Herr talman! Folkpartiets barn- och familjepolitik
innehåller en lång rad olika förslag för att förbättra
för familjerna och barnen.
För det första innehåller det förslag sedan länge
om en allmän förskola. Det är viktigt att delta i en
pedagogisk verksamhet redan från tidig ålder för att
öka möjligheterna för barnen till en individuell ut-
veckling. Det är också en extra möjlighet för skolan
senare att på tidigt stadium uppmärksamma barn med
särskilda behov. Det finns brister i förslagen. Det
handlar om sådana saker som mål och kvalitet - jag
ska återkomma till det i ett annat sammanhang.
För det andra har vi förslag om barnfamiljernas
ekonomi i avsikt att förbättra den. Det handlar om
skattesänkning för barnfamiljerna, en skattereduktion
lika för alla barn. Det handlar om avdrag för styrkta
barnomsorgskostnader, förslag som vi har gemensamt
med de andra borgerliga partierna. Det handlar om
förslag från vår sida om att växla bostadsbidrag mot
generellt stöd för att minska marginaleffekterna för
framför allt låginkomsttagare.
För det tredje handlar det mycket om valfriheten i
barnomsorgen. Vi har lagt fram förslag om en barn-
omsorgspeng vars syfte är att se till att föräldrarna
ska kunna välja var de vill ha sin barnomsorg. Vi har
förslag om etableringsfrihet som syftar till att öka
valfriheten för föräldrarna - också ett förslag som vi
har gemensamt med de andra borgerliga partierna. Vi
har det uppmärksammade förslaget om ett barnkonto
som syftar till att öka valfriheten för föräldrarna, att
se till att de har möjlighet att bestämma på vilket sätt
de bäst formar sin nutid och sin framtid för sig själva
och med tanke på barnen. Det barnkontoförslag som
lagts fram från de borgerliga partierna ingår i det
alternativ som vi har presenterat till det socialdemo-
kratiska vallöftet om maxtaxa som dök upp någon
gång mot slutet av valrörelsen förra gången.
Vi har sedan länge arbetat för att dagistaxorna ska
vara enhetliga och låga. Det är saker som kommuner-
na kan och bör bestämma. Vi har i decennier fått ta
debatter med socialdemokratiska kommunalpolitiker
som har redovisat alla möjliga skäl till förmån för så
progressiva avgifter som möjligt. Det är därför lite
extra spännande att lyssna på skolministern som talar
om att det nu äntligen ska hända någonting med mar-
ginaleffekterna på dagistaxorna som fram till en sen
vecka i augusti 1998 varit en central del i socialde-
mokratisk politik.
Vi har för det femte lagt fram förslag om att ändra
taken i föräldraförsäkringen för framför allt till en
början vad gäller pappa- och mammamånaderna för
att öka pappors möjlighet, kanske också vilja, att
ställa upp och ta sitt ansvar. Det handlar om förslag
som nu ligger i socialförsäkringsutskottet om att höja
taket till tio basbelopp och att också under pappa- och
mammamånaderna höja ersättningen från 80 till
90 %.
Herr talman! Det handlar om mycket annat för
barnfamiljerna för att få en bra tillvaro där man kan
förena ansvaret för barnen och deltagandet i yrkesli-
vet. Det handlar om att föräldrarna behöver få be-
stämma mycket mer om sin arbetstid. Vi måste, tror
jag, se till att ändra lagstiftning och praxis på arbets-
marknaden, som gör att föräldrar får större möjlighet
att välja på vilket sätt de vill arbeta.
Jag tror, som sagt, att det krävs lagstiftning på den
punkten. Men det krävs också att vi får lägre moms
på hushållsnära tjänster, som gör att de barnfamiljer
som så önskar har en reell möjlighet att bestämma hur
de vill fördela den tid som de använder till hushåll-
stjänster eller den tid som de använder till yrkesverk-
samhet.
Herr talman! Det var sex stora viktiga områden
som karakteriserar en liberal familjepolitik.