Fru talman! Jag vill yrka bifall till vår reservation
nr 7.
Jag vill också uttrycka min starka sympati för
Vänsterpartiets reservation nr 2, om att regeringen
ska kräva att invandrarorganisationerna redovisar
statsbidragens resultat och effekter utifrån ett
könsperspektiv. Jag tycker att det är en utmärkt reser-
vation.
Enligt barnkonventionen ska alla barn inom landet
ha lika rättigheter, men det är inte fallet. Vi anser att
även asylsökande barn ska ha en fullgod undervisning
precis som de barn som är bosatta i Sverige. Barn
som inte är folkbokförda här och som är i behov av
att gå i särskola har inte heller samma rätt som
svenska barn. Det förekommer att barn tas emot i
särskolan. Men barn som inte är folkbokförda här har
ingen rätt till en sådan utbildning. Vi anser att det ska
vara en rättighet.
Även ungdomar mellan 16 och 18 år som inte är
folkbokförda i landet saknar den rätt till utbildning
som barn bosatta i Sverige har. Asylsökande ungdo-
mar bör erbjudas gymnasieutbildning på samma vill-
kor som andra ungdomar, dvs. t.o.m. det år då de
fyller 20. Allt annat är diskriminering.
Att Integrationsverket nu styr om delar av sin
verksamhet till ett tydligare antirasistiskt arbete är bra
och ingår som en del i den överenskommelse som
regeringen har träffat med mp.
Lokala och regionala diskrimineringsombud får i
uppdrag att stödja och utbilda och därmed också mer
resurser. Det är också en del av budgetuppgörelsen.
Krav som vi dessutom har fört fram är att arbets-
givaransvaret ska ligga på den NGO-baserade före-
ningen eller organisationen. Verksamheten ska inte
bedrivas i vinstsyfte, dess kärna ska vara bekämpning
av etnisk diskriminering och den ska baseras på tydli-
ga mål och metoder. Huvudmålet bör givetvis också
vara att förebygga och motverka etnisk diskrimine-
ring.
Dessa saker borde också kunna ingå i DO:s verk-
samhet: att erbjuda kurser, seminarier och konferen-
ser i syfte att motverka diskriminering, att erbjuda
juridisk rådgivning när det gäller diskrimineringsfrå-
gor - om inte direkt så genom att hänvisa till speciella
ombud som arbetar med frågorna - att föra en dialog
med näringslivets företrädare och olika arbetsgivare,
att uppmärksamma olika arbetsgivares brist på insat-
ser när det gäller diskriminering och mångfald. Det
bör också göras en årlig utvärdering av kvalitetssäk-
ring av diskrimineringsombudsmännens verksamhe-
ter.
Lokala antidiskrimineringsbyråer finns eller håller
på att etableras i Trollhättan, Norrköping, Malmö,
Lund, Umeå, Skellefteå, Göteborg, Sundsvall och
Härnösand. Byråerna drivs helt av ideella organisa-
tioner, t.ex. ABF och Röda korset, eller av samman-
slutningar, olika föreningar eller enskilda individer.
Det är bra att Migrationsverket får extra pengar,
men det räcker inte. Handläggningstiderna är fortfa-
rande alldeles för långa. Barnets bästa genomsyrar
fortfarande inte asylprocessen. I de flesta fall har
barnen inte hörts eller så går det inte att läsa ut på
vilket sätt barnets bästa har beaktats.
Barnkonventionen måste stärkas. Barnets bästa
måste sättas i främsta rummet. Barn har rätt att bli
hörda i asylprocessen. När det gäller avvisningsbeslut
ska det finnas beslutsmotiveringar där det tydligt går
att utläsa hur barnets bästa har beaktats.
Också artiklarna om barnets rätt till bistånd, sä-
kerställandet av barnets rätt till överlevnad och säker-
ställandet av barnets utveckling måste tillämpas.
Miljöpartiet anser att barnkonventionens portalpa-
ragraf om barnets bästa måste tillämpas i större ut-
sträckning när det gäller asylsökande familjer. Bar-
nets bästa ska alltid sättas i främsta rummet i asylpro-
cessen.
I betänkandet skrivs att Migrationsverket bör ha
en beredskap för att ta emot 18 000 asylsökande.
Enligt regeringens prognos kan antalet landa på
20 000 och enligt Migrationsverket på 23 000 eller
mer. Riksdagens revisorer har också anmärkt på att
regeringens prognos är oflexibel. De extra resurser på
50 miljoner för 2002 räcker inte. Det måste till ytter-
ligare medel. Att låta de asylsökande vänta i flera år
är inte att bedriva en human flyktingpolitik.
Jag vill också ta upp att skärpningen av transpor-
törsansvaret med stor risk kommer att medföra ökad
rasism, och det har redan visat sig i enskilda fall att
det har blivit så.
Det är bra med en ny ordning för Utlännings-
nämnden eftersom den gamla ordningen inte har
fungerat. Det är viktigt att detta inte bara är en an-
siktslyftning utan att det blir början på en rättssäker
asylhantering.
Trots att vi nu har beslutat om en annan instan-
sordning och att Utlänningsnämnden därmed kommer
att upphöra måste nämnden, till dess den försvinner,
tillföras mer resurser för att den ska klara av de ären-
den som nu är aktuella. Nämnden har, precis som
Migrationsverket, alldeles för långa handläggningsti-
der. Mot den bakgrunden har vi ställt oss positiva till
att öka nämndens anslag med 5 miljoner.