Fru talman! Jag lovar att jag inte ska utnyttja alla
mina tilldelade åtta minuter eftersom jag också står
bakom majoritetsskrivningen i betänkandet som vi
står inför uppgiften att behandla. Det är motioner om
museer och utställningar som är den gemensamma
nämnaren.
Eftersom jag ändå står i talarstolen ger det mig
tillfälle att utveckla några tankar även på de punkter
där vår uppfattning sammanfaller med majoritetens.
Det gäller då i första hand tillkännagivandet under
hemställanspunkten 1, som bygger på motioner från
Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Idémässigt
stämmer den punkten väl med de tankar som vi har
fört fram i motioner vid tidigare tillfällen. Det handlar
alltså om myndighetsstrukturen på museiområdet och
museernas ekonomiska situation.
Vi tycker att regeringen alltför länge har hänvisat
till pågående översyn. Det är därför inte förvånande
att utskottet nu anser det angeläget att denna översyn
snarast ska slutföras. Det är först när det finns ett
genomarbetat förslag till struktur som det går att
också få en uppfattning om hur den ekonomiska situ-
ationen ska hanteras. De samordningsvinster som kan
åstadkommas i nya strukturer kan utnyttjas för att ge
museerna en efterlängtad möjlighet till en långsiktig
och säkrare planering. Det är min förhoppning att den
utlovad översynen också kommer att skapa klarhet i
sambanden mellan de statliga museerna och de regio-
nala och lokala museer som på olika sätt spelar en roll
i det nationella kollektiva minnet.
Det verkar att döma av den föredragning vi i kul-
turutskottet fick i förmiddags från generaldirektören i
Statens kulturråd Göran Lannegren som att man där
arbetar med att först få en överblick över hela ABM-
området, dvs. både arkiv, bibliotek och museer.
Skulle den översynen dessutom leda fram till en ny
museidefinition, i stil med den som Museiutredningen
på sin tid lanserade, skulle det kunna innebära ett lyft
för hela museisektorn.
Jag noterar, fru talman, att utskottet också i år
kunnat enas om ett antal principiella ställningstagan-
den i museifrågorna. Frågan är bara hur länge sam-
manhållningen består. När strukturöversynen väl
föreligger finns det säkert många som vill täcka till de
luckor som då kommer att visa sig med stor tydlighet.
Det är viktigt att det då finns en beredskap att prova
nya och mindre traditionsbelastade lösningar. Eldsjä-
lar och engagerade huvudmän måste då kunna få
besked om på vilka villkor de kan räkna med stöd och
hjälp. Många av de enskilda motionerna i betänkandet
skulle då inte komma att väckas eftersom det skulle
gå att få besked av någon instans inom museiorgani-
sationen.
Fru talman! Även vi som moderat grupp med an-
ledning av de principiella ställningstagandena som
redovisas i betänkandet inte ställer oss bakom reser-
vationen om Röhsska museet, vill jag ändå peka på
hur otillfredsställande behandling museet har fått. Det
är förvånande att samtidigt som man från regeringens
sida arbetar med begreppet nationella treåriga upp-
drag i olika kultursammanhang ger Röhsska museet
ett nätverksansvar endast åtföljt av ett mindre an-
slagsbelopp och utan precisering av uppdraget. När
Form- och designutredningen snart avger sitt slutbe-
tänkande borde det vara en hederssak att man då
pekar på de insatser på det nationella planet som
gjorts av Röhsska museet och kommer med ett för-
slag till rollfördelning inom design- och konsthant-
verksområdet som utnyttjar Röhsska museets ojäm-
förliga kompetens.
Fru talman! Jag har inga egna yrkanden, men jag
vill än en gång påpeka att vi moderater helhjärtat står
bakom utskottets hemställan i punkt nr 1.