.
Det av våra förslag som jag ändå tror kommer att
ha störst verkningar för många människor och fram-
för allt för barnfamiljer gäller det extra grundavdraget
för barn. Det ger barnfamiljerna en reell möjlighet att
skapa sig en valfrihet i vardagen.
Därtill kommer förslagen om sänkt fastighetsskatt
och successivt slopad förmögenhetsskatt.
Detta gör sammantaget att med vår politik kom-
mer enskilda människor att få en betydligt större
valfrihet och en betydligt större förmåga att besluta
över sin egen vardag än vad de har i dag.