Fru talman! Fru talman! - Polisen åker bara runt
med blåljus. Polisen är aldrig på rätt plats och gör
aldrig vad den skall. Det är några stycken som har
sagt detta under de senaste månaderna, tyvärr också
från högsta ledningen.
Många poliser, unga som äldre, säger alldeles för
ofta att de känner stor oro och misströstan och att de
saknar förtroende för sin rikspolischef. Tyvärr är
också den ansvariga ministerns förtroendekonto hos
många på minus.
Fru talman! Det spelar ingen roll hur mycket re-
surser vi ger polisen om motivationen saknas, om
tilltron till sin egen förmåga fått sig en allvarlig törn,
när hela verksamheten är i ordentlig gungning. Leken
"Hela havet stormar" har fått en allvarlig dimension
inom polisen.
Folkpartiet liberalernas inlägg i den här särskilda
debatten kommer inte att handla om hur man skall ge
polisen ytterligare resurser för att få en bättre verk-
samhet. Vad vi menar är att det är fråga om att se till
att de som har det ofta tunga ansvaret att bevaka vår
rättssäkerhet orkar göra det. Vi måste se till att man
inte bara får tillbaka självförtroendet och självkänslan
inom polisorganisationen på alla nivåer, från rikspo-
lisnivå till de enskilda poliserna ute på fältet och i
närpolisområdena, utan också se till att förstärka det.
Titta framåt, och inte bakåt! Vi måste glömma det
gamla, öka flexibiliteten och ge den enskilde polisen
mer ansvar. Ta nu en paus och sluta omorganisera ett
tag, så att polisen, personalen, får finna sig till rätta
och kan få arbetsro.
Vi måste också få en mänskligare syn på persona-
len. Den ställs ofta inför svåra och pressade situatio-
ner. Det gör att många inte bara mår illa utan också
far illa. Hur många det är vet vi inte, för det saknas
faktiskt en samlad redovisning över inte bara antalet
sjukskrivningsfall utan även dödsfall och dess orsa-
ker. Därför måste Rikspolisstyrelsen äntligen se till att
få ett samlat grepp om hur många som mår dåligt och
också aktivt medverka till att så många som möjligt
av de drabbade får komma tillbaka till aktivt arbete.
Vi i folkpartiet vill understryka att polisen också
måste få bättre kunskaper om brottslighetens utveck-
ling. Det behövs även ny lagstiftning. Det är länge
sedan man t.ex. såg över lagstiftningen om våld och
hot mot tjänsteman. Databrott, ekonomisk brottslighet
och miljöbrottslighet är också några områden där
polisen måste få betydligt bättre kunskaper än vad de
har i dag. Gamla kunskaper måste inte bara underhål-
las, utan de måste också kompletteras med nya. Att
polisen äntligen måste få fungerande, modern teknik,
tycker jag är pinsamt att behöva påpeka i varje debatt.
Det borde vara självklart att demokratins väktare kan
ta hjälp av modern och effektiv teknik. Självfallet
skall vi också se till att kontrollen fungerar så att man
kan stävja missbruk.
Polisen måste öppnas för modernt ledarskap - ett
ledarskap där kommunikationerna går i alla riktning-
ar, såväl uppåt som nedåt och horisontellt. Men vi
måste komma ihåg att det inte går att beordra fram
öppenhet, för den kommer ganska automatiskt och
påverkar också arbetsmiljön positivt om polisen,
precis som alla vi andra, får känna trygghet och för-
troende.
Den enskilde polisen måste få förtroende för sin
chef, och kommer att få det, om denne inte bara talar
om hur verksamhetsmålen är tänkta utan också varje
dag i handling visar tro på att de går att genomföra.
Trygg känner sig den polis som får känna eget ansvar
för att nå målen och som känner att de förändringar
som görs är nödvändiga och bra för polisens verk-
samhet. Trygg känner sig också den polis som vågar
komma med kritik utan rädsla för repressalier.
Därför menar vi i Folkpartiet liberalerna att det
viktigaste nu är att se till att trygghet och förtroende
åter genomsyrar polisen. Men det är också viktigt att
se till att polisen får göra det den skall göra, det som
är polisens speciella uppgifter, inte vad den vill göra.
Polisens roll är i huvudsak att hantera brott och
oordning. Därför gäller det att se till att polisen så
effektivt som möjligt klarar av den uppgiften. All den
kompetens som finns på olika nivåer måste vi ta till
vara. Vi måste se till att den utvecklas och definitivt
inte avvecklas. Därför vill jag passa på att säga föl-
jande: Det har nu åter kommit signaler om att den
nationella insatsstyrkans kompetens riskerar att för-
fuskas i det praktiska arbetet. Vi är många som har
trott att denna specialiststyrkas kompetens skulle
utvecklas inom säkerhetsenhetens ramar och dispone-
ras i hela landet. Vi måste se till att den används.
Till sist, fru talman: Låt våra poliser få tillbaka sin
arbetsro och sin arbetsglädje. Se till att de arbetar
med de uppgifter de skall arbeta med; det de är bäst
på, där de bäst behövs. Låt våra poliser få uppleva att
vi ställer realistiska krav. Då är vi i Folkpartiet libera-
lerna övertygade om att svensk polis åter kommer att
få känna sig som hela folkets polis.