Fru talman! Som jag inledningsvis sade i mitt anförande är den tråkiga delen att vi när vi jobbar med infrastruktur jobbar med ekonomisk planering och fysisk planering som sträcker sig över väldigt många år. Därför gör man både sig själv och verksamheten en ren orättvisa om man jämför bara från det ena året till det andra.
Jag kan till Stina Bergström skicka tillbaka en fråga att fundera på medan jag svarar: Om det år 2006 var 3,8 miljarder till drift och underhåll beträffande järnvägen och beloppen för de kommande åren ligger på i snitt 5,2 och 5,3 miljarder, är då 5,2 och 5,3 miljarder mer än 3,8 miljarder? Ja, det är naturligtvis mer.
Sedan 2006 fram till 2010 har vi höjt anslaget för underhåll med 40 procent. Är 40 procent mer än noll? Det är klart att det är mer. Tar man och tittar på året mellan 2010 och 2011 är vi inne i att vi har sagt 64 miljarder från år 2010 till år 2021. Delat på tolv år blir detta 5,3 miljarder. Det kommer alltså att skifta någonstans mellan 5,2 och 5,3 miljarder per år.
Det man jämför med från 2010, som var också 2009, var de extra insatserna som var särskilt riktade av arbetsmarknadspolitiska skäl - man såg att det fanns möjlighet att komma i gång med fler jobb - på grund av den finansiella krisen som även vi i Sverige hade. Detta lades alltså på toppen, ovanpå. Jag tycker inte att det är en sifferlek. Jag tycker att det är ett sätt där regeringen faktiskt inte bara har tagit den ekonomiska krisen på fullt allvar utan också insett behovet av att höja anslaget för drift och underhåll.