Fru talman! Det här utgiftsområdet berör budget-
konsekvenser på det område som behandlar invandra-
re och flyktingar. Det är ett område som handlar om
hur vi i Sverige beter oss som nation gentemot om-
världen samt vilken respekt vi vill visa människor
som inte har haft den stora lyckan att födas i vårt land
utan har kommit till oss på något annat sätt.
När det gäller integrationsdelen av den här debat-
ten kommer min partikollega Ana Maria Narti lite
ytterligare att fokusera på några delar. Jag vill redan
nu säga att jag verkligen tror att centrala förvaltning-
smyndigheter eller statliga verk som ska skapa integ-
ration är dömda att misslyckas. Jag är övertygad om
att det är fel väg att gå. Det måste finnas ett utpräglat
underifrånperspektiv på allt som har med integration
att göra och inte ett ovanifrånperspektiv.
Det är kommunerna, som finns nära medborgarna,
det hänger på, tror jag, när det gäller offentliga initia-
tiv för att förbättra integrationen, oavsett vad man har
för etnisk bakgrund. Det är här jag tycker att man ska
se till att formerna för stöd fungerar praktiskt när man
behöver hjälp.
Det var någon som i talarstolen tidigare tog upp
situationen i ett sydligare grannland och dess valde-
batt. Man får komma ihåg att effekten av att männi-
skor i praktiken är exkluderade från den ordinarie
eller vita arbetsmarknaden men samtidigt inkludera-
de i alla våra offentliga bidragssystem skapar oro och
ifrågasättande hos människor. Det kan dock aldrig
legitimera de otroligt pinsamma och tragiska yttringar
som det har fått i Danmark, men som även finns runt-
om i vårt land. Det finns politiska organisationer som
driver exakt samma poltik hos oss. Men de får sin
näring från det misslyckande med integrationen som
man kan se. Det kan dock aldrig legitimeras.
Handläggningstiderna är centrala på flera sätt. Jag
tycker att det skulle vara glädjande om de nya signa-
ler vi har fått från den tillträdande migrationsminis-
tern Jan O Karlsson verkligen kunde omsättas i prak-
tisk handling. Jag hoppas mycket på denna nya mi-
nisters erfarenheter från revisionsrätten inom EU vad
avser utvärdering och effektivitet och att det kan
komma svensk migrationspolitik till godo så att man
kan effektivisera inte minst handläggningstiderna.
När det gäller handläggningstider skulle jag också
vilja rikta mig till min kollega från Moderata sam-
lingspartiet, Göran Lindblad. Jag är lite tveksam till
den sexmånadersgräns som du tog upp. Jag tycker att
poängen med den nya asylprocessen, som jag kom-
mer in på senare, är att den ska vara så lik all annan
rättsprocess som möjligt. Vi har ju inga sådana tids-
gränser i övrigt. Det är snarare så att handläggnings-
tiderna är alldeles för långa i hela rättsprocesskedjan,
även i andra ärenden. Målet måste vara att alla hand-
läggningstider kraftigt förkortas, inte minst på asy-
lområdet. Men att ha vissa tidsgränser tror jag är
tveksamt. Däremot ska målet vara att tiden aldrig drar
i väg för långt. Det får aldrig accepteras.
Mottagningstiderna i asylprocessen orsakar en
mängd sociala problem och ett stort mänskligt lidan-
de för de enskilda individerna. Men det rör sig också
ekonomiskt om ganska stora belopp. Flyktingdygns-
kostnaden beräknas nästa år uppgå till 211 kr per
person. Lägger man då ihop alla människor som bara
väntar och väntar på besked, blir det ganska stora
summor som skulle kunna användas till mer angeläg-
na insatser. Om man flyttade över pengarna till själva
processen, skulle man få en dubbel vinstsituation
både ur mänskligt och ur ekonomiskt perspektiv, tror
jag.
Folkpartiet liberalerna har på det här området fö-
reslagit ytterligare pengar till Integrationsverket -
förslaget har dock fallit eftersom budgeten är beslutad
- för att just minska handläggningstiderna. Jag tror att
det skulle vara nödvändigt.
Vi föreslog dessutom 100 miljoner ytterligare till
domstolsväsendet, och jag tror att det behövs även
där. Även om vi nu flyttar processen, kommer peng-
arna att behövas i domstolsväsendet av flera skäl och
inte bara på det här området.
Det är glädjande att vi nu äntligen i den här kam-
maren kan komma överens om att vi ska byta ut den
helt oacceptabla rättsprocess som vi har haft när det
gäller asylprövning i det här landet. Det har saknats
fundamentala rättssäkerhetsgarantier. Nu är vi över-
ens. Nu ska vi gå vidare och lägga fram ett nytt för-
slag, och jag hoppas att det kommer att utformas i
samförstånd. Om inte annat kan vi när förslaget
kommer till oss i utskottet ha ett lika positivt samar-
bete som vi nu fått på det här området.
I dag är inte det egentliga tillfället för debatt om
det huvudsakliga materiella innehållet i svensk flyk-
tingpolitik. Vi ska ju framför allt beröra budgetfrå-
gorna. Men jag kan ändå inte komma ifrån att vi har
problem med hur flyktingbegreppet är definierat. Vi
kommer snart att få höra företrädare för socialdemo-
kraterna säga att vi har en human, rättssäker och bra
flyktingpolitik. Men jag tycker att det gång på gång
visar sig att flyktingbegreppet är för snävt definierat.
När det inte räcker till visar det sig att de alternativa
skydd vi kan ge inte alltid täcker in det vi önskar. När
vi sedan kommer till humanitära skäl har det gjorts en
sådan tolkning i vårt land att man svärtar ned begrep-
pet humanitet, tycker jag. Det stämmer inte. Man
måste därför byta ut begreppet eller byta politik.
Vi kommer i den följande debatten att ta upp att
svensk migrationspolitik i dag formas alltmer från ett
europeiskt perspektiv. Vi har valt att ha ett sådant,
och jag tror att det är nödvändigt att vi formar migra-
tionspolitiken på europeisk nivå. Men man ska också
kunna se att det finns oroande inslag, att allt fokuse-
ras på administration för att hålla människor utanför
vår del av världen. Det kan gälla transportöransvar,
det kan gälla viseringsregler och det kan gälla flyk-
tingsmuggling som vi kommer till i nästa debatt.
Detta totalt gör att människor i dag inte lagligt kan ta
sig till vårt land. Den asylprocess som europeiska
statschefer med läpparna slår vakt om är i praktiken
väldigt svår att nå. Man kommer helt enkelt inte att
kunna utnyttja den.
När det sedan gäller invandring i övrigt ska man
komma ihåg att det handlar rätt mycket om arbets-
kraftsinvandring. Jag tycker att det är glädjande att se
att man från regeringshåll nu äntligen tillsätter en
utredning och inte håller på med några interdeparte-
mentala arbetsgrupper som ingen vet vad de gör.
Nu blir det en utredning för att se hur vi kan möta
de stora krav som kommer. Det finns inga skäl att
undvika att verkligen understryka det här behovet, för
det kommer att vara betydande och kommer att få
andra följder som vi måste ta hänsyn till. Hur ska vi
se till att de människor som kommer till vårt land -
för att se till att vi har ett välstånd också om 25 år -
ska förhålla sig till sina släktingar? Det handlar om
anhöriginvandring osv. Det är stora frågor som vi
kommer att ta ställning till i utskottet och därefter
debattera här i kammaren. Jag tycker dock att det är
bra att utredningen har tillsatts, och det finns anled-
ning att den kommer med ett förslag väldigt snabbt.
Vi i Folkpartiet står självklart bakom alla våra re-
servationer, men för tids vinnande yrkar jag i det här
läget bifall bara till reservation nr 4.