Herr talman! Under några dagar i början av augu-
sti i höstas gjorde jag en cykelresa från min hemstad
Helsingborg till riksdagen och Stockholm. Avsikten
var varken turism eller motion utan en demonstration
mot fastighetsskatten, eller den galna bo-skatten, som
jag då kallade det för.
I dag kommer jag i debatten att använda några
små intryck från cykelresan som exempel. Det är
synpunkter från människor som har framfört sina
egna upplevelser av den rådande fastighetsbeskatt-
ningen. Det har de gjort på torgmöten och under små
kaffepauser som jag unnade mig.
Regeringen har höjt bostädernas taxeringsvärde
genom generella påslag. Många människor har reage-
rat oerhört negativt på den generella höjningen. Den
är definitivt på tok för hög. Människor har drabbats
hårt. De har upplevt att det är en generalisering av en
investering som de har gjort för sitt boende.
Detta har drabbat tillväxtregionerna hårdast. Vi
ska inte glömma bort att det är där som inte minst
barnfamiljerna har bosatt sig. På det sättet har alltså
barnfamiljerna drabbats hårdare av det här generella
påslaget än andra kanske har gjort. Från kristdemo-
kratisk synpunkt tycker jag att det är skrämmande om
man skattas bort från tid tillsammans med sina barn.
Det får till följd att man kanske prioriterar att arbeta
mer i stället, och får ännu mindre tid för barnen. Det
är tid som vi kristdemokrater tycker att våra barn ska
få, och inte leksaker, som någon rapport gav vid han-
den här i början av hösten.
Vår finansminister har alltså gjort ett påtagligt fel
när han för fram en generell höjning av taxeringsvär-
dena. Han t.o.m. erkänner det när han innan lagen har
trätt i kraft sänker procentsatsen från 1,2 till 1,0 %.
Dessutom inför han en begränsningsregel. Jag kan
inte kritisera detta på annat sätt än att bara konstatera
att regeringen på det här viset erkänner att det måste
vara fel med en fastighetsbeskattning av det här gene-
rella slaget.
Dessutom har vi en förmögenhetsskatt som slår
oerhört snett nu på grund av den höjda fastighets-
skatten. Det är förvånande att man även på detta om-
råde så sent har vaknat upp men samtidigt inte kan
göra oss skattebetalare till viljes genom att låta för-
mögenhetsskatten inträda redan nästa år. Man döljer i
stället beskattningen genom ett års senareläggning.
Det måste bli slut på den galna bo-skatten! Vi
måste få uppleva ett förtroende från skattedelen i vårt
samhälle, där vi människor har förtroendet att kunna
göra investeringar och besparingar utan att vi seder-
mera drabbas på ett felaktigt sätt. Kristdemokraterna
anser att den statliga fastighetsskatten på sikt måste
tas bort. Vi måste också plana ut och ta bort den för-
mögenhetsbeskattning som föregående talare, Carl
Fredrik Graf, nämnde. Där, liksom på flera områden,
har vi gemensam uppfattning med Moderaterna. Vi
önskar att förmögenhetsskatten ska försvinna på sikt.
Dessutom tycker vi kristdemokrater att det vore
rättfärdigt med en frysning av taxeringsvärdena på
2000 års nivå för våra beskattade fastigheter.
Jag vill även kort men allvarligt lyfta fram någon-
ting som inträffar och slår väldigt hårt vid arvsskif-
testillfällen. På grund av den höjda beskattningen av
våra fastigheter slår ett arvsskifte oerhört negativt för
dem som är drabbade, dvs. förmånstagarna. Många
människor som ärver en fastighet kanske inte har
några kontanter. Det får till följd att man måste avstå
från ett arvsmottagande eller att man helt enkelt
måste ta lån för att kunna behålla det hus som kanske
har funnits i familjen.
Det är märkligt att vi inte kan tänka nytt på de här
områdena. Vi har accepterat en upphöjning av fribe-
lopp på förmögenhetsskatten, men just när det gäller
arvsbeskattningen så ska den envist ligga kvar på
samma beloppsnivå som den har varit på tidigare. På
detta område måste vi tillsammans i riksdagen få en
förändring - det kommer vi kristdemokrater att arbeta
för.
Herr talman! Jag skulle vilja ta några exempel
från människor som jag mötte under min cykeltur.
Låt mig nämna Jan-Erik och Mildred som nere i
Skåne köper en fastighet för 300 000 kr. De har ett
taxeringsvärde på fastigheten på 500 000! Jag frågar
mig var regeringen hittar ett argument för att man ska
behålla ett taxeringsvärde på 75 % av köpeskillingen
när det realt sett för den här familjen är 166 %.
Ett annat exempel kommer från Båstad. Där kom
det en man som trotsat både regn och blåst och åkt in
till Båstad från Torekov. Han sade: Nu säljer jag mitt
hus på grund av att jag inte klarar av fastighetsbe-
skattningen här nere i Torekov.
Jag har ett annat exempel från Motala och Vad-
stena. Där fick jag samma hälsning. En man sade: Jag
klarar inte av arvsbeskattningen. Min hustru dog för
ett tag sedan, och jag måste sälja vår gemensamma
fastighet på grund av att fastighetsbeskattningen och
förmögenhetsbeskattningen är alltför tung och hög för
mitt vidkommande.
Dessa upplevelser bara förstärktes när jag närma-
de mig Södertälje och Stockholm, där folk med emfas
uttryckte sin fasa över det höga skatteläge som vi har
på våra fastigheter.
Jag vädjar om att vi ska få en förändring till stånd
på de här områdena. Det skulle vara intressant att
höra vad regeringen har för avsikt att göra konkret för
att fortsätta en sänkning av fastighetsbeskattningen så
snart det bara är möjligt.
Jag vill fråga regeringsmajoriteten om man har för
avsikt att rättfärdiga eller behålla fastighetsbeskatt-
ningen eller om man har för avsikt att sänka den.
Jag vill fråga om det anses vara en rimlig nivå på
beskattningen eller om man kan tänka sig en föränd-
ring. Drabbar beskattningen rätt målgrupp eller inte?
Det skulle vara intressant att få svar på det.