Fru talman! Jag ska fatta mig ganska kort. När jag
tjänstgjorde här inne för första gången, förra våren,
förde Sverige en flyktingpolitik som kritiserades från
alla möjliga håll: från flyktingar som väntade i flera
år på besked, från tjänstemännen som försökte admi-
nistrera politiken, från medierna och från politiker i
flera olika partier.
Den här hösten, när jag har kommit tillbaka, kon-
staterar jag med glädje att det händer saker, som t.ex.
att utskottet bytt åsikt i frågan om instans- och pro-
cessordningen och nu tar ställning för bättre rättssä-
kerhet. Det här är resultatet av flera års kritisk men
också konstruktiv opinionsbildning och debatt.
Idén med Utlänningsnämnden var från början att
stärka rättssäkerheten och avlasta regeringen. Den
tanken var god. Tidigare hade man problem med att
Invandrarverkets asylbeslut överklagades och hamna-
de på regeringens sammanträdesbord. Därmed fanns
det en risk för att politiker var känsliga för tillfälliga
opinionsyttringar. Massmedier var på dem, och det
kunde faktiskt fattas t.o.m. godtyckliga beslut, olika
för likadana fall.
Med den nya ordningen var det tänkt att Utlän-
ningsnämnden skulle ta över rollen som överklagan-
deinstans. Den skulle ha mer av juridisk personal och
ha bättre kontroll och politisk förankring genom att
ledamöterna skulle hämtas från riksdagspartierna.
Men resultatet har, som nämnts här i dag, blivit oac-
ceptabelt ur rättssäkerhetssynpunkt, med handlägg-
ningstider om flera år, standardformulerade beslut,
hemlighållande av uppgifter för den enskilda parten
och slentrianmässiga bedömningar av faktorer som
tortyr och självmordsrisk. Nästan nio av tio fall har
avgjorts utan muntlig handläggning. Samma myndig-
het har varit både åklagare och domare, och den en-
skilde har inte fått komma till tals muntligen. Ingen
skulle acceptera om en vanlig domstol betedde sig så.
Minns ni fallet Mohammed Shakeri 1996? Han
hade tio år tidigare, 1986, flytt undan en inkallelse till
krigstjänst och skulle utvisas på grund av att han hade
lämnat falska uppgifter vid ankomsten till Sverige.
Protesterna mot beslutet påverkade varken den ansva-
rige ministern Pierre Scori eller Utlänningsnämnden.
Det hela slutade med att Mohammed svalde 200
värktabletter i sitt gömställe och dog. Det här blev en
vändpunkt i svensk flyktingdebatt.
Situationen blev till slut för mycket för regering-
en, som sedan dess har försökt att administrera och
hantera frågan och att hitta en ny lösning, med känt
resultat som följd: härdsmälta och ministeravgång.
Samtidigt har den här frågan debatterats internt i
de flesta partier, i alla fall i mitt. I vårt parti slår vi
vakt om rättssäkerheten, och därför är vi tveksamma
till specialdomstolar. Efter flera års opinionsbildning
och debatt har acceptansen för den gamla flyktingpo-
litiken fallit. Motståndet mot specialdomstolar som
partiet har när det gäller t.ex. hyresnämnder och Ar-
betsdomstolen kommer nu även att gälla för utlän-
ningsärenden. Därmed finns det inte längre majoritet i
riksdagen för de senaste årens havererade och ibland
godtyckliga flyktingpolitik.
Fru talman! Ska man nu önska sig något av fram-
tiden och den nytillträdande ministern är det att denne
passar på att rensa bordet från resultatet av den hittills
förda politiken. Bakom ord som "balans",
"verksamhetsmål" o.d. döljer sig faktiskt tusentals
människoöden.
I dag lever omkring 2 000 flyktingar gömda runt-
om i landet. Ungefär 200 av dem är barn. Det är per
definition svårt att veta exakt hur många det är, efter-
som de inte riktigt kan ge sig till känna på ett offici-
ellt sätt. Med stor sannolikhet leder deras situation till
en personlig katastrof. De har i vissa fall väntat flera
år på besked från de myndigheter som i dag ska ge
dem det. De gömmer sig undan den gamla flykting-
politiken.
Det som man kan göra åt detta när man inför en
ny flyktingpolitik är förstås att passa på att rensa
bordet lite grann, kanske införa en amnesti och låta
offer för den gamla politiken komma fram ur sina
gömmor och bedömas under den nya i stället. En
sådan amnesti har både blå och röda regeringar prövat
förut, både här i Sverige och i andra länder. Motivet
har ofta varit just att rensa bordet i samband med en
större regeländring.
Svensk flyktingpolitik står nu inför en historisk
förändring, med en ny migrationsminister och en ny
instans- och processordning. Det är ett utmärkt till-
fälle att rensa ut resterna av det som den nuvarande
politiken har skapat.
Fru talman! Jag ville bara ta det här tillfället att
berätta att jag är stolt över att svensk flyktingpolitik
nu får ett unikt tillfälle att förändras till det bättre. Jag
är stolt över att mitt parti har vågat ta ställning för
rättssäkerhet även för flyktingar och över att vi nu ger
dem som kommer hit en människovärdig behandling.
Jag är både glad och stolt över att det här har lett till
en majoritetslinje i utskottet och i den här riksdagen.
Nu är det upp till den tillträdande ministern att se till
att det blir genomfört i praktiken.
(forts. 9 §)
Ajournering
Kammaren beslutade kl. 16.55 på förslag av andre
vice talmannen att ajournera förhandlingarna till
kl. 17.00 då voteringen skulle äga rum.
Återupptagna förhandlingar
Förhandlingarna återupptogs kl. 17.00.