Fru talman! Jag vill börja med att tacka finansmi-
nistern för det omfattande svaret på min interpella-
tion. Det var ambitiöst.
Bakgrunden till frågan är att vi kristdemokrater
under lång tid har arbetat med skatteväxlingsidén och
hårt pläderat för att få till stånd en parlamentarisk
utredning om hur man skulle kunna genomföra en
skatteväxling för miljön och jobben. Vi har i en sär-
skild rapport pekat på möjligheten att skatteväxla 20-
30 miljarder kronor. Den bedömingen görs utifrån
internationella studier. Det skulle innebära höjningar
av skatter på miljöfarliga utsläpp, energi och ändliga
naturresurser, samtidigt som man skulle kunna minska
arbetsgivaravgiften med 4-5 procentenheter.
Kds lyckades få med sig den tidigare fyrklöverre-
geringen på att tillsätta en utredning om skatteväxling.
Jag får väl närmast ställa frågan till de då ansvariga
statsråden varför man inte utsåg en utredning och fick
i gång arbetet. Men det är bra att finansministern nu
lovar att fullfölja arbetet och tillsätta en utredning. En
liten detalj ändå i sammanhanget: Jag blir litet orolig
när det gäller tiden. Det ges besked att det här kom-
mer att fördröjas. Vad blir tidsutdräkten? Ambitionen
var att arbetet skulle vara klart till årsskiftet 1995/96.
Det är inte bra om det drar ut på tiden. Vi måste få
fram ett underlag så att vi kan ta ett första steg när det
gäller skatteväxling.
För vår del menar vi att den här typen av ekolo-
gisk skattereform kräver en bred politisk enighet för
att det skall bli stabila spelregler för företag och andra
berörda. Det krävs, precis som finansministern sade,
också ett internationellt samarbete. Det är bra att
Göran Persson redan har tagit upp detta i
EU-sammanhang. Då skall han veta att han i EU kan
finna stöd hos den kristdemokratiska parlamentariker-
gruppen för den här synen på skatteväxling. Den finns
väl utvecklad i de gemensamma program som vi har i
det som heter EPP, den kristdemokratiska gruppen i
Europaparlamentet, för hur vi skall använda ekono-
miska styrmedel till miljöpolitikens gagn. Där kom-
mer också skatteväxling in.
Det finns givetvis invändningar mot en sådan här
reform. Finansministern tar upp en viktig sådan, och
det är att få en miljörelaterad skattebas som är stabil
och samtidigt få en miljöstyrande effekt. Vi har påpe-
kat detta problem i vår egen rapport och konstaterar
att det sannolikt finns ett antal miljöskattebaser, t.ex.
koldioxidutsläpp, som tyvärr är ganska prisokänsliga
under lång tid och därför också har en livslängd på
åtskilliga år. Men det kan finnas ett värde i att vi
långsiktigt strävar efter ett lägre skattetryck. Att ut-
nyttja en långsiktigt krympande skattebas kan vara ett
sätt att minska skattetrycket.
I vår rapport om skatteväxling har vi också angett
lämpliga skattebaser när en skatteväxling genomförs.
Några av dem är, utöver koldioxid, svaveldioxid,
kväveoxider, avfall, främst radioaktivt avfall och
osorterat avfall från industrier och hushåll, metaller
som kvicksilver, bly, kadmium och krom. Vi nämner
en rad andra exempel. Beträffande flera av dessa tas
redan i dag ut skatter eller avgifter. Men vi tror att det
finns utrymme för ytterligare skatteuttag, om det sker
samtidigt som skatten på arbete sänks i motsvarande
grad. Det är själva finessen med skatteväxling.
Då kommer jag in på det som oroar mig i svaret.
Det finns hänvisningar till det statsfinansiella läget
och ett förordande av att i första hand se till att få
ökade inkomster till statskassan. Men det är en felsyn
i debatten om skatteväxling. Det kan finnas exempel
på miljöavgifter - sådana finns redan i dag - som kan
stärka statskassan. Men det är inte vad skatteväx-
lingsdiskussionen handlar om. Det får inte bli så att
diskussionen går ut på att öka statsinkomsterna.
Jag hoppas att finansministern inser att man inte
kan försämra konkurrenskraften för näringslivet ge-
nom att genomföra en halv skatteväxling, där nä-
ringslivet åläggs ökade avgifter utan att man får det
tillbaka i form av minskade kostnader för arbetsgivar-
avgifter. Där är det litet illavarslande. Svaret ger del-
vis det intrycket att det viktiga nu är saneringen av
landets ekonomi - jag kan hålla med om det - men vi
får inte förfuska skatteväxlingstanken genom att an-
vända skatteväxlingen som ett instrument för att få in
pengar till statskassan. Det skulle vara bra om fi-
nansministern något utvecklade sin principiella håll-
ning i frågan om skatteväxling och kanske slog fast att
det inte blir ett sätt att stärka statskassan.