Fru talman! Jag måste börja med att undanröja en
del grova missförstånd som Gun Hellsvik - mot bättre
vetande, hoppas jag - har drabbats av.
Hur kan man säga att jag har påstått att polisen
inte behöver mera resurser? Regeringen slår ju fast i
budgetpropositionen att polisen är i behov av ökade
resurser. Det är skälet till att polisen för nästa år får
430 miljoner kronor mera.
En sak som jag tycker är allvarligare, för det är
svårare att kontrollera för dem som inte är insatta, är
det som Gun Hellsvik påstår om internationella jäm-
förelser när det gäller antalet poliser och anmälda
brott.
Den internationella utredning som gjorts är det
första riktiga ambitiösa försöket att göra jämförelser
mellan hur många poliser olika länder har. Jag antar
att det är den utredningen som Gun Hellsvik hänvisar
till. Forskargruppens konklusion är att det icke går att
göra en tillförlitlig statistik och jämförelse. Skälet till
det är att begreppet polis definieras så olika i olika
länder.
Vi har en snäv definition av polis. I andra länder
ingår militära befogenheter och sådant som hör hem-
ma i Försvarsdepartementet under vad som kallas för
polis. Sådana som hos oss arbetar inom Kriminal-
vårdsstyrelsen, Tullverket och Kustbevakningen ingår
även under polis. Därför har det tillsatts en särskild
fortsatt utredning. Europarådet skall försöka hitta ett
sätt att göra jämförelser. Innan den utredningen är
klar finns det alltså inga seriösa jämförelser. Troligt-
vis ligger Sverige bra till; det finns anledning att
misstänka det.
När det gäller antalet anmälda brott är situationen
densamma och det tror jag att Gun Hellsvik egentli-
gen vet. Fortfarande är det så att det inte går att göra
jämförelser när det gäller anmälda brott. Det har att
göra med hur statistiken läggs upp. Jag kan peka på
några skillnader mellan Sverige och de flesta, för att
inte säga alla andra, länder. Antalet brott räknas på
olika sätt. Om någon använder sig av 100 checkar i
bedrägerisyfte är det 100 brott i Sverige, medan det är
1 brott i andra länder. I de flesta länder tillämpas
huvudbrottsprincipen. Om någon är anmäld för flera
brott registreras bara det grova brottet. Alla brott som
senare konstateras inte vara brott finns kvar i svensk
statistik, medan de inte finns med i andra länders
statistik. I många länder registreras över huvud taget
inte bagatellbrott som snatterier. T.o.m. ringa fall av
brott mot person registreras inte i statistiken. En av de
viktigaste sakerna är att det är en hög anmälningsbe-
nägenhet i Sverige på grund av att försäkringsbolagen
kräver det. Så är det icke i andra länder.
Bakgrunden till de här problemen är alltså att det
inte har funnits något internationellt samarbete på
området. Det gör det numera. Det finns en hög ambi-
tion inom EU att säkerställa att vi kan ha en jämförbar
statistik. Det är mycket värdefullt att kunna jämföra
sig med andra länder. BRÅ i Sverige har fått i upp-
drag att försöka hitta former för att möjliggöra en
jämförelse mellan olika länders statistik.
Det här tycker jag är viktiga saker. Gun Hellsvik
har en benägenhet att måla upp en svart bild av
brottsligheten i Sverige och använder sig då av jämfö-
relser som inte är sakligt riktiga. Jag tycker att vi i
Sverige, att svensk polis och svensk allmänhet, förtjä-
nar en sakligare och kunnigare diskussion och belys-
ning av våra problem. Dessa är tillräckligt stora ändå.
Vi behöver därför inte måla upp dem värre än de är.